Hör upp, Quorn!

När jag flyttade till Finland slogs jag av en grej. Här finns väldigt många olika vegetariska produkter och märken men favoriten Quorn finns inte i varje butik (och den är överdyr).
Har många gånger tänkt att ordet ”quorn” helt enkelt inte fungerar på finska. Om stavningen vore en annan så skulle det inte vara några problem; ”kuorn” helt enkelt. Det sitter helt naturligt i även en finskspråkigs trut.

Igår OCH idag fick jag det återigen bekräftat då två purfinländare ojade sig oberoende av varandra över det jobbiga ordet och jag kom då på att denna fantastiska föda i Finland borde säljas som KÅRNI. (Med ’svenskt Å’, som bokstaven Å heter här, för att göra det hela lite festligare och mer iögonfallande.)

Varsågoda för tipset.

Tre år i Helsingfors

Backasgatan i Vallgård.

God natt från framtidsstaden Helsingfors. Jag har bott här i ganska exakt tre år och jag ångrar mig inte. En fantastisk stad. Lagom stor. Lagom sliten och lagom modern. Lagom posh och lagom trashig. Grön och betongig. Välkomnande men inte gåpåig. Avslappnad! Snygga karlar. Paranta damer. Väluppfostrade barn. Och mycket mycket historia!
Jag rekommenderar ett besök. Och då menar jag inte ett par timmars bakfyllepromenad från färjan till centrum. Ett riktigt besök!

Av stadsdelarna är Eira som Stockholms Östermalm. Berghäll är Södermalm. Tölö är Kungsholmen. Westend är Djursholmigt. Hagnäs en smula som Vasastan/Odenplan. Munksnäs är Djurgården med dess ambassader och promenadstråk längs vattnet. Kampen är Hötorget. Och mitt nyupptäckta Vallgård är lite som mitt gamla Hammarbyhöjden. 
Undvik: Östra Centrum (Rinkeby eller kanske snarare Skärholmen), Jakobacka (Fittja), Malm (knarkiga Gullmarsplan) samt Gårdsbacka (Bredäng).

Välkomna! Och läs på lite. Finlands historia är Sveriges historia. Och tvärtom.

En turkiska tycker till

Träffade nyss en turkiska som berättade om läget i det tidigare rätt så sekulära och demokratiska Turkiet. Att de måste flytta från turistorten där de lever och arbetar, då turisterna har slutat komma (”bara några ryssar kvar här och där”) och att det känns oroligt överlag i landet. Alla är ”rädda” och ”alla bara väntar på vad som ska hända härnäst” och till och med att ”alla ser så deprimerade ut numera”.
Detta har så klart att göra med att Turkiet islamiseras i ett rasande tempo och att den demokrati som fanns skrotas.

Just sayin’. Skjut inte mig för att jag citerar.

(Turkiskan var egentligen finska som i många herrans år har bott i Turkiet och numera till och med har turkiskt medborgarskap, så – åtminstone enligt svenska mått mätt – är hon ju lika mycket turk som alla andra turkar och inte det minsta finsk. Även om hon själv så klart presenterade sig som ”en finska som bor i Turkiet”. Så som varje normalbegåvad människa skulle göra. (Så dock ej i Sverige som ju inga svenskar har, men där alla ändå är svenskar på nåt märkligt vis.) Men ändå.)

Läs också: Queers och islamkritiker har något gemensamt

Tankar i natten

Sitter här och försöker förstå.

Det är så mycket jag inte förstår. 
Det sägs att universum växer och blir större, men hur kan någonting som är oändligt* bli ännu mer oändligt?
Det är bland annat såna här funderingar som ligger bakom mina eviga sömnproblem.

*Hur nu någon kan veta det.

Nu kollar jag på nästa dokumentär (om rymden) och de säger att det oändliga universum uppstod för så och så många miljarders miljarder år sedan av ingenting i ingenting. Och av ingenting uppstod i detta nyfödda universum en massa gaser och energier och annat hokuspokus som huxflux skapade en massa planeter och avancerade system och märkliga svarta hål. Och till och med några megajättestora svarta hål, för säkerhets skull. Vad dessa märkliga hål nu är. 
Det finns tydligen fler stjärnor än ”sandkorn på alla stränder på jorden”. Hur någon nu vet det. Och varifrån kom då dessa sandkorn som även de uppstod av ingenting i ingenting?

Vidare uppstod liv (av vad?) som av en slump och utan någon som helst anledning (det bara hände liksom) och alla små detaljer på varendra varelses kropp bara blev till. Bara en sån sak som det avancerade ögat (och dess fantastiska fladdrande och fiffiga ögonfransar) bara uppkom som av en slump, av ingenting i detta som var ingenting. Och känslor bara blev till på samma sätt. Kärleken – den stora drivkraften – bara *poff* hände.

Och du tycker att jag är bäng för att jag istället väljer att tro på en Skapare som i sin tidlösa tillvaro skapade allt och oss alla och blåste liv i allt levande och gav oss våra väl utvalda själar. Kropparna våra är nya och till oss utlånade men själarna är våra verkliga VI och har alltid funnits i Skaparens tidlösa tillvaro. Det är därför vi ibland känner oss så gamla fastän vi är så unga och friska.

blake & kim
Ja du, mitt barn. Vad svarar jag på det?

Jag måste inte veta eller förstå allt. Det är Skaparens uppgift. Jag är bara satt här på planeten för att liva upp stämningen lite. 🥳
Resten lägger jag i Skaparens trygga hand.

Vi säger så. 
Shabbat Shalom. ✡️

”Kändisars” så kallade ”åsikter”

Sopor hör i soptunnan hemma.

Måste ta upp detta ämne igen, ty i gruppterapin har jag lärt mig att jag måste VENTILERA med jämna mellanrum för att inte EXPLODERA. 

Det är tragiskt att det numera tar mig emot att lyssna på vissa fantastiska musikanter. Låt oss ta Eva Dahlgren som exempel; hon har gjort så mycket ljuv musik som har hjälpt mig när jag har haft det tungt. (När jag låg två dygn på psyket i lumpen pga nervöst sammanbrott vid ankomst till en miljö där jag ej hörde hemma så lyssnade jag nonstop på Eva.)

Men när jag nu lyssnar på henne så tänker jag mest på hennes vänsterextrema världsbild. Hur hon titt som tätt dyker upp i nån bäng debattartikel. Ja, hon sitter där i sitt trygga torn vid Slussen och ser ut över Verklighetens Folk och har åsikter om dess åsikter. Ett folk som hon för många decennier sedan tappade kontakten med. 

Som då när Slussens ombyggnad eller icke ombyggnad var på tapeten, som ett konkret exempel, och vi undersåtar som cyklade förbi varje dag gav tummen upp medan drottningen i sitt torn (som dessutom mestadels bodde i New York) tyckte att det var förfärligt att Slussens ”klassiska skönhet” skulle gå förlorad. Inte brydde hon sig mycket om slavarnas dagliga kamp att ta sig till gruvan för att tjäna pengar som delvis betalade drottningens lön. 

Tänk om dessa musikanter kunde förstå att de är satta på denna jord för att UNDERHÅLLA oss. Inte för att predika. 
Och tänk, bara tänk, om folk kunde sluta lyssna på dem. Det är det mest tragiska; att folk tar dessa ”kändisars” åsikter på allvar. 

Och dessa ”kändisar” har ju INGENTING att vinna på att fläka ut sina politiska åsikter. Antingen så predikar de för de som redan anslutit sig till sekten, eller så pissar de bara off oss andra. 

Slut. Explosionen uteblev.