Anteckning från flyget

Låt mig berätta om Birgitta.
På planet till Tel Aviv tänker Birgitta, glad i hågen över att äntligen få lite sol i ansiktet, att det är en strålande idé att nappa på flygbolagets erbjudande och beställa taxfree som betalas och fås på hemresan. Smidigt och utan krusiduller, väser hon säkert till någon väninna.
Birgitta sätter sig ner och spänner fast säkerhetsbältet så hårt det går och därefter kryssar hon i både det ena och andra i broschyren och när hon nu sitter på planet mot Stockholm och personalen börjar dela ut de beställda varorna så måste de (naturligtvis) ropa ut vissa namn eftersom resenärerna (så klart) bytt platser med varandra.
Det ena namnet efter det andra ropas upp och till slut återstår endast en påse med taxfreeartikar. ”Ja, då har vi bara en påse kvar”, säger flygvärdinnan, ”och den tillhör Birgitta. Ja… Det står endast Birgitta på lappen”.
Ha ha ha.
Nu vet jag inte om jag är trött och flamsig men jag kan inte sluta skratta åt söta lilla Birgitta så nu måste jag skriva ner det här eftersom jag inte vill sitta och flabba rakt ut och till synes helt omotiverat.

Dagens telefonsamtal

Vän med ny partner: Sitter du vid datorn?
Jag: Är Stockholm Sveriges huvudstad?
Vän med ny partner: Kan du googla en sak?
Jag: Klamydia?
Vän med ny partner: Nej, jag vet redan allt om klamme. Vänligen googla ”citybanan + guidad tur”.
Positiva veckan nu då: det bästa med att vara singel är att man slipper göra såna där tradiga saker som ens partner vill göra. Som när jag dejtade (eller vad jag nu gjorde) italienaren. Han ville gå på balett och opera och sånt där som jag verkligen inte står ut med. Tack och lov sa jag nej.
Nej, nej, nej.
Jag bloggade en gång om ”den perfekta söndagen”. Läs här.

Till våra finsktalande läsare (jag kan inte sluta skratta)

För den som inte förstår finska så kan jag meddela att detta är konst! Konst med ord och uttryck!
Ei ihme jos miehet käy vieraissa, jos oma kultamussukka näyttää lähinnä harakanpesältä!
Mikä ihme teitä akkoja oikeen vaivaa? Miten te voitte edes ajatella niin, että nyt kun mies on saatu, ja lapset tehty, niin voitte rupsahtaa ihan rauhassa, lihoa ja pukeutua rytkyihin? Tottahan se mies sitä sisäistä naista siellä rakastaa, mutta kyllä on vähän eri asia sitten, kun joku hemaiseva ja hyvinlaitettu naikkonen menee iskemään teidän miestänne jossain, että löytyykö sieltä kotoa ylipainoinen rääsyissä kulkeva kotiäiti, vai itsestään huoltapitävä ja ikäisekseen hyvännäköinen misukka.
http://kaksplus.fi/keskustelu/t1686044