Klockan åtta väckte Sebbe mig och ville att jag skulle dra upp persiennerna så att han kunde morgonspana över sina ägor.
Klockan nio väckte Sebbe mig och sa att han trots allt ville sova ett tag till, men han kunde inte hoppa upp i sängen då jag låg för nära kanten.
Klockan halv tio väckte Sebbe mig och sa att det fick vara nog; det fick räcka med sovmorgon.
Klockan tio promenerar vi nu i strålande vintersol och jag ser fram emot att komma in och hinka kaffe och läsa tidningarna.
Njut nu dagen. Äg den. Älska den. Ta emot den.
Åh, ta emot denna vackra dag som vore den en himmelsk gåva och förvalta den väl.
Åh.
Etikett: humor
Detoxandet fortsätter
Vet ni att redan efter helgens råmatsdiet så känner jag mig en smula läckrare – ja, byxorna hänger till och med lite grann. Nu går jag in i fas två: pillerfasen. Tre utrensande tabletter om dagen i 20 dagar. Dag 11 börjar jag dessutom äta kosttillskott – jag fick noggranna instruktioner av milfen på hälsokostbutiken i Gallerian.
Som bonus vill jag i detta inlägg ge exempel på min storslagna humor! Jag har ett läckert par i min umgängeskrets. De har varit tillsammans i sju månader och igår frågade jag lite besvärat och blygsamt men nyfiket: ”Har ni… hmm… haft sex ännu?”
Jag fick naturligtvis ta emot den skrattsalva jag förtjänade och därefter sa jag: ”Så ni kände inte att ni… kunde ha väntat ett tag? Tills ni verkligen lärt känna varandra?”
Hahaha. Skratta nu. Själv tyckte jag att det var jädrans roligt.
Nu ska jag inte blogga mer idag, men läs för guds skull dagens inlägg:
- Lågt blodsocker leder till oväntade utbrott
- Samantha Fox förtjänar mer cred!
- Veckans plan
- Dagens läsvärda
Åh, en sak till. Människoaset fortsätter ställa till det. Tack och lov hjälper djuren varandra. Tänk att vi lever i ett samhälle där människor binder fast katter ute i skogen. ”Dö där”, väser de. Sedan går de hem och sätter sig i soffan och äter chips med dipp. As. Jag står snart inte ut längre.
Orörd popcornskål
Ibland känner jag mig som ett popcorn.
Ni vet… popcorn finns på alla fester men dagen efter är popcornskålen den enda som står orörd.
Ingen vill ha de där popcornen om det bjuds på chips och ostbågar och grönsaksstavar.
Jag är lite trött på att vara ett popcorn. Ska nog satsa på att bli mer som en grönsaksstav. Blomkål kanske. Blomkål är alltid populärt. Att dippa blomkål är både kul och gott och lite nyttigt. Popcorn kommer inte att serveras på mina framtida tillställningar.
Det var dagens djupa inlägg. Hej då.
Uppdatering: Det händer ju att Sebbe sitter och chattar med sina hyndor på kvällarna och han använder såklart ofta ett ungdomligt språk som jag inte förstår. När jag kliver in i rummet så skriver han rappt ”PIR” på MSN och först nu, tack vare en artikel i DN, så vet jag att det betyder ”Parent In Room”. Jaha ja.
En eftermiddag hos italienaren
Han: Köket är väldigt stökigt nu för de håller på att bygga en balkong.
Jag: Oj! Så kul. Men är det lika stökigt som den där gången i september då du lagade nån maträtt som exploderade i mikron?
– Hur fan kan du komma ihåg det? Jag hade helt glömt bort det.
– Jag vet inte. Jag är full av onödig information och värdelöst vetande.
– För du protokoll över allt vi gör och säger?
– Nej, men jag önskar att jag gjorde det för nu kommer jag inte ihåg vad det var för maträtt du lagade.
– Inte jag heller.
– Men tänk! Det stör mig om vi inte kommer på vad det var.
– Men varför vill du veta det? Vad spelar det för roll?
– Det spelar ingen roll men jag vill veta allt. Jag vill få en fullständig och klar bild av det vi pratar om. Annars är det bara onödigt blaj. Var det fisk?
– Nej, det kan jag inte tänka mig.
– Nej. Jag minns att det var något som även jag äter. Det fanns en poäng med det hela.
(Vi går in i huset och tar hissen upp till våningen. Tvättar Sebbes tassar och sedan ställer jag mig i vardagsrummet och glor på huset mittemot.)
– Var det canneloni?
– Vad?
– Det du lagade i september?
– Nej, *stön* jag gillar inte canelloni.
– Inte jag heller. Det är så fett. Jag gillar fett men jag gillar inte smaken av fett.
– Aha.
(Vi sätter oss i soffan och jag märker att han vill hångla.)
– Jag vet! Det var lasagne!
– Ja just det. Det var det.
– Var den vegetarisk?
– Nej, den var med kött. Kan du massera mig nu?
– Okej. Så vad gjorde du igår?
– Jag var ute och åt med några vänner.
– Var var ni nånstans?
– *Namn på krog*
– Aha. Där har jag aldrig varit. Är det bra?
– Ja, det är… bra.
– Vad åt du?
– Det var nån pasta med kyckling. Lite småstarkt.
– Kanske lite sallad till?
– Det fanns men jag ville inte ha.
– Och vad drack du?
– Vatten.
– Med bubblor?
– Ja.
– Inte öl då?
– Nej, lite vin efteråt.
– Rött vin?
– Ja.
– Var det italienskt?
– Det vet jag inte.
– Nähe. Hur många poäng ger du maten?
– Hmm. Stark trea kanske.
– Och hur var servicen?
– Den var helt okej.
– De var närvarande men inte gåpåiga?
– Exakt.
– Ska du gå dit igen?
– Det tror jag säkert kommer att hända.
– Okej. Så vad var det du ville berätta? Vad var poängen?
– Jag ville inte berätta någonting. Du frågade vad jag gjorde igår och på den vägen är det.
– Aha. Vad åt du till lunch idag?
– Jag har inte ätit ännu.
– Nähe. Så hur var Italien?
– Det var som vanligt. Folket är fördummat av Berlusconi.
– Träffade du din mor och din far?
– Ja.
– Dina vänner?
– Några.
– Varför inte alla nu när du ändå var där?
– Jag hann inte. Jag jobbade mest.
– Men du var ju på semester!?
– Nja, jag skrev en artikel till en tidning. Det var därför jag var där.
– Aha. Kommer din bild med i tidningen?
– Nej, det tror jag inte.
– Inte ens i bylinen?
– Nej.
– Så du skickade inte med några fina fotografier på dig själv när du skickade texten?
– Nej, det gjorde jag inte.
– …Några fina svartvita foton i diverse poser! Det vore väl fint!
– Nej, inga bilder.
– Så onödigt.
– Men berätta nu istället vad du haft för dig de senaste månaderna.
– Jobba jobba. Sova. Ta en drille då och då. That’s it. Vad handlade artikeln om förresten?
– En film.
– Åh. Berätta allt om filmen! Noggrant och från början och även hur den slutar plus vad du tyckte var bäst respektive sämst med filmen och skådespelarna. I am all about details.
– Jag märker det.
Sedan berättade han och därefter gick jag hem.
Det kanske är han som undrar hur det egentligen ligger till
Det knackar på dörren och in kommer Heterograbbpolaren. Han ska hämta en grej och han kastar en blick mot min skärm.
Av en slump har jag i min RSS-läsare fått upp ett blogginlägg med en bild på en naken, ekivok kvinna. Hahaha. Just nu. Just när han klev in så klickade jag på den posten.
Han lär vara förvirrad nu. Här sitter jag instängd på mitt rum allra längst bort på kontoret och vad gör jag i min ensamhet? Jo, jag tittar på nakna kvinnor.