Åbotripp

Jag har varit på resande fot igen.

Efter ett par dagar i Helsingfors åkte jag till Åbo och stannade över helgen i denna pärla till stad.
Det var faktiskt första gången jag var där i vuxen ålder.

Strosade längs Aura å och besökte sevärdheter (bland annat synagogan – den enda, förutom den i Helsingfors, som finns i Finland) och varuhus.
Människorna var väldigt trevliga och solen sken som aldrig förr.

Reste tillbaka till Helsingfors och det var trivsamt att åka tåg genom alla de där små svensk- och tvåspråkiga orterna som ligger längs kustremsan.

Åker gärna tillbaka inom kort!

Rovaniemi

Jag var som sagt i Rovaniemi för ett par veckor sedan.
Jag och min hemliga israel bodde i en hyrd lägenhet mitt ute i ingenstans och det var fantastiskt. Det var så underbart tyst, mina damer och herrar.

Vi strosade runt i tystnaden och vi strosade i den trivsamma staden och vi besökte museum och vi åt god mat. Och vi badade bastu.

Jag besöker gärna fler städer i Finland, känner jag spontant.
Även om jag hela tiden återvänder till Helsingfors.

”I love you”, sa den unga kvinnan

Men jag har ju inte berättat det roliga som hände på senaste resan till Israel!

Eller snarare på vägen tillbaka till Finland.

När jag checkade in på Ben Gurions flygplats satt det en ung kvinna bakom disken. Hon tittade i mitt pass och när hon såg mitt namn så sa hon följande:

”Jag älskar dig. Jag vet vem du är. Du är en av de där ”heja Israel”-människorna och jag älskar dig. Jag följer dig och det du skriver och gör och Du. Är. Underbar. Ha en trevlig flygresa.”

När jag sedan kom till gaten och skulle kliva ombord så stod den unga kvinnan där igen för att scanna min biljett. Nu sa hon:

”Jag är så exalterad över att få se dig!”

Är de inte underbara och kärleksfulla, de där israelerna?
Jo, det är de.

Kokande kropp i fyragradigt Jerusalem

Fotot är från en tidigare resa (Döda havet).

Jag har ännu inte skrivit några rader om min senaste (femtonde?) resa till Israel.

Det har sina orsaker som vi inte måste gå in på nu.

Jag kan dock säga att vad den unge mannen hade ordnat för mig med anledning av min födelsedag var… Det finaste och mest romantiska jag varit med om under mitt förvånansvärt långa liv.

Tänk: kibbutzhotell på bergstopp i närheten av Jerusalem (med spa, bubbelpool, simbassäng, enorm frukost osv) samt kvällen därpå utomhusfilmvisning mot väggarna i nämnda stads äldsta delar.

Det var fantastiskt. Det var vackert. Det var romantiskt.

Jerusalem bjöd på ynka fyra grader och regn – men min kropp kokade av hetta.

Den bästa dagen

Just den här dagen är alltid den bästa.
Jag talar om dagen innan jag reser till Israel.

De senaste åren har jag rest 3-4 gånger per år men varje gång känner jag samma lyckorus.

Jag trivs så bra i Israel och jag trivs så bra i världens bästa stad – Tel Aviv.

Denna gång blir min vistelse dock både kort och annorlunda.

För det första ska jag ju inte ”bara” träffa vänner, utan jag ska även träffa ”den där dejten”. Han ska möta upp mig på flygplatsen och tydligen har han någon sorts överraskning planerad. Det blir mer kibbutz och Jerusalem än Tel Aviv den här gången. Så mycket vet jag.

Han känns som en mycket generös och omtänksam ung man – och sådana karlar växer ju som bekant inte på palmer.

Sedan ska min födelsedag ”firas” på ett mycket lugnt sätt tillsammans med andra ”utlandssvenskar”.
En lugn middag och lite socialt umgänge – det är vad jag önskar i födelsedagspresent.

Här sitter jag nu och funderar på vad jag ska ha med mig. Dator + sladd, mobil + sladd, israelisk mobil + sladd, väninnans saltlakrits (alltid ett måste) (är saltlakrits verkligen något så oerhört nordiskt att endast vi gillar det?). Jag har lite shekels att ta med mig också. Och jag reser ingenstans utan penna och papper + en oläst bok.

Åh, antidepressiva, lugnande och de där tabletterna som ska hjälpa mig att sluta snusa (eller sluta med nikotinsubstitut i och med att jag ju bor i snusfria Finland). (EU är ett skämt som bör avvecklas.)

Shorts! Kanske även shorts! Det ska tydligen vara ”nordiskt sommarväder” i Tel Aviv i veckan (dock betydligt kyligare i Jerusalem).

Detta blir första gången jag reser till Tel Aviv med Finnair. I de flesta fall har jag rest med Norwegians supertidiga morgonflyg och det är så klart lajbans att landa i Israel runt lunchtid och ha en hel dag framför sig – men en är ju helt slut och förstörd efter att ha klivit upp på tok för tidigt, så morgondagens kvällsflyg känns som en välkommen förändring i mitt så föränderliga liv.