Allmänt nöjd

05:30

God morgon.
Vi farbröder vaknar ofta runt 04. Det är nåt som kommer med åren. På ålderns höst har vi ingen tid att förlora, signalerar kroppen. 

På väg till öppenvården. Vem behöver berusa sig när en är kär? Kärleken är den största (och farligaste) drogen. Ibland gör man galna saker. 
Man kanske ger sig ut i snöstormen och tar sig till andra sidan stan för att lämna en kärleksgåva i någons brevlåda. Eller frångår alla sina principer och skaffar nya. Förlåter någonting egentligen oförlåtligt. 
Ja, listan är lång på mer eller mindre tossiga upptåg. 

Idag ska jag bara sprida positivitet omkring mig. Och värme och omtanke och kärleksfull inspiration. 
Jag ska inte störa mig på öppenvårdens ociviliserade glappkäft. Jag kanske avbryter honom med insiktsfulla visdomsord. Jag kanske säger att om han är tyst ett tag så kanske han kan höra vad Skaparen försöker säga till honom. 
Vi får se. 

Det är tradigt Ukrainaväder utanför fönstret men i hjärtat skiner solen och i kalsipperna råder värmebölja med överraskande uppfriskande skurar. En blixt eller två en klarblå dag. 

Önskar er en underbar, romantisk dag. 
Tänk på att detta kan vara din eller din älskades sista dag, så gör nåt av vikt. Berätta för någon att h*n är älskad och värdefull. Berätta för dig själv att du är reko och hyvens och att du duger. I morgon kan det vara för sent. 

Älska livet, dig själv och din nästa (dock ej bovar och banditer, terrorister, våldtäktsmänniskor, pedofiler, djurplågare, mobbare etc).

nöjd bög

10:15

Min nya positiva livsattityd betalar redan av sig. En kurskamrat (tandlös före detta narkoman) sa just att jag ser tio år yngre ut än i fredags. 
”Jag har rakat mig”, svarade jag med myndig stämma. 
”Det är första gången jag ser Kim utan glasögon”, sa en annan. ”Ser bra ut, men ser du bra?”

Jag får mycket uppmärksamhet idag tack vare att jag bara sprider värme, kärlek och positivitet omkring mig.

(Och pga helgens tunga skönhetsregim inklusive skrubbande, ansiktsmasker, brun utan sol-kräm, upplyftande ögonbrynsplock och så vidare. Men det talar vi så klart tyst om. En man måste få ha sina hemligheter.)

14:25

Jistanes! Ännu mer positivitet kommer min väg idag tack vare att jag i morse bestämde mig för att enbart sända ut kärlek, värme och positiva vibbar under dagen. 
Ena handledaren (rultig man, 40): ”Nu Kim när vi är ensamma så vill jag passa på att säga att härregu’ vilken skillnad det är på dig av idag jämfört med när du var på intervju här (inför öppenvården) för fem veckor sedan. Jag känner ett sånt hopp för människan när jag ser din förvandling. Du var så nere (och då hade jag ändå tagit mig upp en rejäl bit över vattenytan efter sex veckor på rehab) och nu… det liksom skiner om dig.”

”Nu blir jag lite tårögd. Tack så mycket.”
”Jag menar bara positivt.”
”Jag vet. Tack. Jag är en känslig man – vilket ju är roten till mina livsproblem. Tack.”

DET SKINER OM MIG! HÖRDE NI DET?

BONUS

Några finskspråkiga rader.

Kylläpä on tehty suomen kielestä turhan hankala. Ei ole ihme että suomalaiset ovat viisasta kansaa, kun kielenkin kanssa pitää jatkuvasti taistella.
Esimerkiksi sanat mato ja matto taipuvat eri tavalla.
MATTO ja MATOSTA mutta
MATO ja MADOSTA
Mistä ihmeestä se D nyt sinne yhtäkkiä ilmestyi ja miksi?

Ei ole mikään ihme että välillä on #HoonoSoomi
Onneksi tämä on kaksikielinen maa ja onneksi ruotsin kieli on loogisempi.

No niin kansalaiset ja medborgare, nyt pitää taas vähän saarnata käytöstavoistanne.
Jos kävelet hyvin laihalla suojatiellä ja tämä herra tulee vastaan ja pomppaisee kadulle jotta pääset rattaiden kanssa ohi, niin ei tarvitse välttämättä sanoa ”kiitos”, tai niiata tai kumarrella, eikä edes – jos olet herrasmies – tarvitse nostaa hattua.
Riittää jos millisekunnin verran katselet minuun päin ja nopsasti näytät ihan pienen hymyn. Sellainen hymy joka tarkoittaa ”kiitos, komea herrasmies, minä huomasin kauniin tekosi”.

Ellet tee tätä niin minusta tulee katkera ja ensi kerralla kun törmäämme niin todellakin TORMÄÄMME koska minä kävelen sitten suoraan eteenpäin ja SINÄ saat rattaiden kanssa pompahtaa kadulle, jotta MINÄ mahdun suojatielle.

Miksi niin monta ihmistä on aivan ilman normaaleja käytöstapoja? Joka helevetin päivä menee hermot teidän kanssa.
Käyttäytykää tai pysykää kotosalla!


Artig man, kåt dam, fumlig somaliska, tillgjort leende

Det flyttade in en ny ung väluppfostrad man här i kollektivet. Han kom in i vardagsrummet nyss och presenterade sig för alla och tog i hand på ett mycket elegant och artigt vis. 
Blake skällde ut honom. Han är en riktig vakthund. Underskatta aldrig en chihuahua! Är du en främling så får du knacka på och presentera dig och ditt ärende. Verkar du kosher så kanske du blir insläppt. Det är så det fungerar.
Bör gälla även vid landets gränser.

i told my therapist about you

En morgon i Mitt Innehållsrika Liv™️

Kvinnlig bekant ringer. 
”Kim, kan du ringa efter en taxi åt mig? Jag kan inte ringa betalsamtal, så som till en taxiväxel, och jag måste verkligen ta mig till andra sidan stan då jag _måste_ få kn***a! Jag minns inte när jag kn*****e senast.”
Sagt och gjort. Taxin är på väg och nu blir det åka av för damen. På fler sätt än ett.

Mitt i all misär så greppar vi efter halmstrån.
Positiva veckan: 1000 tack till den somaliska kvinnan som hade svårt att använda biljettavläsningssystemet så att buss 550 (aka blatte-expressen) blev så sen att jag hann med den.
1000 tack till alla som inte var på Baggböle apotek så att jag slapp köa och därmed hann med även nästa buss, nummer 67 (aka busslinjen för de lyckade och lyckliga).
1000 tack till blattebusschauffören som när han kliver av sitt pass i Månsas alltid vänder sig om till ”församlingen” och önskar en god fortsatt dag. Och lika många tack till nästa blatte som tar över och likt en dirigent vänder sig mot publiken och säger ’god dag’.
Så… Tusentals tack har jag att dela ut. Mitt i all misär.

sockenbacka hälsostation

Jag stannar upp och ler
Åt allting skönt jag ser
Tar ingenting
Förgivet mer…

…Sjöng någon i mina lurar när jag var på väg till hälsostationen*. 
Yeah right. 
#TillgjortLeende #LivetÄrBullshit 
#AlltidÄrDetNåt

*Vårdcentralen på rikssvenska.

Äntligen tisdag

Så där ja.

Äntligen är de jobbiga, deppiga veckodagarna söndag och måndag avklarade.

När tisdagen är här skiner solen över det elegant höstiga Finland.
Löven virvlar och luften är lagom kylig och mycket frisk.

Energin kommer tillbaka och det diskas och tvättas och saker och ting blir överlag gjorda.

På morgonpromenaden framtvingas till och med ett sällsynt öppen-käft-leende (se bildbevis nedan).

Därefter lite arbete och ett par dagars Hufvudstadsbladet som jag hade att ta igen.

#hälsanshöst med http://kimoffinland.com ! #smoothie A photo posted by Kim M. da Costa (@kim_m_da_costa) on

En smoothie till frukost, bestående av:

  • en banan
  • en skvätt turkisk yoghurt
  • en skvätt sojamjölk
  • en näve jordgubbar
  • en näve blåbär

 

Jag diskade samtidigt som jag ”dansade” (vaggade försiktigt från höger till vänster) till Britney Spears.
Jag gör ofta det när jag är på gott humör.

Idag är idag och det gäller att göra vad en kan av den,
ty morgondagen kan mycket väl bara vara en myt.

 

Nu ska jag gymma och därefter ska jag jobba lite till.

Det börjar ljusna

Efter allt jobbigt som har varit och och hänt så känner jag att det ljusnar.
Jag måste bara fortsätta att hålla mig borta från viss självdestruktivitet och faktiskt lite till läkemedel och terapi!

Det känns som att mina antidepressiva äntligen har kickat in och jag känner också att terapin fungerar och gör nytta.

Känner mig nämligen mer energisk och glad än på mycket länge.
Faktiskt lite så att jag ser ett ljus där borta i tunneln.

Ja, det är väldigt jobbigt när allt det man känner – hela ens vardag – plötsligt förändras.
I mitt lilla liv har verkligen ALLT förändrats. Civilstatus, jobbsituation, ekonomi, familjekonstellation mm. mm.

Det positiva i det är att nu känns livet plötsligt ”spännande” igen.
Nu kan ju faktiskt vad som helst hända.
Allt är inte så inrutat som det varit i många år och jag vet inte vad som väntar runt hörnet.

Jag håller modet uppe helt enkelt! Och jag har så många goa håriga vänner. 🙂

Privat: Nya tider och nya rutiner

Mötte en riktig inspiratör på gymmet. Nej, han sa inget, han bara stod där i bara småbyxorna och stretchade den perfekta kroppen. Det mörkbruna, självlockiga håret fladdrade elegant och de vita, raka tänderna lyste upp tillvaron.
Ja, ni förstår: lördagsmorgnar 2010 betydde att jag låg bakis och skakis och/eller befann mig på kontoret. 2011 betyder de däremot att jag utsövd och fräsig befinner mig på gymmet. Svett rinner längs den röda fulfejan och det värker både här och där. Men fy tusan så skönt det är efteråt.
Att gymma är alltså lite som att ha sex: bäst efteråt.
Denna lördag ska bli en av de bästa dagarna i mitt liv. Jag känner det på mig.