Har just varit ute och lekt med Elvis och Morris. Eller det var väl Sebbe som lekte mest. Båda hundägarna var såna jag gillar; som inte tror sig veta ALLT. Har svårt för messerschmits.
Var på premiären av Neo’s Digital Lounge i Gamla Stan igår kväll. Satt och diskuterade politik, miljöförstöring och finländska homoikoner (Paula Koivuniemi, Kikka) med en finlandssvensk Micke som jag aldrig träffat tidigare. En yngling, som hade kommit fram och smörat för mig under kvällen, kom fram och smörade för Micke. Ynglingen var obehaglig och jag märkte snart att han var en så kallad tiggare som var ute efter en så kallad sockerpappa. Så fort han fick tillfälle grep han tag i mitt eller Mickes glas för att ta sig en slurk och eftersom jag inte är väna, ljuva Kim längre blev jag heligt förbannad; reste mig upp, tog glaset ifrån honom och kysste Micke för att ynglingen skulle tro att vi var ihop och därmed lämna oss i fred. Det gjorde han också.
Etikett: uteliv
Söndag och 27 grader
Gårdagskvällen i korthet; träffade kamrat a på Torget men han – som lockade ut mig – skulle sedan hem och kela. “Är det sån du ska bli nu när du har kille”, sa jag då men var tacksam över att kamrat b gjorde mig sällskap när jag ändå var på g. Hamnade inte helt oväntat på CC men var inte i fas utan betraktade mest. Mest minnesvärt var att se det överfulla dansgolvet under Hard Rock Hallelujah. Såg fyra ex. F-y-r-a. Hälsade på noll. Vill inte ha ett endast ex till så det är väl därför jag lever som en munk; träffar otaliga karlar men går inte längre än så.
Träffade förresten snyggogrannen i porten igår.
Snyggogrannen: Tja
Jag: Tjaa
Snyggogrannen: Är det bra?
Jag: Jo tack, det är fint
Snyggogrannen: Strålande
Varför sa jag inget mer? Varför är jag inte mer verbal? Varför kommer jag på allt när det är försent? Varför är min hjärna så slö? Det är väl därför jag föredrar att skriva framför att tala. Hinner ju tänka först.
Visst känner man sig som en loser när man promenerar hemåt på morgonkvisten med en påse skräpmat i näven!? Eller är det bara jag som har mina nojor?
Skulle vilja slappa i min porr-röda soffa hela dagen men har lovat bort mig på “romantisk picnic på kungliga Djurgården – I bring a dunk of eldvatten and you bring a sommarsallad” så nu måste jag gå och handla och svänga ihop sommarsallad a’la Kim M.
Bitterfittan Kim
Träffade R på Torget (stans absolut bästa krog, så är det bara). Skönt att prata av sig lite. Kom hem lagom till sena Rapport och fastän det är nationaldag och allt så måste jag kräkas ur mig lite bitterhet. Är det inte konstigt att vi lever i ett välfärdsland men vi har enormt sugig vård? Är jag den ende som har svårt att sova på nätterna och som klagar över mina egna mer eller mindre triviala “problem” då man ser inslag som det om en Arash som lider av någon muskelsjukdom som gör att han inte FUNGERAR fysiskt? Att han blivit lovad att få genomgå en operation två gånger men att han båda gångerna – i sista minuten – blivit nekad pga. att det inte “finns vårdplats efter operationen”. Hallå! Vi lever i Europa, i ett så kallat “rikt” land och du blir nekad en operation som är NÖDVÄNDIG för att din kropp ska FUNGERA med motiveringen att det inte finns någon vårdplats efteråt. Hur sicko är inte det?
Och raskt över till nästa inslag som handlar om karlar som leker med en boll (vilket i sin tur får huliganer att vandalisera och suga åt sig en massa cash av mina surt intjänade slantar (se tidigare inlägg så förstår du) till poliser (som är för få och förvånansvärt otrevliga) och sjukvård och vem vet vad. Tillbaka till “nyhetsinslaget”; det handlade om en stackars fotbollsspelare som inte kunde vara med på träningen pga. muskelskador. Men my God. Klart man får en massa skador när man lägger ner större delen av sin tid på att missbruka sin stackars kropp på det där sättet. Och vem bryr sig? Inte Arash vars muskler inte FUNGERAR pga. SJUKDOM i alla fall. Men hur mycket stålar drar han in? Hur många dosor får han penetrera?
Och folk undrar varför man är deprimerad. Samhäller suger ju. Allt blir ju sämre. Eller är det bara något man intalar sig ju äldre man blir?
Nu sätter jag punkt innan datorn brinner upp. Ska ta mig en snus och gosa med Sebbe.
Jag har (nästan) hånglat med Zlatan.
Ni vet när man träffat någon efter ett par glas eller så; man kommer ihåg “å, det var en trevlig en”, men man har inget minne av hur personen ifråga såg ut. För att inte tala om namnet.
Jag upplevde ovanstående för ett par veckor sedan och igår när jag stod där vid bardisken och avnjöt ett glas vin tillsammans med R hände det som man förgäves brukar hoppas ska ske. Jag vände mig om och där stod Han. Alla bitar föll på plats; “ja, just det, så såg han ut och det var ju så han hette” (okej, jag hade för mig att han hette Andreas men hans namn visade sig vara Andres). Anyway. Han skulle just kila iväg till dansgolvet men lovade komma tillbaka. “Okej”, sa jag så där kaxigt och coolt, “jag väntar här i fem minuter, sedan går jag hem”. Jag behövde inte vänta fem minuter. Han var snart tillbaka. Sedan gick vi och åt vegoburgare med RJ och därefter taxi hem. Trivsamt att ha sällskap. (Nej; inget knulleri! Det är inte min grej.)
I morse halvlåg vi i soffan och drack kaffe och jag såg på honom och tänkte; vem är han lik? Svaret lät inte vänta på sig. Han är lik Zlatan! Mycket lik Zlatan till och med. Och som vi alla vet ligger Zlattis trea på min snyggolista. Synd bara att han är så ung. Han är till och med yngre än min syster som ju är tio år yngre än jag. Say no more. Jag träffar honom gärna igen. Och dricker kaffe.
Fisk eller fågel
Home sweet home. Var på Side Track med R och drack en öl plus åt (jättelite) av deras midsommarbuffé. Jag började ju äta kyckling för ett par månader sedan – efter ett drygt decenniums helvegetarisk diet – och idag (i brist på bättre) smakade jag på sill. Senapssill. Senapen var god men sillen var så där. Tog även en tugga lax men det fick räcka så – psyket sa stopp.
När det blev trångt i de små lokalerna och R gnällde (nåja) över att han var hungrig styrde vi kosan mot favoritrestaurangen min; Indian Garden vid Medborgarplatsen. Älskar deras mat och det var första gången jag åt indiskt sedan jag började äta fågel så jag beställde med nyfiken min in en stark kycklingrätt. Det smakade mums. Tog en promenad hem och här är jag nu.