Hälsa: Synen!

Nej, sådana här späda glasögon gillar jag inte.

Hösten 2005 skaffade jag under stort pompa och ståt mina första (och nuvarande) glasögon. Fastän det inte syns på ytan så åldras även jag och därför kände jag att det nu var dags för en ny synundersökning. På lunchen trippade jag ner till mycket trevliga Synoptik på Regeringsgatan (i huvudstaden) och lät mina ögon genomgå test efter test – jag kände mig lite astronautaktig där jag satt.
Den oerhört hjälpsamma och vackra tösen i kassan hjälpte mig att hitta exakt de bågar jag drömt om under de senaste månadernas ensamma nätter.
De nuvarande glasögonen har jag, åtminstone mentalt, växt ur. Därför blir det nu nya bågar.
Det är förresten rent tekniskt mina andra glasögon jag bär på nosen just nu: min glasögonkarriär inleddes under min vildaste partyperiod och jag 1) hade sönder dem på krogen och fick dem lagade, 2) tappade dem på ett dansgolv och hittade dem inte bland alla tusentals dansande fötter och därmed fick jag snällt köpa nya.
Jag går nu från Dior till Prada och det var – precis som med de första glasögonen – kärlek vid första ögonkastet.
Jag kräver rejäla doningar och mycket plast! Stort och skrymmande ska det vara – ja, jag vill belamra mitt ansikte med rediga bågar så att de täcker så stor del av fulfejan som möjligt.
Jo, synen hade försämrats något, men dessutom noterade fru Optiker att jag skelar något (eller nåt liknande). ”Det märker du nog när du är trött eller har tagit ett glas vin en fredagskväll, att ena ögat vandrar utåt en bit.” ”Vad då ’fredagskväll’?” sa jag (inte).
Fick övningar för att motverka detta.
Jag får mina nya glasögon inom tio dagar – vänta bara!

Privat: Singelshopping

God afton.
Så här ser jag ut när jag storhandlar. 2 127,50 kronor står det på kvittot och jag kan avslöja att Det Lyckliga Bögparet som var med mig spenderade endast 400 kronor mer. Det är dyrt att vara singel, förstår ni. Vi borde få en massa förmåner och sänkt skatt. Tänk på att vi jobbar sjudagarsveckor och drar in en massa cash till statskassan – pengar som går till barnomsorg och VAB:ande och annat sånt där parigt.
Inte får vi ligga heller, nej, vi måste betala för all fysisk kontakt vi får. (Vissa går till prostituerade – jag går till intim-doktorn och låtsas att jag KAN ha könssjukdomar.)

Ah, förresten. När en av de där två lyckliga köpte fyrverkerier vid utgången (vilket jag naturligtvis förbannade) så passade jag på att stormflirta med en het jugge (?) som stod i närheten. Mums.

Sluta stressa, köp en get

Aha, ni undrar varför jag hatar julen.
Därför att budskapet är borta och allt handlar om stress, press och konsumtion.
Jag har fina juliga barndomsminnen och de handlar inte om prylar jag fick (även om jag fick en hel del fina grejer – som en LP-spelare och ett chockrosa paraply) (ska se om jag hittar ett beskrivande fotografi när jag kommer hem i eftermiddag).
Medborgarna går runt och gnäller över ”shoppingstress” och de väser ”ah, jag måste ut och handla julklappar”. Men nej, säger jag, det måste du inte alls det.
Du kan klippa och klistra något vackert. Rama in ett fotografi. Ge fotmassage.
Eller så kan du ge bort en get. Klicka bara på bilden nedan och shoppa loss.

Köp en get.

Uppdatering: Jag ringde mor och bad henne leta upp fotot och här är det nu. 🙂

Comments off.

Köp inte en massa skräp, medborgare

När ni nu ska ge er ut och julshoppa så har farbror ett tips: skippa’t. Skriv en dikt istället. Skapa ett vackert kollage. Rama in det där glada fotot från den där ljuva sommarkvällen. Bring back the spirit! Köp inte en massa skräp.
Under tiden jobbar jag. Jädrans hårt jobbar jag dessutom.
Och så sitter jag här och undrar vad som har hänt i Hötorgets tunnelbana. Där finns mängder med blod. Jättemycket. När stockholmarna stannar, tittar och funderar så vet man att det är väldigt mycket blod de ser.
Jag undrar lite om blodägaren lever idag. Mycket dramatiskt.
Men vår nya vardagsmat, i och med att ingen ordning längre råder. Drama, död, bråk, stim och stoj.
Jag är oroad.
Ni lallar väl vidare.
Comments off.