Etikett: motion

Bilden som ger mig ätstörningar

Jag hade ett litet, litet minne av att jag i fredags sprang på en bekant och att vi kanske blev fotograferade så jag kollade en sån där mingelsite igår kväll och plötsligt stirrade jag på mig själv. Eller min flera kilometer långa mage rättare sagt.

Den senaste tiden har jag ätit som en fågel och motionerat som en rapp iller men ändå ser jag ut som en rultig flodhäst.
Mycket deprimerande.
Nya hårda tag från och med denna vecka:
– jag ska äta så få kolhydrater som möjligt
– jag ska inte ha socker i mitt kaffe ens på fredagar
– jag ska inte äta något överhuvudtaget som inte är helt livsnödvändigt
– jag ska inte dricka alkohol
– jag ska röra mig ännu mer (får jag ont i hälen igen får jag väl skära av den)
Man kan inte vara 30+, singel och RULTIG. Ingen vill ha en fet partner. Ingen.

Fatsy

Jag är tillbaka på benen – nu med stegräknare

Ni minns hur jag så flitigt promenerade till och från jobbet hela vintern. I ur och skur och össnö* gick jag. Ända tills jag blev skadad i foten. Nu är jag på gång igen och det känns underbart. Jag fick en stegräknare av Hundvakten så nu ska jag äntligen få veta hur långt jag går. Idag hade den nollställt sig mitt i alltsammans (och jag orkar inte ens bli upprörd över detta då jag har andra orsaker att vara arg – mer om det senare). Igår stannade räknaren på 10 696 steg. Och gårdagen var en vanlig dag med t-bana till jobbet och inte särskilt långa turer med hunden pga. det instabila vädret.
Jag såg på Diet Doctors häromdan att de hade 10 000 steg/dag som mål. Damen det handlade om stannade oftast på endast 2000! Jag var över 3000 redan efter Sebbes morgonpromenad. Trippa på, donna!
Nåväl. Nu ska gubbfläsket bort igen och motivationen är resan till Tel Aviv. Den ska bli av snart, snart, snart. Det måste den.
Nu till något annat. Comhem. Comfuckingvärdelösahem. Är ni inte kunder hos dem så bli det aldrig. Min bredbandsuppkoppling kommer och går. Hela kvällen igår var jag online en timme, offline nästa. Och så höll det på. När jag ringde stod jag som nummer 45 i telefonkön! Det borde säga något om deras kvalitet. Jag får panik utan fungerande bredband och efter den där helvetesveckan då jag var utan uppkoppling i dagarna fem går jag upp i falsett varje gång det krånglar.
Nu: morgonkaffe och arbete.
*Ni minns kanske att min fina tysk frågade om det heter så.

Kampen – dag 1

Här sitter jag nyduschad efter att först ha promenerat i mycket rask takt hem från jobbet (det tog 62 minuter och jag hade tur med rödljusen) och sedan långsamstrosat med Sebbe i en timme.

Jag ställde mig på vågen och grät nästan blod då jag insåg att jag är fetare än någonsin.
Nu är kampen mot helveteskilona påbörjad.
IDAG BÖRJAR ALLVARET!
Jag trodde inte jag skulle gå upp i vikt av att sluta snusa men det gjorde jag tydligen. Och jag hatar det. Jag föraktar inte rultiga människor på något sätt men jag mår dåligt psykiskt (och fysiskt) om jag inte är i någorlunda form.
Dessutom är jag singel i en ytterst utseendefixerad värld.

Och så började det regna

Detta har varit en konstig dag. Jag har varit jättenere för att sedan bli jättelycklig (igen) och allt hade kunnat vara ett drama utan dess like men nu var det inte så som tur var.
Vännen min kom och mötte upp på jobbet och vi strosade och pratade om allt som hänt det senaste dygnet (!) och Skåningen (som jag kommer kalla honom hädanefter) från igår ringde och jag blev så glad.
Vännen, jag och Sebbe handlade mat (auberginetallrik till mig, någon kebabgrej till dem) och satte oss i Vitabergsparken och pratade och skrattade och jag var så glad över att jag faktiskt kan vara riktigt rolig och dessutom har roliga vänner. Det är så uppfriskande och som vi vet förlänger ett skratt livet (det kanske är därför jag kommer bli 89-90 år, som spådamen sa). Efter matpausen promenerade jag och Sebbe över kanalen och genom skogen och vips var vi hemma.
Nu ska han sova och jag ska slösurfa och hälla i mig vatten.