Sinnessjuka tider

Det är märkliga tider vi lever i.
Ett virus härjar och det ställer till det. Minst sagt. Människor blir arbetslösa och kanske till och med hemlösa.
En massa islamister ränner runt på gator och torg. I dessa moderna tider måste vi vara beredda på att bli halshuggna så fort vi går utanför dörren. Orimligt.
De styrande politikerna bara sabbar och förstör och hela EU är ett gigantiskt skämt.

Ett pågående presidentval i ett fjärran land. Media och ”tyckare” hatar och föraktar den ena kandidaten. Dag ut och dag in matas vi med propaganda. Den andra kandidaten är mer eller mindre senil, men detta talas det om med mycket små bokstäver. Att han i tid och otid kallar sin motståndare för ”George” (vilket han ju inte heter) tigs ihjäl.
När en amerikans tidskrift publicerar artiklar som inte är till den av media älskade kandidaten så svarar sociala medier med att helt sonika stänga ner tidskriftens twitterkonto. Förstår ni hur sinnessjukt detta är? Det går inte att tweeta länkarna till artiklarna, ty då blir det ”error” och ”något gick fel”.
Orimligt, sinnessjukt och minst sagt odemokratiskt.

Jag förstår inte hur journalister (eller ”journalister”) står ut med sig själva, så som de förtiger, mörkar och ljuger. Det finns bra och riktiga Journalister också, men de är ta mig tusan inte många.

Ur led är tiden.

Och här sitter en enkel människa och försöker få rätsida på allting.
Det är inte lätt att hålla humöret uppe år 2020.

Det är åtminstone vackert.

Är HBL en stockholmsk lokaltidning?

Igår ringde (återigen) en försäljare som ville få mig att prenumerera på Hufvudstadsbladet och den här gången hade jag mål i mun.
Jag förklarade mycket bestämt varför jag inte vill bli prenumerant och att orsaken är densamma som när jag sa upp prenumerationen för något år sedan.

”Ni skriver för mycket om Sverige”, inledde jag. ”Om jag vill läsa om Sverige så läser jag rikssvenska nätpublikationer. Ibland känns det som att HBL är en stockholmsk lokaltidning. Jag vill läsa om vad som händer i Finland – på svenska. Ja, jag vill så klart läsa även om sånt som händer i världen – inkl. Sverige – men då ur en finländsk synvinkel.

Jag förstår inte varför HBL skriver så mycket om svensk inrikespolitik då ”alla” ändå tar del av denna tragikomiska dokusåpa i de rikssvenska drakarna. Och dessutom har HBL exakt samma vinkel och samma uppfostrande ton och samma agenda, som, låt oss säga, DN, SvD, Exp och AB (*vomerar*). Finland vill jag läsa om. Samt om världen med Finland i centrum. Det är vad jag önskar av HBL.”

HBL tillför helt enkelt inte någonting i sin besatta rapportering om Sverige. Detta är min huvudpoäng här.

Sedan hade jag lite dåligt samvete. Jag kanske gick för hårt fram. Han var ju bara en försäljare.
Men när jag tänker efter… Jag var bestämd men saklig. Jag varken skrek eller svor. Försäljaren kunde nog ta mina åsikter.

Israelbesatta ”journalister”

Det här med medias hetsjakt på Micael Bindelfeldt och hans födelsedagspartygäster – jag måste bara snabbt kommentera detta äckliga beteende.
För hetsjakt var ordet och tänk att skräp-Expressen skyltade sina artiklar med ”På plats i Tel Aviv” (LOL!). Som om det hela vore någonting värt att ”bevaka”. Men bevakade var vad de gjorde. Och förföljde. Bokstavligt talat. De är ju i och för sig kända för att förfölja folk. Inte minst så kallat ”vanligt folk”.
Så fruktansvärt patetiskt. Och äckligt. Och patetiskt.

Och när de sedan inte hade någonting mer att komma med så drog de i sista artikeln till med att försöka ge gästerna FLYGSKAM; denna nya patetiska folkliga superskam.
Det här med att många (om inte de flesta) av gästerna har hem i olika länder och därmed flyger kors och tvärs stup i kvarten har aldrig bekommit de så kallade ”journalisterna”.
Nä, hela detta halabaloo hade så klart att göra med att födelsedagsfestligheterna ägde rum i det (fantastiska men) av svenska media hatade Israel.

”Journalisterna” häckade på gästernas instagramkonton och skrev ihop skitartiklar när de inte var ute på banan och rent fysiskt förföljde de firande. Detta är för övrigt den nya tidens så kallade journalistik: att göra artiklar av instagramuppdateringar. Oy vey..!

Så fruktansvärt äckligt alltihop.
Och patetiskt.
Och äckligt.
Usch!

Puh. Nu var det sagt.

Trötta floskler och öppna dörrar

Den där så kallade ”gaytidningen” Qx borde hålla sig till att publicera artiklar om skönhetskrämer och annat ytligt. 
Det är så tröttsamt när de ”hyllar” vänsterextremister som slår in samma gamla öppna dörrar och sprutar ur sig samma trötta floskler. Jag är svårt allergisk mot att konstant bli presenterad en och samma världsbild*.

Det vore intressant att istället få läsa om exempelvis youtube-stjärnan Luai Ahmed, som är gay OCH flykting OCH (enligt honom själv ”därför”) sverigedemokrat. DET hade kunnat bli en läsvärd artikel. 
Men nej. Inte ett pip. Samma gamla nunor och åsikter framförs istället år ut och år in. *gäsp*

*en världsbild enligt vilken du måste tycka och vara på ett visst sätt bara för att du är icke-hetero. Så mycket för jag gillar olika-vänstern, liksom.

chihuahua love
”Hej älskling!”

”Aren’t the journalists aware of the responsibility they have?”

To claim that the Palestinians who were killed by ’Israeli Barbarians’ were peaceful citizens is like to claim that poor Osama Bin Laden was killed by ’American Terrorists’.

But in Israel there is something bigger, something IMMIDIATE. We protect ourselves from danger that we face endlessly, especially in the last week. Maybe YOU could have prevented this war if you’d known the truth and you’d worked to press the terrorists who maybe wouldn’t start the rocket rain on us. Maybe if you’d known the truth you could have helped the peaceful Palestinians who can’t do anything about their bloody leaders (who by the way use their citizens as human shields on purpose – for you to let it continue happening!)

Maybe in the year 1918-1919,  my Jewish grand-grandmother wouldn’t fall from her mothers’ hands because she and her husband were shot by a group of Soviet radicals called Denikintzi and Machonovtzi. Maybe she and her 5 brothers could have had a better life and not lose everything they had. These groups of radicals did it for many Jewish families – just burst into their houses and shot at every corner of their house – killed old people, young and tiny ones. They thought that Jews drink blood, and they’d do anything to protect the Soviet nation.
Who knew then that so huge amount of Heroes who were mentioned in the Media were Jews? Media ’forgot’ to mention this small detail that awoke groups of mindless people.

This is happening again, actually, it never ceased happening – Media has blood on its hands. Aren’t the journalists aware of the responsibility they have? Can’t they differentiate between real things and staged lies? What do they want? I can’t understand!

What do you want? Do you understand? Did you ever stop to think about how you affect the situation? Can you live your regular life if you are bombed daily? How would you feel to be awake at night because different noises remind you of sirens? How would you be able to stay calm on the way to the kindergarten with your kids when you hear 5 BOOMS from neighbour cities while you walk with them? Where do you want me to live? I am not safe anywhere. Here I am a ’Barbarian Israeli’ and anywhere else I am Jew and a target for terrorist attacks.

Maybe you never heard about these things. Maybe you never heard that Israeli Jews and Arabs study together, work together, mixed couples marry and there are mixed friendships. Didn’t you know that the Head of my College is a Muslim? Didn’t you know that there are a lot of youngsters from both sides who try to find solutions together? Didn’t you know that even Palestinians don’t know the truth because everything they see about Israel is translated wrongly? Try to read and even come to see with your own eyes what really happens and maybe something will change for the better.

Lena, 23 year old student from the center of Israel.