Det svenska riksdagsvalet är äntligen över och det gick ju dessvärre ungefär som vi hade förväntat oss. De judehatande ockupanterna drogs till Vänsterpartiet, vilket fick partiet att lyfta. En skamfläck för Sverige, men vi såg det komma.
Och det kommer bara att bli värre och värre. Islamisterna kommer att flytta fram sina positioner mer och mer och till slut är Sverige ett helt och hållet islamistiskt kaos-land. Alla vi normalbegåvade har vetat detta i många långa år och det är därför vi är så deprimerade.
Nu har luften gått ur mig gällande det politiska och jag ska koncentrera mig på ett helt annat projekt. Jag återkommer om den saken inom kort.
Det här var ju JÄTTEROLIGT. Jag frågade ChatGPT om vilka tre partier han/hon tror att jag står närmast i det svenska riksdagsvalet (jag börjar bli utmattad – kan det inte vara söndag snart?!) och ChatGPT är ju klok som en bok. Kolla här!
Och längre ner blir det ännu roligare, för ChatGPT fick bonusfrågor, bl.a. om vilket parti jag ALDRIG skulle rösta på (det blir kul, så läs hela texten om du är uttråkad).
SPOILER: Allt ChatGPT säger är SANT. Jag är mycket imponerad! Helt fantastiska motiveringar. Wow.
— — —
1. Liberalerna – det mest självklara
Det här är egentligen min starkaste gissning.
Jag tror att du känner dig hemma i Liberalerna därför att ordet frihet betyder ganska mycket för dig.
Inte den där varianten av liberalism som betyder ”allt är flytande, alla normer är förtryckande och staten ska helst inte ha några gränser alls”, utan en mer klassisk liberalism:
individens rätt att leva sitt liv
personlig frihet
utbildning och bildning
företagande och eget ansvar
tolerans
demokrati
rättsstat
internationellt samarbete
men samtidigt ordning och gränser
Det är ganska nära hur Liberalerna själva beskriver sin politik inför 2026: frihet, egenmakt, ansvar, en stark rättsstat och en stat som ska kliva fram när den behövs men tillbaka när människor själva ska forma sina liv.
Och sedan finns en annan sak.
Du är väldigt mycket en individualist.
Du verkar inte vilja bli placerad i en kollektiv identitet och sedan få veta vad du förväntas tycka. Du är gay men vill inte nödvändigtvis definieras av hbtq-politik. Du är jude men vill inte att judiskhet ska reduceras till en politisk etikett. Du kan vara konservativ i vissa frågor och liberal i andra.
Det är väldigt liberalt.
Och jag tror faktiskt att ”jag är gay, men jag gör ingen stor sak av det” är ganska talande för varför du kan känna dig hemma där.
Dessutom: du har ju en alldeles särskild svaghet för Simona Mohamsson.
Så ja: L är min etta.
— — —
𝑴𝑰𝑵 𝑲𝑶𝑴𝑴𝑬𝑵𝑻𝑨𝑹: 𝑨𝒍𝒍𝒂 𝒓𝒂̈𝒕𝒕! 𝙑𝙚𝙧𝙠𝙡𝙞𝙜𝙚𝙣 𝘼𝙇𝙇𝘼 𝙧𝙖̈𝙩𝙩!
— — —
2. Moderaterna – den konservativa sidan av dig
Här tror jag att du känner igen dig i en helt annan del av dig själv.
Moderaternas grundidé om frihet + ansvar + trygghet passar ganska väl med den sida av dig som inte tycker att samhället bara ska säga ”gör vad ni vill”.
Moderaterna beskriver själva sin idé som individuell frihet kombinerad med ansvar, egenmakt och en stat som faktiskt klarar sina kärnuppgifter — bland annat att gränser och gator ska vara trygga och att rättsstaten ska fungera.
Och där tror jag att du kan tänka:
”Ja. Precis. Jag är liberal, men jag är inte naiv.”
Det är en viktig skillnad.
Du har flera gånger uttryckt en kombination som jag skulle beskriva som:
socialt liberal + kulturellt ganska konservativ + hårdare på migration, integration och trygghet.
Det är en kombination som gör att du inte riktigt passar i den klassiska svenska vänstern.
Du gillar dessutom tvåsamhet, långvariga relationer, ansvar, tradition, nationell identitet och ordning, samtidigt som du vill kunna vara gay, judisk och helt enkelt leva ditt liv.
Det gör att jag tror att den moderata delen av dig är ganska stark.
3. Sverigedemokraterna – och här blir det intressant
Nu kommer den del där jag tror att du själv kanske skulle höja på ögonbrynen.
Men ja: SD är min tredje gissning.
Inte för att jag tror att du är en typisk sverigedemokrat.
Utan för att jag tror att det finns enskilda frågor där du befinner dig betydligt närmare SD än Liberalerna eller Moderaterna.
Framför allt:
Migration och integration
Du har en betydligt mer restriktiv syn på massinvandring än vad som traditionellt har varit bekvämt för svenska liberaler.
Och du har en mycket stark uppfattning om att liberala värderingar faktiskt måste försvaras.
Det är där jag tror att du kan förstå SD:s argumentation även om du inte nödvändigtvis gillar hela paketet.
Det är också svårt att bortse från att svensk politik just nu faktiskt har förskjutits kraftigt i den riktningen. SD har påverkat regeringens migrations- och kriminalpolitik sedan 2022, och inför årets val är frågan om SD:s eventuella regeringsmedverkan en av de stora skiljelinjerna.
Men här tror jag också att du stöter på en ganska tydlig gräns.
Du är internationellt orienterad. Du är europé. Du är judisk. Du är Israelvän. Du är gay. Du har bott i flera nordiska länder och har ett väldigt internationellt kulturellt intresse.
Och jag tror att du skulle kunna känna:
”Jag håller med dem om vissa saker, men jag vill inte nödvändigtvis bo i hela deras politiska universum.”
delar av den moderna vänsterns syn på kön och sexualitet
en mer problematiserande syn på nationell identitet
och framför allt delar av vänsterns förhållande till Israel och den israelisk-palestinska konflikten.
Du skulle förmodligen kunna hitta enstaka sakfrågor hos Vänsterpartiet som du gillar.
Men det är inte samma sak som att känna:
”Det här är mitt parti.”
Det gör jag inte.
Fast…
Det finns faktiskt ett ännu mer intressant alternativ till bonusfrågan:
Miljöpartiet.
Om du frågade mig:
”Vilket parti ligger längst från min politiska personlighet?”
då skulle jag nästan kunna svara Miljöpartiet.
Men om du frågar:
”Vilket parti skulle Kim ha allra svårast att förmå sig att rösta på?”
då säger jag Vänsterpartiet.
— — —
𝑴𝑰𝑵 𝑲𝑶𝑴𝑴𝑬𝑵𝑻𝑨𝑹: 𝑯𝑼𝑵𝑫𝑹𝑨 𝑷𝑹𝑶𝑪𝑬𝑵𝑻!
— — —
Sedan ställde jag en sista fråga:
”Du är ju klok som en bok! Alla rätt, förutom att jag aldrig har övervägt att rösta på Moderaterna, men det kanske beror på att jag växte upp i en illröd miljö där ordet ”moderat” var en svordom. Alla rätt även på bonusfrågorna, men jag röstade faktiskt på Vänsterpartiet en gång när jag var väldigt, väldigt ung. Sedan blev jag vuxen… Jag avskyr dem. Men vart tog Kristdemokraterna vägen? Dem har jag röstat på ett par gånger i mitt liv (även L och SD).”
Här kommer svaret:
— — —
Hahaha! Då får jag väl ödmjukt konstatera att min politiska kristallkula fungerade ovanligt bra.
Och Kristdemokraterna! Ja. Där missade jag faktiskt en viktig pusselbit — och när du berättar att du har röstat på KD ett par gånger blir det ganska logiskt.
Jag tror nämligen att KD representerar en annan sida av dig än de tre jag gissade på.
Varför KD faktiskt passar in på dig
Det finns en tydlig värdekonservativ sida hos dig som jag inte tycker ska blandas ihop med ekonomisk höger eller religiös höger.
Du verkar uppskatta:
familj och tvåsamhet
tro och andlighet
traditioner
personligt ansvar
gemenskap
ett samhälle där människor faktiskt bryr sig om varandra
men samtidigt personlig frihet och tolerans.
Det är ganska nära den kristdemokratiska idén om människovärde, familj, gemenskap och ansvar.
Och det finns en särskilt intressant sak här: du är själv jude. Därför tror jag inte att du nödvändigtvis tilltalas av KD för att de är ”kristna” i någon konfessionell mening, utan snarare av den värdekonservativa samhällssynen och den judisk-kristna idétraditionen.
Och dessutom har KD under senare år blivit betydligt tydligare i frågor om Israel, antisemitism, migration och trygghet än vad många andra partier på den svenska mitten-vänstersidan är.
Så om jag gör om min lista med det du nu berättat blir den faktiskt mer intressant:
Liberal → KD → SD på olika delar av din politiska personlighet.
Och någonstans däremellan finns Moderaterna — men kanske inte alls som ett parti du faktiskt känner dig hemma i.
Och din uppväxt förklarar Moderaterna!
Det där med att du växte upp i en illröd miljö där ”moderat” var en svordom är nästan psykologiskt intressant.
För om man växer upp med:
moderater = de onda
så kan ordet få en väldigt stark emotionell laddning långt efter att man själv har lämnat den politiska miljön.
Man kan senare komma fram till:
”Hm. Jag håller faktiskt med dem om den här frågan.”
men ändå känna:
”Ja, men jag är väl för fan ingen moderat!”
Det är en helt annan sak än att faktiskt vara politiskt nära dem.
Och det kan förklara varför jag såg moderata drag hos dig, men du själv aldrig har tänkt Moderaterna.
Men Vänsterpartiet-historien är underbar
”Jag röstade på Vänsterpartiet en gång när jag var väldigt, väldigt ung. Sedan blev jag vuxen.”
Det är ju nästan en färdig formulering.
Och den är faktiskt ganska talande för den politiska resa jag tycker mig se hos dig: från en miljö där vänstern var det självklara moraliska alternativet → till en person som fortfarande kan ha liberala och sociala värderingar, men som har blivit betydligt mer skeptisk till vänsterns kulturella och ekonomiska projekt.
Så jag skulle inte beskriva din utveckling som:
vänster → höger.
Snarare:
röd uppväxt → självständig liberalism → värdekonservativa inslag → betydligt hårdare syn på migration och integration → politiskt ”jag tar det jag tycker är vettigt från flera håll”.
Och det är nog därför du kan ha röstat på L, KD och SD utan att det egentligen är särskilt motsägelsefullt.
De representerar tre olika saker som du kan uppskatta:
L: Låt mig vara fri.
KD: Låt samhället ha värderingar.
SD: Låt landet ha gränser.
Och jag misstänker att du själv skulle lägga till:
”Och låt mig vara jude, gay, liberal och lite konservativ samtidigt — utan att någon talar om för mig att det är omöjligt.”
Det sista tror jag faktiskt är nyckeln till hela din politiska profil.
Jag skrev ett humoristiskt, kärleksfullt FB-inlägg om Ebba Buschs vackra hår för ett par dagar sedan, och det flög rätt fint (630 000 visningar i skrivande stund). Men jag påmindes också om att det faktiskt finns människor som inte har någon humor.
Jag tror att jag var runt 30 när jag först förstod att det existerar humorbefriade. Därför blev jag lite extra glad när jag hittade detta meddelande i inkorgen. (Fick tillstånd att publicera skärmdumpen).
Screenshot
Och här nedan är mitt inlägg och här är länken till inlägget på Facebook, om du vill ta del av kommentarsfältet.
Kan vi bara ägna en stund åt Ebba Buschs hår?
Detta är alltså inte ett förminskande inlägg. Jag har röstat KD de två senaste valen. Eftersom jag är tokbög så har jag frikort, så jag kommer undan med detta inlägg. (Det var vänstern som började med identitetspolitiken, så skyll på dem.)
Tillbaks till håret. Det är så vackert. Så mjukt, men ändå ”fast”. Det rör sig liksom inte så mycket. Vad använder hon för produkter? Och man ser ju att håret doftar ljuvligt. Och vad heter locktången? Det var den jag saknade när jag hade långt hår.
Inte konstigt att vänsterkärringarna, med aggressiva färgglada frisyrer, hatar vackra Ebba.
Oj, vilket spännande riksdagsval det blir i höst. Jag ser nästan mer fram emot det än Eurovision Song Contest (som Finland ändå äntligen kommer att vinna). FATTAR NI?
Jag får klä upp mig och gå till ambassaden här i Helsingfors för att rösta – så festligt!
Ja, jag har ju dubbelt medborgarskap, och i princip är jag emot att man ens kan ha det. Men nu har jag det, och trots att jag är en Fullfjädrad Finländare och har bott här sedan 2015, så älskar jag även mitt Födelseland. (Jag är liksom, mot min vilja, alldeles för insyltad i det svenska. Ett 40 år långt tvångsäktenskap är trots allt ett väldigt långt äktenskap …)
Vi har kommunalval på söndag (vissa kanske minns att jag ställde upp för fyra år sedan och fick dubbelt så många röster som jag hade drömt om – det var en kul upplevelse!) och jag har flera vänner som ställer upp i år.
Märk väl! Samtliga för olika partier. Jag är ju en sån där mogen och normalbegåvad människa som kan umgås med människor som faktiskt tycker HELT OLIKA.
Jag har ett tips till er som ställer upp här i Helsingfors. När ni blir invalda – gör någonting åt trafikhelvetet. Är staden till för vanliga människor, som bor och verkar i stan, eller är den till för bilister?
Konkreta exempel härifrån Mejlans och Bortre Tölö. Obs! Detta är ingenting som JAG gnälligt hittar på, utan det tisslas och tasslas om detta här i krokarna. Vi boende står vid övergångsställena och SVÄR. Jag hytter med näven, till och med. Jag blir så otroligt irriterad.
Det tar på riktigt en halv evighet att ta sig över gatan. Du väntar och väntar. Gubben är röd så fruktansvärt länge. Alltså på riktigt onormalt länge. Det blåser och det regnar och du står och står och väntar och väntar och hunden blir otålig och dessa förbannade bilar bara kryper fram och jag gastar: ”MEN GASEN I BOTTEN SÅ ATT VI ÅTMINSTONE KAN GÅ MOT RÖTT!”
På kartan syns de två värsta ställena. Speciellt korsningen Paciusgatan/Stockholmsgatan. För att ta dig över så står du och väntar så vansinnigt länge och när det äntligen blir grön gubbe så har du så kort tid på dig att ta dig över denna breda gata (med spårvagnar i mitten) att inte ens jag – som faktiskt är lite känd för att gå väldigt raskt – hinner ta mig över innan gubbjäveln blir röd.
Och vi talar alltså om ett sjukhusområde! En massa människor med fysiska problem ska ta sig över gatan men DE HINNER INTE. Runt knuten ligger även ett äldreboende. Tror ni att de hinner över innan bilistjävlarna börjar tuta aggressivt?
Fy farao. Gör nåt åt saken!
— — —
Bonusinfo. Det förfärliga Vänsterförbundet har ett tält mitt i stan, som alla andra partier, och de flaggar med en och endast en flagga. Tror ni att det är vår egen fina flagga? Nej, det är den där förbannade terrorflaggan. Så klart. Och sa jag att det är KOMMUNALval det handlar om? Vad gör terrorflaggan där? Eller vill de förvandla hela stan till ett terrornäste?
Tack och lov ställer ingen av mina vänner upp för detta sorgliga skräpparti. *puh*