Schlager gör världen bättre

Maybe I should start building a shrine for all the schlager queens.
Except Carola.

Her mind is so gone with a stormvind.

Dansken efter att vi sett Malou möter Carola.
Efter några veckors intensivt schlagerstuderande börjar Dansken bli en fullfjädrad schlagerfjolla.
Han är mycket imponerad av Charlotte, Lena, Linda Bengtzing, Kikki m.fl.
Nu ska vi på schlagerklubb.

Breaking News

Vi är många som undrat var Carola gömmer sig efter MF-dramat.
Jag kan nu avslöja sanningen.
Carola gömmer sig i Israel, rapporterar mina judiska undergroundkällor.
Alla hotell i Tel Aviv är bokade pga. högtidligt firande så Carro bor hos en schlagergrabb (ev. fjolla – låt mig återkomma).
Hon kommer stanna där “ett par dagar till”.
Update: Hahaha. Hahahaha. Ja. Han är schlagerbög. Carro bor hos en schlagerbög.

Snabbrapport

Vilken trist delfinal. Bäst var helt klart Face-84 och Suzzie Tapper. Tradigast var Michailoff och fucking Sjögren. Herregud så trist. White trash-Velvet kommer aldrig bli nån stjärna för att hon är just så trashigt trist och ALLDAGLIG. Amy Diamond är ett barn och barn ska inte arbeta. Hur lång tid tar det innan Amy gör en Brittan och fotas troslös och nedknarkad?
Usch.
Jag har hört att Perrellis låt är en vinnare och Carolas är en typisk trea. Bra så. Looking forward to it.

Svenska hemsidor

Kollade i förra Qx och läste att de berömde Magnus Carlssons hemsida och jag måste instämma. Den informativ och snygg och det kan man sannerligen inte säga som många svenska artisters hemsidor. Vore jag ett stort Magnusfan skulle jag älska att få höra de outgivna demolåtarna + läsa hans kommentarer om dem.
Nina & Kims hemsida är (tack och lov) stängd just nu. Sist jag kollade, för ett par veckor sedan (i och med att jag lekte med dem på hundängen), var den inte uppdaterad på två år.
Cardigans hemsida är snyggare nu än den var för ett tag sedan. Då var den verkligen bedrövlig.
Carolas site är okej, men någon borde korrläsa hennes personliga brev till fansen. Jag säger bara sär skrivning.
Nanne (God bless her) har också en okej sida men den känns en aning högstadiegjord. Men plus för att hon själv verkar ovanligt engagerad i den.
Sedan finns det ju de som inte har någon hemsida alls och det är ju trist. Hur mycket info kan man inte få ut till sina beundrare (och belackare) för en minimal utgift!?

Stars

Jag är inte på något sätt “starstruck” men det är ju något visst när man möter sina barndomsidoler.
Eftersom jag är uppväxt i en småstad på västkusten blev jag till exempel överlycklig när Elisabeth Andreasson kom och signerade skivor på Obs 1985. Synd bara att hon skrev “Kram till Jim” istället för “Kim” på LP:n (mailade hennes bolag förra året och sa att jag var trött på det minnet och ville ha en ny signerad LP. Still waiting). Sen är det de här kändisarna som man inte ser som “kändisar”, som man träffat innan de blev just “kändisar”; Magnus Carlsson till exempel. Vi är jämngamla och uppväxta i samma håla. Och medan han klinkade Carolalåtar på pianot på konfirmationen stod jag bredvid med stora blå ögon och svallande blont hår (och förmodligen hängslen a’la 1987). Andreas Lundstedt såg man ju ute i många år innan han blev Alcazar-Andreas och Mathias Holmgren och jag umgicks i samma kretsar just när jag flyttat till Stockholm (typ 1937) och han är fortfarande lika tjenis som alltid (upptagen så klart) (fan). Tillbaks till barndomen ett slag. Lena Philipsson råkade jag springa på på Liseberg 1987 och fick hennes autograf och var överlycklig. Men den största barndomsidolen (badabadabaa!); Carola (surprise!) träffade jag inte förrän 2003 på en signering på Åhléns City. Jag var svettig av nervositet (!) men hon var hemskt rar och kramades och berömde mitt halsband (ett enormt hjärta i silver som jag fått (eller snarare krävt att få) av min kära mor.
De två största av de största – Madonna och Kylie – har jag bara sett på håll. På scen. Samma kväll dessutom. Och okej; jag var 25 och ja, jag försökte ta mig in på hotellet där de bodde. Både genom att helt sonika låtsas att jag bodde där och genom köket. Men tji.
För att inte tala om LESBISKA Samantha Fox (det är fortfarande lika kul att hon är homo!). Fick tag i henne när hon uppträdde på Sthlm Pride häromåret och hon var hemskt rolig. Hade med mig ett CD-omslag (någon limiterad upplaga) som hon verkade ha glömt ens existerade så hon visade det för sitt band innan hon signerade. Det sitter inramat på min köksvägg nu.
Men nej; jag är inte starstruck.