Sådana här värdelösa höstsöndagar tillbringas bäst på arbetsplatsen. Du slipper tänka på väderhelvetet och söndagsångesten håller sig borta.
Det var dagens tips det.
Etikett: bilder
Det var gott att slippa suga in gubbfläsket för första gången sedan jag var en tonårig streckgubbe
Så igår gick jag för första gången på länge på klubb.
En sån där klubb dit mätta farbröder med hår på bröna går.
Väninnan utbrast: ”Åh du milde, visste inte att det fanns en klubb för håriga män. Sånt har vi inte ute på vischan.”
Jag svarade: ”I love Stockholm.”
Det blev en spännande kväll – dock spännande på fel sätt.
En av vännerna ilade iväg till Södersjukhuset mitt i allt (inget allvarligt) (självklart fick han ingen hjälp, ty vården i landet suger, trots att Reinfeldt nyligen sa att den är den bästa i världen) (hahaha).
Jag och vän 2 ilade snart efter.
Sedan ville sjukhusvännen fortsätta partajandet men det ville inte jag. Så jag hämtade Sebbe hos hundvakten och gick hem.
1. Hur kan man inte tycka att män är lajbans? 2. Klottrigt var det på herrarnas.
1. Okej, bilden är arrangerad – jag skulle ALDRIG hänga ut kärlekslemmen framför en ränna. Fy farao så primitivt och vidrigt – eller sykligt som man säger i Västergötland. 2. Det var inte igår farbror vaknade med en klubbstämpel på handleden. Förr i tiden var jag tatuerad med dessa fem morgnar i veckan.
Toabilden var naturligtvis inspirerad av Madonna.
Allt är Madonna just nu.
Allt.
Åh, vad jag saknar henne.
Nu har vi kickat igång renoveringen!
Medborgare!
Nu är vi igång. Gårdagskvällen var ett redigt äventyr!
Bauhaus! Jag känner mig inte riktigt hemma på ställen som detta men jag gör så gott jag kan.
1. Färg är ju i alla fall kul. 2. But you ain’t foolin’ no one.
När jag ser en vacker färg så vill jag äta upp den.
1. Helt otippat gjorde jag något jag aldrig gjort tidigare: åt falafel i Högdalen. Skräniga ungdomsgäng rände runt på torget och käftade med a-lagarna. Fördomar är som sagt rena rama sanningar. 2. Inte nog med Bauhaus och Högdalen – jag var även på villavisning med granngrabbarna! Trots att jag inte vill att de ska flytta så tänker jag positivt: jag ser mig och Sebbe ila runt i en somrig, grön trädgård. Åh, så skönt!
Dagens hår
– Hej Kim. Varför har du återigen gjort en Britta och rakat av dig håret?
– Jo förstår du, jag ska ju renovera och då har jag varken tid eller lust att hålla på och puffa med håret. Dessutom har jag ju en förebild i Äntligen hemma-Björn! Ja, som renoverare så är han definitivt min stora förebild.
– Men ditt hår är ju your finest feature. Saknar du det inte?
– Tack, jag vet. Mitt hår är verkligen det bästa jag har – rent fysiskt – speciellt med tanke på att de flesta män i min skyhöga ålder knappt har något kvar, men jag vet ju att det växer som ogräs. Det är tillbaka i full prakt redan om ett par veckor.
– Aha.
Inte bara bögen bölade när Oprah tog farväl
Klart bögen bölade när han såg sista Oprah-avsnittet.
Åh, så fint det var!
Hon säger så många kloka saker, denna donna. Jag suger åt mig som en fnasig, torr svamp.
Och blir en bättre människa.
Det var då.
Det var verkligen då.
Fin publik.
Vi kan alla maila Oprah. Vi är alla hennes vänner.
Kommer sakna den eleganta studion.
Inte bara bögen bölade.
Dags att säga hej då…
…Men det sa hon ej. Oprah sa så klart: ”Until we meet again”.
Och därefter sa hon till hunden: ”We did it!”
Inte ett öga var torrt.
Tack Oprah för denna fantastiska tid!
Kolla detta klipp:
Relaterade länkar: SvD