Vilken osedvanligt tråkig lördag. Vaknade två gånger under natten då ena hunden var dålig i magen – vilken tur att jag tog bort mattorna över sommaren… Därför trött och på lite dåligt humör.
Jag har motionerat en massa. Alltså varit ute och promenerat utan hundarna. Regn och rusk och det har blivit dags att ta på sig långbyxor och tunn jacka. Sommaren är över. Den kom sent i år men sedan höll den i sig överraskande länge. Nu är den över och snart är min favoritmånad september här.
Har börjat kolla på serien The Gilded Age som så många har talat om och jag gillar den så här två avsnitt in, trots att den förfärliga Cynthia Nixon är med. Jag gillar skådisen Carrie Coon som jag känner igen från The White Lotus. Människor kunde klä sig på 1800-talet. Inga noppiga mysbyxor så långt ögat når. Underbart.
Jag var på biblioteket och hämtade en bok som jag reserverade för ett par månader sedan. Intressant, så jag återkommer till den vid ett senare tillfälle.
Jag kanske skriver mer senare om jag har några nya ”anteckningar” att komma med, men nu ska jag fortsätta kolla på serien.
Det har eventuellt framgått nån gång att jag är mycket förtjust i starka, bestämda damer. En av mina favoriter är superfrisören Tabatha Coffey. För ca 15 år sedan såg jag hennes underbara serie ”Tabatha Takes Over”, där hon tog över dysfunktionella frisersalonger (och senare även krogar). Läste även hennes två böcker med stor behållning. Nu ser jag om hennes serie (finns på youtube) och hon är så himla festlig. Bestämd och en smula ”bitchig” men egentligen jättesnäll och oerhört passionerad. Dessutom så snygg i kort, blont hår och alltid elegant svartklädd. (Jag skulle gärna bära mer svart, men det är lite jobbigt då jag har en blond hund (just nu två).) En donna helt i min homofila smak.
Nu har vi levt med denna plötsliga värmebölja i två veckor. Jag klagar inte men hundarna däremot är väldigt trötta. Det blir således promenader tidiga morgnar och sena kvällar och en kort, kort runda mitt på dagen. Vår fyrbenta vän, som jag kallar ”Elvis” här på bloggen, skulle ha stannat hos oss i två månader men det blev två och en halv och nu är han hos oss ”tills vidare”. Inga problem med det – min hund har sällskap och dessutom spelar det ju ingen roll om man har en hund eller två eller fem. Man är ju oavsett antal lika ”bunden” och har samma ansvar.
Jag har äntligen premiärbadat i havet; det var en magisk sommarkväll. Havet bara låg där, helt stilla. Tills jag plumsade i med hela min härliga manskropp. Då blev det vågor. Kanske nådde de ända till Tallinn.
Mest har jag suttit i skuggan och läst böcker men kvällstid har jag kollat på ett av mina favoritprogram: Border Security Australia. Här följer några exempel på ”stjärnorna” som synts till i några av avsnitten.
All denna kinamat som folk tar med sig… Med levande larver och allt. En massa frukt. Och ägg. Vem reser med ägg? (VÄDFFPF? = Vad är det för fel på folk?)
Någon tog med sig fyra enorma flaskor honung. Varför tar man med sig honung när man reser till Australien? (VÄDFFPF?)
Det var en man från Libanon som hade med sig nötter som han inte deklarerat. Han fick dock ta med sig dem in i landet eftersom de var rostade. Han kastade sedan nötterna på sin fru och skrek nåt elakt på arabiska. Böter: 340 AUD. (Jag har lärt mig att detta är den vanligaste straffavgiften.) (VÄDFFPF?) (Alltså böter för nötterna, ej kastandet!)
Tre personer (australier) tog med sig olika slags vapen: en sån där ”taser”, en batong och en avancerad slangbälla. Vuxna människor. Damen i sällskapet hade också med sig två porrtidningar. Finns det fortfarande såna och varför reser man med dem? (VÄDFFPF?)
En dam från USA hade kokain under sin jättefula peruk (tänk: Marge Simpson-hög) (pun intended). (VÄDFFPF?) Hon erkände dock väldigt snabbt och fick drygt fyra års fängelse (bara).
En indier hade med sig nån mjölkig hemlagad sås. Han slurpade, via fingrarna, i sig för att bevisa att såsen inte var farlig. Tänk: han hade just landat och hade en massa bakterier på fingrarna, men han bara slurpade och slickade. (VÄDFFPF?)
En annan man sa, då hans fru hade packat ner en massa otillåten mat, att ”never trust a woman”. Deras matlådor (!) togs ifrån dem och de blev jätteledsna. (VÄDFFPF?)
På postterminalen: någon skickade en hel (död) lammbebis, med navelsträng och allt. (VÄDFFPF?)
Någon skickade en korsfäst (!) ödla. (VÄDFFPF?) (Läs ovanstående en gång till. WTF?)
En jättevacker, Jesuslik, israel med det jättevackra namnet Yehonathan ville nog mest bara bli av med sin flickvän, då han erkände att han tidigare jobbat svart i landet men nu ”absolut inte skulle göra det, unless I get bored again, like last time”. (OK, jag förstår honom.) (Ex-?) Flickvännen fick stanna och Jonta fick åka hem.
Någon från Malaysia hade ett förfalskat pass som gått ut 1925. (VÄDFFPF?)
Någon hade med sig svinkött. Varför reser man med svinkött i bagaget? (VÄDFFPF?)
En extremt fjollig kis från Filippinerna hade med sig CV, betyg, arbetsintyg o.s.v. och skulle ”absolut inte jobba”. Han charmade mannen som förhörde honom och blev insläppt. Jag hade inte blivit charmad på det där sättet. Jag är en professionell man. (VÄDFFPF?)
Jag har aldrig varit i Australien, men åker jag dit någon gång så kan jag alla regler och straffavgifter utantill, tack vare detta fantastiskt underhållande program.
Har ni några märkvärdiga flygplatsupplevelser? En gång när jag reste hem från Israel så hade jag nog drabbats av värmeslag, eller nåt. Det var mitt i sommaren (40 grader) och jag hade nog inte druckit tillräckligt med vatten. Jag darrade och var genomsvettig (alltså BLÖT!) men personalen såg ju att jag varit där väldigt många gånger och att jag var ”kosher”, så de tillkallade läkare istället för polis. Efter en timme eller så så var jag okej igen, och tilläts flyga hem. Jag älskar flygplatser. Ja, det gör jag.
Blake och jag hälsade på vår vän i Esbo och det är så trevligt att titta på ekorrarna som bor i trädet utanför. Även här i Helsingfors har vi ekorrar i träden bakom vårt bostadshus men jag har inte sett dem på ett tag. Undrar vart de har tagit vägen. De kanske blev störda av att det i ett par år har byggts en massa i området.
Ekorren i Esbo hade gömt en kotte i snön på staketet och kom och grävde fram den och började mumsa. De är så söta. Vi som har uppnått en viss aktningsvärd ålder har som nöje att iaktta ekorrar.
Ja, det var ett trevligt besök på alla vis, med mat och snack och jag färgade min väns gråa strån (själv har jag väldigt få på huvudet men desto fler på rattarna). Vi kollade även på Hengaillaan – alltså den finska versionen av På spåret, som jag för övrigt aldrig har kollat på. Hengaillaan var överraskande underhållande och till både min och min väns enorma förvåning kunde jag en massa frågor som hade med sport att göra. Jag vet ju ingenting om sport, men dessa människor kände jag till eftersom jag haft koll på dem på grund av deras sköna yttre…
Sån är jag.
Namnet på programmet kommer från Finlands underbara Eurovision Song Contest-låt från 1984. För övrigt en av få finska låtar som jag ofta drar när jag besöker någon karaokebar. Läste förresten att det just har öppnats ett nytt karaokeställe här i stan, som är öppet 24 timmar om dygnet. Fatta så underbart! Tokio Karaoke heter det och det ligger på Mikaelsgatan 8 i Helsingfors, och jag ska besöka stället inom en snar framtid.
Jistanes, vilket busväder. Stormen Jari är här och det blåser som tusan. Speciellt här uppe på Mejlans klippor. Balkongmöblerna flyttar sig och det är blött och slaskigt. Tror ni att bilisterna stannar och låter folk gå över gatan? Så klart inte. De bara sitter ensamma och dundrar på i sina fula vrålåk. Dessutom har de fortfarande inte lärt sig att undvika vattenpölarna så de tvångsduschar oss alla. Stan är inte skapt för bilar, utan för människor. Bilar hör inte hemma i större städer med ypperlig kollektivtrafik och DET ÄR MIN BESTÄMDA UPPFATTNING. Jag ogillar bilar och det har jag alltid gjort och därför är jag körkortsFRI. (Brasklapp: gäller inte såna som inte kan ta sig fram utan bil.)
För första gången på många månader tittar jag på morgon-tv och det är samma gamla hets mot den minimala remsan som heter Israel. Tänk att lilla – pyttelilla – Israel får så mycket uppmärksamhet. Bara lägg av! De tjatar om Israel för att slippa tala om de inhemska problemen. Som ex. den växande fattigdomen. (Samtidigt som vi skickar pengar till terrorister som vill utplåna nämnda ministat. Otroligt!) Min bestämda åsikt är att så länge de egna medborgarna letar efter burkar att panta så ska inget ”bistånd” skickas utomlands. En självklarhet för oss normalbegåvade.
Dessutom sitter de i sin kommunistfärgade, superfula studio, iklädda sina kommunistfärgade fula kläder och dumförklarar de 76 705 154 amerikaner som röstade på Trump. Get over it och hoppa ner från era alldeles för höga hästar.
Åh, förresten. Igår lyssnade jag på ett debattprogram (Svenska Yle) och det satt tre gäster i studion. Samtliga dumförklarade nämnda amerikaner och tävlade i att spy ut sitt hat mot Trump. Säg vad du vill om honom, men VAD ÄR DET FÖR ”DEBATT”PROGRAM? Var var DEBATTEN?
FÖRSÖK HA EN BRA DAG. Själv är jag på dåligt humör pga bilister och ’public service’.
