Tips: Madonna om andlighet

Jag tror inte att Madonna har medverkat i en regelrätt podcast tidigare, men idag släpptes ett avsnitt av On Purpose med en herre vid namn Jay Shetty som programledare. Madonna talar andlighet och det är fantastiskt bra, spännande och givande. Hon nämner även i förbifarten om när hon var nära döden då hon drabbades av en bakterie.
Denna varma, mjuka sida av sig själv borde Madonna visa upp oftare.

Finns även på Apple Podcasts, som jag rekommenderar då programmet är drygt två timmar långt, så du kan smidigt lyssna när du är ute på vift.
Jag ska lyssna en gång till. Så bra var det!

Tabatha i repris

Det har eventuellt framgått nån gång att jag är mycket förtjust i starka, bestämda damer.
En av mina favoriter är superfrisören Tabatha Coffey. För ca 15 år sedan såg jag hennes underbara serie ”Tabatha Takes Over”, där hon tog över dysfunktionella frisersalonger (och senare även krogar). Läste även hennes två böcker med stor behållning.
Nu ser jag om hennes serie (finns på youtube) och hon är så himla festlig. Bestämd och en smula ”bitchig” men egentligen jättesnäll och oerhört passionerad.
Dessutom så snygg i kort, blont hår och alltid elegant svartklädd.
(Jag skulle gärna bära mer svart, men det är lite jobbigt då jag har en blond hund (just nu två).)
En donna helt i min homofila smak.

Länk till youtube

Foto: Tabatha Coffeys böcker.

Dagens poddtips

TIEDOTUS: Nyt voit helposti kääntää blogin vaikkapa suomeksi. Klikkaa lippua oikealla. –>
(Tai alhaalla, jos olet kännykällä.)

Jag lyssnade på Medborgerlig Samlings senaste poddavsnitt, Bring Them Home, och det var så jäkla bra och allt som sades var 100% korrekt. De talar om skräpmedia, Gaza, Israel och om hur ett ”fritt Palestina” aldrig kommer att existera eftersom det inte finns några fria arabländer. Så är det ju. Lyssna gärna! Ett par länkar nedan, men podden finns väl förmodligen även på Spotify, som jag inte använder mig av.

Apple: https://podcasts.apple.com/fi/podcast/82-bring-them-home/id1553698323?i=1000719945150

Poddtoppen: https://poddtoppen.se/podcast/1553698323/alla-ska-med/82-bring-them-home

Anteckningar sista måndagen i juli

Jag som ofta lider av allvarliga sömnproblem är extra glad när jag har en bra sömnperiod, vilket jag har just nu. Trots värmeböljan. Eller kanske tack vare den?
Vad som sker när jag äntligen sover ordentligt är att jag drömmer väldigt klara, tydliga drömmar. Ofta med återkommande ämnen och här är några av dem:

  • Att jag flyttar – jag flyttar jätteofta i mina nattliga drömmar
  • Att jag går vilse. Detta är kanske min allra mest återkommande dröm. Jag är vilse och/eller jag lyckas inte ta mig framåt. Ibland sitter jag fast rent fysiskt och ibland lyckas jag bara inte röra mig
  • Att jag har en kärlek i mitt liv. Ibland är det en gammal kärlek (från 20 eller till och med 30 år sedan) och ibland är det någon som jag inte känner igen

Man måste ju inte vara psykolog eller psykiater eller hjärndoktor för att lyckas analysera dessa drömmar… Jag förstår. Jag känner mig otrygg, stampande och ensam. Så enkelt är det.

— — —

Jag har ju gnällt ganska mycket på kaosserien And Just Like That… men jag är inte den som bara vill gnälla. Det senaste avsnittet (säsong 3, episod 9) var betydligt bättre än de tidigare. Plötsligt andades serien lite Sex and the City.
Jag nämnde i något inlägg att jag gillar att kolla på andra som ”hat-tittar” på denna sopiga serie och då nämnde jag en dam vid namn Lina.
Nu har jag hittat en kul ung man också. Han kallar sig DerrickDuck och hans videor är så roliga. Han gör någonting mycket ”maskulint” medan han sågar serien. Han kanske hugger ved eller tvättar bilen. Humor på min nivå.
Kolla in honom.

— — —

Tack för idag, vi hörs i morgon.
Jag ska försöka skriva några rader varje dag den här veckan. Till just DIN enorma glädje!

Foto: Kim da Costa – pojkarna, arkivbild

Skilsmässor och offentlig byk

Jag lyssnade på podden Norrena & Frantz, där de samtalade om skilsmässor.
De tog bland annat upp det där omtalade dramat med Måns Zelmerlöw + blivande ex-fru, som jag inte är det minsta intresserad av, men i alla fall. Svårt att missa, liksom.

Då kom jag att tänka på min egen skilsmässa för tio år sedan. Jag tycker inte att man vädrar sin byk offentligt. Men jag vet att jag har gjort mig skyldig till det vid ett par tillfällen (jag är nämligen inte perfekt). Speciellt inte om den andra parten inte får komma till tals.

Jag gjorde ändå en bra och mycket mogen sak. 1,5 år efter skilsmässan hälsade jag på mitt ex. (Vi hade båda lämnat Sverige och bodde nu i (mycket) olika länder.)
Trots att vi inte med ett ord talade om oss, eller om vad som hade hänt, så fick vi ett så kallat ”avslut”. Sedan dess har vi varken setts eller hörts. Vi var ”över” varandra. Önskade varandra lycka till. Mycket moget av oss.

Och vi har förmodligen helt olika syn på vad som hände – och båda versionerna är förmodligen sanna. Men vi hade inga ’hard feelings’. Det som var var. Bra så.

Bara ett tips till Måns Z och hans blivande ex-fru. Man kan sköta saker snyggt!
(Men som sagt: jag är inte perfekt och jag har nog sagt saker ’offentligt’, som jag borde ha hållit för mig själv.)