Monta, monta vuotta sitten, kun minulla oli ’hoonompi soomi’, niin kuuntelin aina kun vanhempani puhuivat ”Meikäläisestä”.
Viimenkin oli kysyttävä: ”kuka se tunnettu Meikäläinen oikein on?”
När jag bodde min första vända i Finland 1990-1994, så visste jag inte att det fanns ett talspråk och ett KIRJAKIELI.
Jag gjorde bort mig något fasligt när jag sattes i finskspråkig skola.
Sedan tog jag mig till slut till en svenskspråkig i Vasa.
Och se där – min finska växte enormt under dessa år.
Underbart.
Jag älskar språk.
Ty ett språk är en helt egen värld.
Många svenskar har frågat mig varför jag lämnade Sverige.
Den korrekta frågan lyder: varför stannar ni kvar?
Och om ni stannar kvar – varför gör ni inget åt helvetet som pågår där?
Några läsvärda länkar och sevärda klipp, inför helgen.
”Samtidigt som rapporteringarna om nya grova våldsbrott, mord, skottlossningar, detonerade granater, gruppvåldtäkter, djurplågeri, inbrott och åldringsrån duggar så tätt att man som medborgare slungas mellan ilska, sorg, rädsla och uppgivenhet basuneras det ut att Sverige är tryggare än på länge. Krig är fred. Lögn är sanning. Angrepp är försvar. Hat är kärlek. Diskriminering är likabehandling. Diktatur är demokrati. Det tog ett tag för mig att förstå och sedan smälta hur snabbt och extremt det tryggt tråkiga samhälle jag hade börjat ta för givet i stället hade förvandlats till en urspårad och våldsbenägen experimentverkstad för den postmoderna vänsterliberala politiska adeln.
(…)
Allt fler tillfrisknar från den självdestruktiva åkomma som har gått som en farsot genom Sverige alldeles för länge redan. Det svenska folket är på god väg att vakna. Den urkraften kan ingen rå på längre. Oavsett vilka antidemokratiska metoder ni tar till. Vår tid är nu!”
”Varningslamporna blinkar så ihärdigt över hela det politiska landskapet numera att den oinvigde lätt kan få för sig att landet som helhet har förvandlats till ett enda stort diskotek. Jag vet det. Du som läser Samtiden vet det. De flesta svenskar vet det, även om flertalet ännu ihärdigt försöker blunda och hoppas på att det ska bli bra av sig självt igen. Till och med det gamla gardets politiker börjar yrvaket adressera det skriande förfall de senaste decenniernas politiska vanstyre har lett till. Orsak och verkan står där i all sin osmickrande nakenhet att beskåda för alla som är intresserade.”
