Etikett: i flyttartagen

2026

Hej och god fortsättning på det nya året.
Vad har hänt sedan sist? Jo, jag flyttade ju till andra sidan stan. Under julveckan åkte jag kollektivt med väskor och kassar till nya bostaden och i mellandagarna kom en flyttgubbe och hjälpte till med möblerna.
Sista gången jag stängde dörren till förra bostaden var på min självaste födelsedag – alltså på nyårsafton.

Själva nyårsaftonskvällen satt jag ensam med min hund i nya bostaden och jag tröstade honom då han var så rädd för fyrverkerierna. Han har tidigare aldrig varit rädd men han har heller inte blivit störd av dem. Den här gången smällde det däremot på parkeringsplatsen bredvid huset. Jistanes vad det small.

Efter att flytten var avklarad blev jag sjuk och det berodde nog mest på att så mycket stress rann av mig. Kroppen fungerar ju så. Låg därför nedbäddad i en vecka och orkade ingenting.

Jag var nyligen med i Radio Vega där det talades om dagboksskrivande. Du kan lyssna här (enbart i Finland), ungefär 13 minuter in i programmet.

Jag återkommer med fler reflektioner inom kort.

Foto: privat – dagböckerna

Kaksispråkig rap(p)ort-ti

Nyt on muuttofirma buukattu, kun vihdoin tuli järkevä ja kohtuullinen tarjous. ✓ Paljon huijareita silläkin alalla.

Blake on käynyt lääkärissä ✓ ja aloitamme lääkekuurin yskälle, kun pientä bronkiittia löytyi.
Tämä yksinhuoltajan elämä on kyllä yhtä ’ressiä’, kun kaiken pitää hoitaa yksin ja itse, mutta kaikki järjestyy kun LL® (Luojaan Luottaa).

— — — — — — —

Flyttfirma bokad då vi äntligen fick ett rimligt erbjudande ✓. Gott om suspekta typer i den branschen.

Blake har varit hos läkaren ✓ och påbörjar medicinering då han har ”lätt bronkit”, men annars är han frisk som en mild sommarvind.
Han var mycket snäll men han tittade på mig med sina stora, vackra ögon och undrade: ”Varför har jag en termometer i stjärten?” och senare: ”Varför ligger jag på rygg och röntgas? Jag gillar inte att ligga på rygg.”

Mitt hjärtas fröjd och eviga solsken, även under de ruggigaste av dagar.

Foto: privat

Tack och hej, Mejlans

Vi är i färd med att ta farväl av vår stadsdel Mejlans och nu är vi ute i (vad vi kallar) Mejlansskogen efter sommarens sedvanliga paus (p.g.a. extrem fästingskräck). Det är mysigt här. Lite som i Västergötlands skogar där jag växte upp.

Vi tackar Mejlans för sex bra år. Visst är det lustigt att vi flyttade hit just innan mina hälsoproblem började, så jag hade sjukhusen på andra sidan gatan. Och oj, vad jag har trampat runt i sjukhuskorridorerna, men nu är jag tills vidare ”lagad” så gott det går. Därför är det också tid att resa vidare.

Mejlans kändes aldrig som en ändstation, utan som en plats att vila upp sig lite på.
Visste du förresten att (till de engelskspråkigas stora sorg) man inte säger ”slutstation” i Helsingfors metro, så som man säger i Stockholms tunnelbana? Här säger man just ”ändstation”.
Låter inte det lite bättre? ”Slutstation” låter i mina öron lite väl bryskt och slutgiltigt. (Och vulgärt på engelska.) En ände behöver ju inte betyda Slutet, utan där kan ju en ny start börja.

Det var dagens djupa fundering. 

Foto: privat – Blake i ”Mejlansskogen”

Hej då, musik

Dagens flyttkaosrapport.

Jag har gjort det otänkbara: jag har gjort mig av med en massa musik. Har hunnit halvvägs med detta projekt där jag tar mig en titt på varenda LP, CD, kassett och funderar ett slag på vad objektet i fråga väcker för känslor i mig. Okej, mina favoritmusikanter går så klart säkra men jag har samlat på mig en hel del konstigheter. Jag har kanske köpt en skiva för att få en ynka låt och det är ju helt onödigt att kånka runt på sådant i dessa digitala tider. (Om inte skivan i sig har en egen historia.)

Så ja, här tillåter jag mig själv att vara en smula sentimental. Jag har en hel del obskyra singlar som jag måste spara av känslomässiga skäl, även om jag aldrig mer kommer att spela dem.

Jag har även lämnat in gamla mediciner på apoteket och använda batterier på Lidl. Det är full fart på fläsket just nu!

Att flytta är som sagt en mycket renande process. När allt är klart känner man sig lättare såväl fysiskt som psykiskt.

Är väldigt redo för denna flytt, på alla plan.

PillerpAArty?

Illustration: AI, foto: privat

Flyttkaosrapport: kläderna

Dagens rapport från flyttkaoset.

Jag har idag gått igenom och provat alla mina kläder. Hittade några bortglömda finingar och en hel del vidriga gamla trasor.

Nu ska det sparade tvättas och packas men först ska jag lämna ett par kassar i insamlingslådan. Kanske kan någon bli glad av mina avlagda fräsiga paltor.
Lärdom: jag har väldigt många snygga jackor. Det hade jag aldrig reflekterat över tidigare. Behöll alla utom tre – en för liten, en för damig och en för tråkig.

Och det här med att det alltid är hål i skrevet på alla byxor, efter bara några månaders (om ens det) användning. Det är så dålig kvalitet på allt numera. Jag hade åtta par väldigt snygga byxor med enorma, perversa hål och de har väntat på att bli lagade.
I flera år…
Uppenbarligen får jag det aldrig gjort så nu hamnar de i soporna.

(Blake har hjälpt till hela dagen så klart.)

Illustration: AI