Sebbe och jag har just anlänt till jobbet (ja, vi jobbar ju en extra natt så firarna kan fira i fred) efter en timmes promenad genom staden. Det var befriande att se att det finns gott om folk ute på gator och torg och krogar och restauranger. Härligt att tiderna är lite nya.
Detta har nog varit tidernas mest ojuliga jul. Inte för att jag någonsin verkligen firar men känslan brukar ju ändå finnas omkring en. Så icke detta år. Det här är verkligen som vilken som helst måndag (bortsett från att det finns julmust i kylen på kontoret…).
Om åtta timmar promenerar vi hem, sover och sedan kanske vi tar och festar till det lite – om kroppen mår bra nog. Febern den hiskeliga är borta nu men nosen rinner som Niagara och halsen ömma fortfarande en smula.
Månad: december 2007
Dagens mail
Feber och förbannelse
Igår när jag vaknade hade jag blivit akutförkyld. 38,9 visade termometern. På kvällen, trots vila och diverse panikkurer, hade den stigit till 39,1. Jag kunde dock inte sjukskriva mig (a. jag har inte råd b. jag vill inte göra Fred och Fiffi upprörda c. det hade orsakat kaos på arbetsplatsen så här dagarna före jul).
I morse hade febern stigit ytterligare; 39,4.
🙁
Sitter här och ugglar. Ensam på kontoret. Som VANLIGT fick jag ett raseriutbrott när jag anlände. Hur FAN kan folk ha fest på kontoret utan att städa efter sig? Det är kaos. Och det stinker sprit och fucking hamburgare (äckligaste lukten någonsin).
Tro inte att jag kommer tillbaka efter min minisemester och börjar städa upp efter någon. Allt får stå. Om hela huset så ska mögla.
London del 2 [tisdag]
Hårdramat
Jag hade ju ordnat Londonlook men vantrivdes i mitt bruna hår och trivs en popfjolla inte med sitt hår känns allt dåligt. Jag beslutade mig därför redan på måndagskvällen för att ordna tillbaka mina blonda lockar men pga att vi av någon anledning var tvungna att lämna hotellet väldigt hastigt var jag tvungen att tvätta ur blekningsmedlet på tok för tidigt, vilket ledde till att jag såg ut som en fläckig orangehårig punkare.
Dagen efter gjorde jag ett nytt försök och blev nöjd med resultatet.
Konserten
…var underbar. Tänk 15 000 unga, ärtiga töser och 5000 glada bögar. Vi skrek oss hesa. Vi dansade och vi sjöng och stämningen var magisk. Att se Spice Girls på hemmaplan var något alldeles, alldeles extra. Grafiken på bakgrundsskärmarna var enastående och flickorna både sjöng och dansade bra. De såg genuint lyckliga ut. Varje gång Victoria Beckham hade en solorad överröstades hon av publikens massiva, kärleksfulla jubel.
We love dem Spice Gals.
Efterfesten
…på G-A-Y Late var ljuvlig även om vi kände oss en smula förvirrade till en början. Se här:
http://www.kimmilrell.se/2007/12/21/london-del-2-tisdag-what-goes-on-in-london-stays-in-london/
London del 1 [måndag]
Mina damer och herrar!
Jag har kommit hem från min bästa semestertripp någonsin.
Jag har haft några underbara dygn i London och jag har fotat och filmat en massa.
Lägger ut en dag åt gången, retrospektivt.
Njut!
Det hela började klockan 03:15 på måndag morgon då jag + min kumpan promenerade hemifrån mig till flygbussen som tog oss till Skavsta. Flyget landade i London (Stansted) strax före 08 och vi tog oss till hotellet mellan Goodge Street och Russell Square. Efter snabb incheckning strosade vi på stan; vi var kulturella och besökte bland annat London Eye. Vi åt indiskt och shoppade lite musik – vi ääälskar ju båda HMV. Vi åt världens godaste vegoburgare på Hamburger Union, vilade en stund på hotellet och gav oss sedan ut på äventyr i gaykvarteren i Soho. Lovely, lovely! Vi fann snart mitt nya favoritställe; G-A-Y Bar. UNDERBART HAK med jukebox där vi valde videor om och om igen. Det blev väldigt mycket Robyn, Kylie, Spice Girls och Madonna.
Så småningom ramlade vi i säng.
