Jag står utanför Ica Globen

1. Jag står vid Globen och snackar sport, Stockholms nya sportarena samt lokalpolitik med för mig okänd medelålders man. Jag klarar de flesta miljöer och situationer, förstår ni. Anpassningsbar och flexibel som jag är. Hur skulle jag annars ha klarat av mina första femton år på landet?
2. Jag hör barnen ropa ”jävla horunge!” efter varandra och jag blir lite illa till mods. Fungerar inte ”är du bäng eller!” längre? Det var så vi sa när jag var ung.

Jag är så jävla trött på sport

Så fort man slår på den så kallade tv-apparaten så står det nån snorig, fnittrig, andfådd människa som med nån vidrig dialekt flåsar fram ”hur det känns”.
Det räcker nu.
Nästa person som gnäller över att ”det är så mycket Melodifestivalen i media” får en fet jävla smäll. Det är inte MF dag ut och dag in. Det är inte MF i varenda jävla nyhetssändning året om. Så shut the fuck up och avlägsna dessa snorvalpar ur min tv-ruta och låt mig se NYHETER och DEBATT.
Tack.

Ingen blir gravid här inte

Hej. Nu är jag tillbaka på kontoret efter två dagars hemmajobb. Jag valde att promenera – dels eftersom jag inte litar på tuben, men inte minst på grund av att jag känner mig fläbbig och fet efter allt hemmaugglande.
Jag började dagen med att ta emot lite heterofilreklam i inkorgen:

Nej, det är ingen risk att jag får höra den där meningen.
En annan som knappast behöver vara orolig (?) över att mot sin vilja råka göra någon på smällen är den där smygheta skridskoåkaren som gjorde bort sig i natt eller igår eller när det nu var (vad vet väl jag) – Sven Kramer.

Ni vet vad jag menar.