Rädsla, hår och kärlek

Ämne 1: Rädsla.
Jag uppmärksammar inte ofta nog det faktum att jag har en vakthund hemma. I natt sov han borta och jag var mörkrädd och låg sömnlös och darrade som det berömda asplövet. Jag hörde ljud och jag var tvungen att ligga åt andra hållet i sängen för att jag skulle kunna se om någon klev in i rummet. Jag kunde heller inte ha armen dinglande utanför sängkanten eftersom jag ”såg framför mig hur någon skulle greppa tag i den”. Usch och fy. Och jag kunde inte heller köra in öronpropparna eftersom jag inte ville riskera att plötsligt slå upp ögonen och se en huligan med lyft yxa intill min säng. Huvaligen.
Jo, Sebbe har sovit borta många, många gånger men oftast på grund av att jag varit på ungdomligt partaj. Jag har således varit lite rund under fötterna (och därmed tuff och kaxig) när jag kommit hem. Nu var det inte så. Nykter och rädd låg jag i bingen.
Idag kommer Sebbe hem igen. Ser fram emot det.
Ämne 2: Hår.
Lesbianen på jobbet säger att min nya frisyr (eg. en repris från 2007 – se här) får mig att se ut som vore jag 22. Det känns skönt när det kommer från en 21-åring! Skönt är det också att dubbel trippelhakan så här års kan döljas under en halsduk.

Ämne 3: Kärlek. Läs om det i det förra inlägget, tack.

Utvilad eller påtänd

Klockan åtta väckte Sebbe mig och ville att jag skulle dra upp persiennerna så att han kunde morgonspana över sina ägor.
Klockan nio väckte Sebbe mig och sa att han trots allt ville sova ett tag till, men han kunde inte hoppa upp i sängen då jag låg för nära kanten.
Klockan halv tio väckte Sebbe mig och sa att det fick vara nog; det fick räcka med sovmorgon.
Klockan tio promenerar vi nu i strålande vintersol och jag ser fram emot att komma in och hinka kaffe och läsa tidningarna.
Njut nu dagen. Äg den. Älska den. Ta emot den.
Åh, ta emot denna vackra dag som vore den en himmelsk gåva och förvalta den väl.
Åh.

Inga hoppande, skrikande glin

Tænk att man måste åka tilll Oslo før att få sova ut ordentligt. Tænk dig ett helt svart rum, mycket svalt och inte minst: inga hoppande, skrikande grannungar. Inte heller skramlande tidningsutdelare eller damer (?) på sylvassa, skyhøga klackar som trampar upp och ner i trappuppgången dygnet runt. Ja, jag sov som en stock och det var underbart!
I går kvæll, efter lite Uno och finsk sprit (hær finns en finlandssvensk) tog vi oss en titt på køttmarknaden. Inte mycket fanns att se, ær jag rædd, men lågan ær ænnu inte slæckt. Dagen ær ænnu ett oskrivet parfymerat blad, men jag tror att den kommer att bli bra.
Nu har værdparets hund kommit hem och det ær bra eftersom jag saknar Sebbe!

Jag testar Sleep Cycle – del 3

Natt tre med Sleep Cycle. Som synes sov jag både längre och bättre än på länge och för första gången kickade programmet igång dagen innan senast tänkbara väckning – dvs när det, enligt egna uträkningar, var som mest behagligt att vakna. Och jo, det kändes faktiskt lite annorlunda. Jag kände mig – piggare vete tusan – men åtminstone gladare.
Ja, jag tror stenhårt på det här.
Hur glad blir man inte av att se bilden till vänster? Jätteglad. Fantastiska färger och snyggt typsnitt.

Jag testar Sleep Cycle – del 2

Det går väl sådär. Problemet är att jag sover så förbannat dåligt och lite. Den där första timmen till vänster – där låg jag ju bara och vred och vände ilsket på mig själv.
Jag ska fortsätta publicera dessa ”rapporter”. För min egen skull. Och för att jag inte ska kunna plussa på en timme eller två när någon frågar mig hur ”lite” jag sover (för att inte verka alltför mycket som ett freak).
(Man kan säga att är stapeln hög så registrerar iPhonen rörelse=man drömmer (eller är vaken…). Ligger man stilla så registreras nada och stapeln uteblir eller är mycket låg=man sover djupt. Åh, vad jag vill sova DJUPT!)
Spännande är det hur som helst och jag rekommenderar programmet som kostar ynka sju kronor på app store.