Om helgen

Åh, vilken ansträngande helg. Först fredagens bowling och ett sällsynt gästspel på två nattklubbar (bildextra). Lördag betydde indisk mat, vin, glögg, trashig TV + ESC 1973 framför väns superstora skärm.

Träffade bland andra min älskade Ilanit…

…Och många fräsiga sjuttiotalspumor i läcker (lätt tossig) omröstning.

Åh, Ilanit – så bra. Och så mycket bättre med levande orkester. Det instrumentala partiet (02:25) ger mig en liten musikalisk orgasm. Och smaka på denna textrad: ”Yom chadash halaila belibi nokesh”. Oh dear.
Igår var Sebbe helt slut och han sov, sov, sov medan jag hade filmkväll (såg denna och denna) och okynnesåt potatisgratäng.
På kvällen kräktes han i soffan och jag insåg att han var sjuk. Han betedde sig mycket underligt och darrade och flåsade och bara stod och glodde på mig – jag var orolig och satt och klappade på honom i flera timmar. Till slut somnade han och när han slog upp ögonen i morse så gick han omedelbart till matskålen (vilket han gör väldigt sällan så där tidigt på dygnet). Han var sig själv igen + hungrig och lättnaden var stor.

Mest spelade låtarna – Plats 2

Jag listar mina tio mest spelade låtar (sedan jag registrerade mig på Last-fm den 4 april 2006).
Ilanit ”Ahava Hi Shir Lishnayim” – 220 spelningar.
ESC-låten från 1977 – en av mina absoluta favoriter i sammanhanget – belönas härmed med silvret.
Fantastisk. Ilanit är fantastisk. Och visst är det härligt att så kallade bögfavoriter faller fjollorna på lipsen, oavsett varifrån i världen de kommer. Jag visste liksom inte att Ilanit var fägfavvo när jag förälskade mig i henne.
Njut. Texten finns i ett tidigare inlägg. Sjung med – sjung ut!
I morgon presenteras vinnaren. Håll ut. Försök!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Mest spelade låtarna – Plats 3

Jag listar mina tio mest spelade låtar (sedan jag registrerade mig på Last-fm den 4 april 2006).
Boaz Mauda ”Kei’lu Kan” (även känd som ”The Fire In Your Eyes”) – 193 spelningar.
På bronsplats finner vi denna fantastiska ESC-dänga från 2008; skriven av Dana International och framförd av den skönsjungande Boaz. Jag verkar aldrig tröttna på detta underverk – ryser varje gång.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,