God afton.
Så här ser jag ut när jag storhandlar. 2 127,50 kronor står det på kvittot och jag kan avslöja att Det Lyckliga Bögparet som var med mig spenderade endast 400 kronor mer. Det är dyrt att vara singel, förstår ni. Vi borde få en massa förmåner och sänkt skatt. Tänk på att vi jobbar sjudagarsveckor och drar in en massa cash till statskassan – pengar som går till barnomsorg och VAB:ande och annat sånt där parigt.
Inte får vi ligga heller, nej, vi måste betala för all fysisk kontakt vi får. (Vissa går till prostituerade – jag går till intim-doktorn och låtsas att jag KAN ha könssjukdomar.)
Ah, förresten. När en av de där två lyckliga köpte fyrverkerier vid utgången (vilket jag naturligtvis förbannade) så passade jag på att stormflirta med en het jugge (?) som stod i närheten. Mums.
Etikett: ekonomihelvetet
Kontraster
Om ni undrar vad jag gör så kan jag avslöja att jag städar + sippar på ett glas champagne.
December är ju – rent ekonomiskt – en mycket bra månad för de medborgare som inte har en massa onödiga lediga dagar och inte firar jul (och inte spenderar en massa cash på diverse krimskrams).
Rekommenderas.
Okej, okej. Jag fick flaskan. Av någon som tycker att jag verkligen förtjänar den. ”För att jag är jag.”
Comments off.
Livet just nu
Lite allmänt om läget i livet just nu.
Jag insåg just att jag har endast en helledig dag i december. Och den var i söndags. Vilken tur att jag älskar att arbeta och håva in cash till både mig själv och till statskassan! DET ÄR KUL ATT BETALA SKATT.
I de så kallade mellandagarna träder jag in i min nya roll som Twitterredaktör. Är det inte flott, så säg! ”Du har ett så brett och bra uttryck”, sa uppdragsgivaren.
Armen mår bättre men är ännu inte helt bra. Jag har slarvat lite med pillren, får jag väl erkänna. En har ju så mycket att tänka på nuförtiden.
Julen, som jag som vanligt inte firar, ska jag tillbringa dels på jobbet, dels tillsammans med övergiven utländsk, långbent vän. Ja, hans ben är långa som styltor och smala som finska pinnar. Vi ska äta vegetariskt ”jul”bord med smarriga judiska inslag och dricka en massa sprit. Vi ska spela musik på hög volym (”I love the svensk schlager”, som grabben brukar säga) och skvallra om eländesåret 2010.
Nyår/eländig ålderdomsfödelsedag ska spenderas med Lyckliga Paret och ett gäng andra i luxuös stuga utanför stan. Ser fram emot det. Innerst inne hoppas jag att någon i det där gänget är fjolla och singel, ty jag har behov av både det ena och det andra och läget börjar bli akut.
För övrigt skiner solen lite blygsamt över huvudstaden.
Comments off.
Lördag hos Kimman
1. Jag lagade Latkes (enligt detta recept). Succé. Mycket smarriga blev de och jag åt och jag tände mina ljus. [Latkes (jiddisch: לאַטקעס) är en judisk maträtt, en slags plättar gjorda på potatis och lök. Maträtten tillagas traditionellt vid den judiska högtiden Chanukka.]
2. Klockan är 23:05 och jag jobbar än. Men jag gör det ju lite trivsamt omkring mig. JAG HAR TILL OCH MED EN BLOMMA INTILL MIG. Sebbe är hos granngossarna så att jag ska kunna håva in cash till både oss och till statskassan.
Posten är ett skämt – volym 2
Det händer lite väl ofta – något jag skrivit om flera gånger tidigare – att posten kommer fel.
Senast igår, när jag väntade en mycket viktig försändelse, så noterade jag (tack och lov) att den rullstolsbundna grannen på bottenvåningen hade tejpat upp min avi på väggen.
Det gör hon ofta – hon kan ju av förklarliga skäl inte klampa runt i huset och leta efter rätt brevinkast.
Jag ilade iväg och hämtade ut mitt paket och när jag kom tillbaks till hemgatan så mötte jag, av en slump, grannen ifråga. ”Jag ser att du fick ditt paket”, sa hon, och vi pratade ett tag om Postens slarv.
Vi lät säkert som surkärringar, men låt mig påpeka att Posten sysslar med viktiga grejer!
Tänk om grannen varit bortrest i en vecka eller två (alla medborgare har faktiskt inte semester i juli) – då hade min avi legat på hennes hallgolv och jag hade varit förkrossad.
Tänk om min röstsedel hamnat bland en bortrest grannes post! Man kan säga att Posten äventyrar demokratin.
När jag för inte så länge sedan arbetade som webmaster för ett prominent företag så fick jag konstant skivor skickade till mig – skivor fullmatade med bilder och texter som skulle ut på nätet ASAP. Hade de hamnat hos någon bortrest granne så hade jag fått smaka på käppen.
Jag har vid några tillfällen till och med mottagit betalningspåminnelser, vilka chockat mig svårt eftersom jag alltid har haft stenkoll på mina räkningar.
De första gångerna skämdes jag och tänkte: ”men åh, vad jag har blivit slarvig!”
När det sedan hände igen så vände jag upp och ner på min bostad och kunde konstatera att de där räkningarna hade då sannerligen aldrig nått mig.
Antingen så hade Posten slarvat bort dem, eller så hade de hamnat hos någon mindre reko och hyvens granne (på grund av Posten) och så gick det som det gick: skandalösa betalningspåminnelser och onödiga avgifter.
Så, Posten, ni pysslar som sagt med viktiga saker!
Hur svårt kan det vara att förstå att namnet på kuvertet ska överensstämma med namnet på brevlådan?
Det är dagens fråga.
Läs även andra bloggares åsikter om posten