Kategori: Musik

Några snabba rader om gårdagens Melodifestival

De norska pågarna lär väl vinna men det är ju så tradigt och så perfekt och så tillrättalagt. Men såväl tonårstöser som kinky äldre damer går väl igång.

Vilken tur att dragartisen kom sist. Finns det verkligen folk som fortfarande tycker att det är ”spännande” eller ”kittlande” med drag show? Det var kul för 30 år sedan. Och han som var så söt när han var sig själv. Synd att en sådan solstråle måste spöka ut sig så. JA, JAG HAR BLIVIT GAMMAL OCH GAGGIG och det gör mig ingenting. Kass låt dessutom.

Såg på sociala medier att många uppskattade den där Jay Smith. För mig var det värsta sortens musik. Ger mig absolut ingenting. Slätstruket nonsens. (Men vi får tycka olika.)

Hon den där nykomlingen Annika med det konstiga efternamnet var ju fantastisk! Vilken pipa! Vilken närvaro! Och en bra låt. En välkommen överraskning.

Medina var mina favoriter med ”In i dimman” för nåt år sedan och jag gillar även denna nya låt. Dock inte lika mycket. Och så har jag en liten crush på Sami. Han verkar så himla gullig. Jag håller på Medina nästa vecka.

Den där afropoppen var nästan lika intetsägande som Jay Smith. Och med en vokalist som hade osympatiska vibbar på nåt vis. Jag gillar inte såna vibbar.

Sedan blev det Andra chansen, som nu heter något helt annat, av någon helt sinnessjukt märklig anledning eftersom man hela tiden måste ”förnyyyyyya sig” (struntprat!), och Carina Berg gjorde entré i en fantastisk klänning. (Se skärmdump.) (Obs. Det var inte ironiskt. Jag tycker att hon var helt smashing.)

Då blev det som vi alla redan visste, att de som just uppträtt skulle komma att gå vidare till finalen. Så uruselt tänkt. Såg de verkligen inte detta komma eller var det meningen?

Tur att den där snuskisen åkte ut. Jag tycker att hon är vulgär och hennes märkliga mask gör mig lite rädd. Som sagt: JAG ÄR GAMMAL OCH GAGGIG.

Under tiden kollade jag så klart även på isländska finalen och Hera Björk vann (vilket var välkommet, men med en lite dammig låt som dock växer efter tredje lyssningen) och även på finalen i Serbien. De hade en massa underbara bitar. Serbien är ett av mina favoritländer i ESC. Ofta ljuvlig balkanpop. Missade dock vinnaren då jag somnade där jag låg och yrade med min feber. Helt utslagen.

Sammanfattning gällande MF, nu när vi hört alla låtar.

Ett osedvanligt svagt år. Många okej låtar, men allt har varit så urvattnat. Som en t-shirt som tvättats alldeles för många gånger.

Slut på rapport.

”Give My Heart a Break”

Äntligen en bra deltävling i Melodifestivalen i lördags (våga vägra det fruktansvärda ordet ”mello”) (TVI!). Cazzi Opeia var ljuvlig (min svenska vinnare så här långt) och det var även den nya bekantskapen Jacqline. Vilken pipa! Och skön dänga, men hon borde byta kläder. De där jättetrosorna gör ingen glad. Klä på er damer, det är vinter!
Opeias ”Give My Heart a Break” spelas om och om igen här hemma. Texten förklarar lite hur jag mår just nu…

Men jag hade bara en slinga i huvudet hela söndagen: ”La-la-la la-la-Gunilla”.

Därefter var det final i Estland och Danmark men de imponerade inte. (Jag gör allt för att glömma vår finska katastrofvinnare.)

Jag har nog nämnt att en sak som jag saknar här i Finland är MF- och ESC-vänner. I Stockholm var vi ett (ganska stort) gäng som alltid sågs hos varandra för att se dessa tävlingar. Vi röstade och höll på och alla visste – naturligtvis – att under låtarna pratar man inte. En gång tog jag med mig en amatör till vår tillställning och hon förstod inte att hon skulle knipa näbb, hur jag än försökte förklara detta. Jag skämdes jättemycket och hon fick inga fler inbjudningar.

I lördags kom min vän Christa över för att se MF. Det var lajbans. Ni vet Christa, som skrivit en läsvärd bok.
Vänner (och hundar) är livet. Så är det bara.

UMK-katastrof! (Men heja stiliga italienska karlar!)

Vilken fruktansvärd UMK-katastrof! (UMK är Finlands uttagning till Eurovision Song Contest, för den som inte vet.) Igår kväll bjöds vi på en fantastisk produktion på alla vis och Käärijä och Erika Vikman framförde sin nya singel ”Ruoska” (piska). Jag gillar den väldigt mycket efter några lyssningar. Älskar att Käärijä låter så blasé i verserna och jag går igång på de tunga gitarrerna (konstigt va!).
Att jag höll på Sara Siipola och hennes fantastiska ”Paskana” (som skit) sedan dag 1 är ingen hemlighet.

Hon kom tvåa. Bara tvåa. En fruktansvärd ”humorlåt” vann och jag tänker inte ens skriva dess namn eller på något vis promota denna styggelse.
Det sitter alltså tittare – som inte kan sitt (nej, mitt) ESC och de bryr sig egentligen inte – som röstar på nåt ”tokigt” bara för att det är ”kul”.
Dra åt skogen, säger jag.
Det är som att släpa in mig på en fotbollsplan bara för att jag är ”en kul kille”. (Det skulle sluta i katastrof.)

Nog om det.

Jag tittade på Sanremo-festivalen i veckan. Italiens supermusikfest, där vinnaren erbjuds att representera landet i ESC. Festivalen började i tisdags, med hela trettio akter, och avslutades söndag morgon runt 05:30. Många bra låtar men ingen som jag skulle belöna med en full tolva i ESC. Vinnare blev till slut Angelina Mango som framförde låten ”La noia”. Bra!
Jag slogs av de manliga deltagarnas fantastiska utstyrslar!

Jag skrev på sociala medier tidigt i morse:
Alla de stiliga italienska karlarna är klädda till tänderna i svindyra italienska plagg och programledarna bara pratar och pratar och pratar. Karlarna bär också jättemycket smycken. Mycket glitter och glam, och det går ju jag igång på. Mycket högklackat, men på ett manligt (!) vis. Väldigt mycket stora örhängen, djupa urringningar och handskar. (Verkar vara en het trend, men vad vet väl en enkel man som undertecknad.) Väldigt mycket spets också.
Alla i publiken är uppklädda till fest. Mycket elegant. Timme ut och timme in hurrar, jublar och dansar de. Att de orkar.

Här kommer en bildkavalkad på diverse män som dök upp i programmet. (Skärmdumpar från Rai 1.)


Avslutningsvis: Melodifestivalen var lika tråkig igår kväll som förra veckan. Vad har hänt? Bleka låtar, samma trynen, samma jargong. Tröttsamt. Orkar inte ens skriva om spektaklet. Finns så att säga ingenting att säga.

Observing the disgusting Israel-hatred #Eurovision

I hope that Eden Golan will wear this fabulous outfit in Malmö.
Screenshot: youtube

Igår kväll valde Israel – efter en väldigt lång tävling – vokalisten som ska representera landet i Eurovision Song Contest och valet föll på den fantastiska Eden Golan. Här kommer ett inlägg på engelska. Bara för att.

It’s ’interesting’ to observe the burning Israel-hatred at the moment. For example the ’ban Israel from Eurovision’ lunatics.

Last night I saw some woman (with a very Swedish name, which doesn’t surprise me, unfortunately) commenting on a post on Eurovision’s Instagram and she was so stupid. First the same old ’ban Israel’ comments and then she posted a gif that said ”I stand with my Muslim friends”. 🤔

So she just said that
a) all Muslims are Hamas-loving terrorists and
b) there are no Muslims living in Israel.

And as I wrote on X-Twitter this morning: it’s the same disgusting people calling for a ban now, that do this every year – ongoing war or not. And it’s the same people that EVERY year ask ”Why is Israel even in Eurovision – it’s not a European country” but they NEVER ask why Australia is participating.

So, they are simply just Jew-haters and they are so stupid and I am so sick and tired of stupid people.

They really are like sheep and just run where ever all the other sheep are running. Just wait and see when the ’leader sheep’ changes directions – these idiots will follow.

(If you don’t know the rules of the EBU (European Broadcasting Union), you should just shut your hateful mouth.)

Tänk om folk kunde knipa näbb om sånt de inte vet någonting om

Jag lyssnade på en podd och blev som vanligt upprörd.
Jag ska inte ens göra reklam för den, men låt oss säga som så att det är en politisk podd där de talar om sådant som händer i vår samtid.
I detta avsnitt tog det bland annat upp Israels medverkande i Eurovision Song Contest (ESC) (så överraskande – människor verkar ju vara besatta av detta ämne).

Det satt en programledare och tre gäster i studion och för det första visste de inte att det heter just ESC. En gäst sa ”Eurovischions schlagerfestival, eller Eurovischion heter det kanske numera”. Samtliga medverkande gjorde stor sak av hur mycket de ogillar denna tävling som kallades ”en styggelse” och ”trams” och allt vad det var.

Det blev snabbt uppenbart att de inte hade någon aning om hur ESC fungerar eller vad ESC har för regler. De var inte helt emot Israels deltagande men de tyckte att det var ”problematiskt” och de – som så många andra oinsatta – jämförde Hamas (d.v.s. ”Palestinas”) krig mot Israel med Rysslands fullskaliga attack mot Ukraina. Dessa begåvade, utbildade annars så intelligenta människor kunde inte skilja på äpplen och päron.

Deltagarlandet Ryssland attackerade ett annat deltagarland. Deltagarlandet Israel försvarade sig mot en bestialisk attack av islamister som vill mörda varenda jude och ta över hela världen och sprida sin sinnessjuka ideologi till vartenda litet hörn på detta sorgliga klot.

De förstod inte att Ryssland och Belarus portades från ESC på grund av att de inte hade ”fria nyhetssändningar” på respektive tv-kanal som skulle sända ESC.
Det är ett villkor.
Ett annat villkor är för övrigt att varje land måste visa samtliga deltagande bidrag men sopiga, dysfunktionella arabstater – som skulle kunna vara med i världens bästa musiktävling – får inte vara med då de inte skulle visa Israels bidrag. Så barnsliga är de.
Ni minns förmodligen inte att när Israel vann ESC för första gången år 1978 (Itzar Cohen med klassikern ”A-Ba-Ni-Bi”) så, just när det stod klart att Israel skulle vinna så avslutade Jordanien sändningen och meddelade att tvåan Belgien hade vunnit. (Apropå att de är så sinnessjukt besatta och barnsliga, menar jag.)

I flera poddar har jag på sistone för övrigt hört att Israel vunnit ESC tre gånger. (Till och med en så kallad ”expert” påstod detta.) Det stämmer inte. Israel har vunnit fyra gånger: 1978, 1979, 1998, 2018.
Det var bara lite bonusinformation.

Självklart ska Israel få deltaga i ESC i år också. Allt detta tröttsamma jollrande om att landet borde uteslutas är bara ett sätt av de besatta att gadda ihop sig mot Världens Jude – Staten Israel.
Det är ju nämligen samma snack varje år. Krig eller ej.
Finner du inte denna besatthet en smula problematisk så lider du förmodligen av ett litet antisemitiskt problem.