Kategori: Musik

Nu har jag lyssnat på morgondagens sex låtar ett par gånger och så här säger jag:

Cimberly ”Eternity”
Kompetent pop och Cimman är halvfinska. Bara en sån sak. Hon har en fantastiskt fin, varm röst. Harmlös radiopop. Jag kommer nog att lyssna en del på denna i sommar.

Timo Räisänen ”Ingenting är efter oss”
Till min enorma förvåning gillar jag den här. Men. Och jag har ett stort men. Jag gillar inte rösten. Jag gillar inte när män sjunger ”högt”. Jag är gammaldags och tycker att män är män och kvinnor är kvinnor. Han låter fjollig. Men låten är riktigt härlig. Jag kanske kan köra denna på karaoke nån gång, och visa hur riktiga män sjunger.

Meira Omar ”Dooset Daram”
Ja, jag går igång på såna här tongångar. ”Etnopop” eller vad man ska säga. Ingen stor vokalist men jag dansar lite för mig själv. D.v.s. vaggar lite försiktigt från vänster till höger. Är inte känd för att vara någon stor dansare. Är för lat. Låten växer. Och en tonartshöjning får vi också. Bra!

Felix Manu ”Hatar att jag älskar dig”
Väldigt Kimmigt. Jag gillar sånt här överromantiskt, övertydligt trams. Är känd för min dåliga musiksmak, och denna bit går jag igång på. Fin melodi. Men! Trots att jag gillar låten så hamnar den inte på min spellista. Jag tröttnar liksom.

Erika Jonsson ”Från landet”
Det låter som att en stockholmare har skrivit en text om hur det är att vara från landet. Glöm aldrig att jag levde mina första 15 år i skogen i Västergötland, så jag vet vad jag snackar om. Inte bra. Ganska töntigt faktiskt. På ett dåligt sätt.

Smash Into Pieces ”Hollow”
Var de inte rockare? Det här är ju standardpop med en extra gitarr. Inte alls dåligt men ändå inte riktigt min kopp. Sköna trummor där i slutet.

Nästa vecka har vi vår final här i Finland och det är den jag ser fram emot. Melodifestivalen i år känns en smula avslagen, men jag tittar som vanligt.

Tredje deltävlingen är avklarad och så här tycker jag.

Patrik Jean ”Dusk Till Dawn”
Inte dåligt men heller ingenting som jag kommer att komma ihåg. Sångaren saknar charm.
Korslagda ”King of Rock ’n’ Roll”
Jag förstår mig inte på sånt här. Sångaren har dessutom en FUL sångröst. I min bok helt värdelöst.
Emilia Pantić ”Ingenting”
Jag visste väl att denna skulle komma sist, men jag gillade den faktiskt. En mycket Kimmig låt.
Medina ”Viva L’Amor”
Israelhatarna Medinas låtar blir ju bara sämre och sämre, men folk röstar som tusan, tyvärr. Helt svängigt och härligt, men sämre än tidigare. Och eftersom de valt att göra politik av denna tävling så blir det bojkott från mig.
Eva Jumatate ”Selfish”
Wow, vilken stjärna. Eva kommer vi att få se mycket av i framtiden. Vilken pipa. Jättefin låt.
Saga Ludvigsson ”Ain’t Today”
Jag är inte förtjust i hennes Ginger Spice-hår. Hon är för kylig för min smak. Låten likaså.

Förutom Melodifestivalen (återigen: Eva Jumatate, wow) så kollade jag samtidigt på uttagningarna i Estland respektive Danmark. Det var nog rätt vinnare men inga höjdare. Vanilla Ninja vann i Estland och om jag minns rätt så har de tidigare tävlat för Schweiz. I Danmark vann en Sören-nånting. En ung sminkad kis som visade tuttarna då han bar en vulgär svart spetsblus. Hoppas han sjunger på danska även i Eurovision.

Hittills slår ingen vårt finländska hopp, som förhoppningsvis vinner vår uttagning (om ett par veckor vet vi).

Men vad är det med alla dessa unga narcissister som envisas med att stava sina namn med versaler? I Danmark var det nog ingen, men i Sverige, i Estland och även här i Finland. Varför? Så töntigt. Eller ska jag också börja skriva KIM DA COSTA?

I Estland tävlade förresten den där svensken Victor Crone, som tävlat för Estland tidigare. Denna gång tillsammans med en annan man och de kallade sig STOCKHOLM COWBOYS (ja, med VERSALER) (så jäkla töntigt).

Nu låter jag väl som en surgubbe (gubbe är jag, men särskilt sur är jag inte) men dessa unga vokalister är så självupptagna och töntiga och det är samma typ av människor som kallar sig ”ickebinära” som stavar med VERSALER. Bara lägg av.
Varför är folk så jobbiga numera? Bara slappna av.

Oj, vad jag hoppas att Linda & Pete representerar Finland i Eurovision. Obs. Linda & Pete. Inte LINDA & PETE.

På begäran (!): några rader om Melodifestivalen så här långt.

Deltävling 1

Förra veckans första deltävling fick mig inte att göra vågen. För det första så förstår jag inte hajpen kring Greczula (”Half of Me”). Jag gillade inte hans låt i fjol och jag gillar den inte i år. Jag går helt enkelt inte igång på sådan musik, eller sådana vokalister.
Jacqline (så jäkla jobbig stavning) (”Woman”) var kalas på scenen och låten lyssnar jag på en del, men någon höjdare snackar vi inte om här.
Junior Lerin och hans ”Copacabana Boy” var ett hån mot honom själv, mot hela tävlingen och mot oss ickeheterosexuella. Nu skulle vi återigen framställas som fåntrattar. Riktigt vidrigt.
noll2 (”Berusade ord”) och Indra (”Beautiful Lie”) har jag redan glömt.
Och så hade vi då A*Teens (”Iconic”). Låten är inte all that, men den växer hela tiden hos mig. Rätt bra pop och jag gillade framträdandet. Marie Serneholt har ju stjärnglans så det räcker.

Deltävling 2

Nu började det äntligen hända saker. Den andra deltävlingen var så mycket bättre än den första.
Arwin (”Glitter”) är en glad tonårskis med jättejättemycket energi. Wow. Låten i sig lämnar inget större avtryck. Lite rörig.
Laila Adèle (”Oxygen”) sjunger alldeles fantastiskt fint och låten kommer jag säkert att lyssna på ett tag, för att sedan glömma bort den. Låter som tidiga Whitney och jag har ju alltid gillar Houston.
Robin Bengtsson (”Honey Honey”) är kanske Sveriges absolut tråkigaste ”popstjärna”. Han är så tradig, så tradig och jag har aldrig förstått mig på människor som lyfter luren och röstar på honom. Med det sagt så gillade jag hans countrypop. Däremot tyckte jag att den var bättre innan jag såg framförandet, som kändes lite… pubertalt på nåt vis. Oäkta.
Felicia (”My System”) – wow, wow och wow. Vilken jäkla låt! Jag älskar den. Jag förstår mig dock inte på det här med masken och själva scenshowen var så väldigt mörk. Lite mer ljus, tack. Och bort med masken.
Klara Almström (”Där hela världen väntar”). Låten har hamnat på min spellista då jag gillar sån här svensk, mjuk pop, men varför var hon så utspökad i denna tygaffär? Hur tänkte de? Det sänkte hela låten.
Brandsta City Släckers (”Rakt in i elden”) då? Jag trodde inte för tjugo år sedan att jag skulle skriva dessa rader, men oj, vad jag älskar denna låt! Jag blir så glad. Vilket sväng! Jag känner att låten är gjord med ett jättestort hjärta och det går jag igång på.

Vad tycker DU?

Skärmdump: Expressen