ESC 2026 – Semi 1

Äntligen är det Eurovision Song Contest-vecka och jag har naturligtvis lyssnat igenom årets (tidvis mediokra) låtar om och om igen under de senaste veckorna. Det känns som ett mellanår, med några riktigt fina toppar, några väldigt djupa dalar och ett stort ganska intetsägande gäng bitar där emellan.

Här är mina tankar och betyg (1-5) om låtarna i tisdagens första semifinal.

  1. MOLDAVIEN – Satoshi ”Viva, Moldova!” 4/5
    Nu blir en och annan förvånad eftersom jag ju är (ö)känd för att älska ”simpel” strömlinjeformad popmusik, men en del av mig går faktiskt igång på sånt här röj. Jag blir lite pigg av Moldaviens dänga. Vokalisten är charmerande på nåt vis.
  2. SVERIGE – Felicia ”My System” 2/5
    Felicia, med den töntiga trasan framför käften, är säkert en ärtig ung tös men låten var kul ungefär de tre första gångerna jag hörde den. Nu lämnar den mig faktiskt helt oberörd. Blir inte glad, inte arg, inte ledsen – jag blir ingenting. Känner bara likgiltighet. Under söndagens Opening Ceremony i Wien kläckte hoppetossan Felicia ur sig F-ordet i direktsändning. Ingen är förvånad. Hon känns omogen och hon verkar ouppfostrad.
    Jag diskuterade Felicia med en vän och hon sa: ”Hon är vulgär på ett negativt sätt”. Jag kan bara hålla med.
  3. KROATIEN – Lelek ”Andromeda” 3/5
    Den här midtempolåten är svår. Jag gillar den faktiskt – men jag skulle aldrig rösta på den. Och jag kommer inte att lyssna på den efter tävlingen. Men visst, för all del: jag gillar den just här och just nu.
  4. GREKLAND – Akylas ”Ferto” 3/5
    Dags för årets första ”skojbidrag” och visst gillar jag Greklands låt, men jag älskar den inte. Den är dock oerhört klistrig.
  5. PORTUGAL – Bandidas do Cante ”Rosa” 4+/5
    Först gick Portugals finstämda låt mig helt förbi, men plötsligt fastnade jag för den. Tycker att den är mycket känslosam och sympatisk och jag gillar gossarnas sång. Portugal ligger ofta högt på mina ESC-listor och gör så även i år. Överraskande nog. Detta kan vara en så kallad dark horse. Sanna mina ord!
  6. GEORGIEN – Bzikebi ”On Replay” 3/5
    Det tog ett tag innan jag kunde ta till mig Georgiens låt som är ESC. Den fungerar ingen annanstans än just här. Jag glömmer den direkt efter att jag har hört den, men medan jag lyssnar så gungar jag gärna med.
  7. FINLAND – Linda Lampenius & Pete Parkkonen ”Liekinheitin” 5/5
    Det finns inget att säga om detta mästerverk som inte redan har sagts. Jag älskar hur Parkkonen sjunger och Lampenius violin svarar. Detta är ren PopKonst! Heja Finland! Bland det bästa vi någonsin har skickat till ESC. (Några andra: ”Cha Cha Cha”, ”Eläköön elämä”, ”Fri”, ”Fantasiaa”, ”Sata salamaa”, ”Lappoonia” och många fler.)
  8. MONTENEGRO – Tamara Zivkovic ”Nova Zora” 2/5
    I ”Nova Zora” finns det någonting som jag går igång på, men där finns även någonting som stör, och jag kan inte sätta fingret på vad det är.
  9. ESTLAND – Vanilla Ninja ”Too Epic To Be True” 2/5
    Vanilla Ninja är tillbaka 21 år senare och detta är egentligen inte alls dåligt, men verkligen ingenting för mig. Efter mycket funderande har jag kommit fram till att det är marschtakten jag stör mig på.
  10. ISRAEL – Noam Bettan ”Michelle” 3/5
    Folk och fä tror ju lätt att eftersom jag är ett så kallat ”Israelfreak” så älskar jag alltid Israels bidrag (och de senaste åren har jag verkligen gjort det), men nu är det så att jag ser ESC som en tävling i musik – inte en tävling om vilket land jag älskar mest. I år gillar jag Israels låt, men jag älskar den inte. Jag gillar vokalisten Noam Bettan mer än dängan. Skulle gärna vakna bredvid honom medan han väser sensuellt på franska och hebreiska.
  11. BELGIEN – Essyla ”Dancing on the Ice” 3-/5
    Belgiens låt är ju verkligen inte särskilt speciell, men jag går ändå omkring och småsjunger på refrängen för mig själv. Jag gillar det där synthiga ljudet som pumpar på i bakgrunden. Helt okej, helt enkelt.
  12. LITAUEN – Lion Ceccah ”Sólo Quiero Más” 0/5
    Fy farao vad vidrigt. Jag accepterade låten med nöd och näppe tills jag såg den fruktansvärt skrämmande och oattraktiva och konstiga (på ett dåligt sätt) vokalisten. Usch. Jag är rädd för denne Lion Ceccah. En flinig litauisk (antar jag) man (antar jag) som badat i silvrig färg sjunger delvis på spanska. Alla fel.
  13. SAN MARINO – Senhit ”Superstar” 3/5
    Jag tycker att det är riktigt härligt att Boy George dyker upp i detta bidrag. Det är så random och så himla festligt. Jag gillar hans röst och därför lyfter hans korta parti hela låten från en tvåa till en trea.
  14. POLEN – Alicja ”Pray” 0/5
    Jag hatar allt med denna skräplåt. Partiet där Alicja gapar ”praaaaay” hatar jag mest av allt. Det verkar dock som att själva numret kommer att vara rätt snyggt, av de släppta korta klippen från repetitionerna att döma. Alltid nåt. Men själva låten är väldigt irriterande.
  15. SERBIEN – Lavina ”Kraj Mene” 1/5
    En god vän älskar denna låt (vilket förvånar mig) men jag gör det inte. Skrev nyss, angående Moldaviens skräniga dänga här ovan, att jag ibland gillar riviga bitar, men när det gäller Serbiens riv och ös så går jag inte igång det minsta. Grabbarna är ganska heta dock.

Här är min topp 10 i semifinal 1:

Förresten!
14 av akterna i årets Eurovision Song Contest väljer att skriva namn/bandnamn med versaler. Ett tecken på dagens ungdomars extrema narcissism. Kan vi inte alla börja använda oss av versaler så att de hajar hur otroligt töntiga de är?
Med vänlig hälsning, KIM DA COSTA.

Bra analys av ”Liekinheitin”

Vi går snart in i årets viktigaste vecka – Eurovision Song Contest-veckan – och inom kort kommer mina betyg på låtarna i tisdagens första semifinal.
Tills dess tycker jag att ni ska lyssna på denna analys av Finlands fantastiska bidrag ”Liekinheitin”. Den här mannen förstår verkligen vad låten handlar om. Mycket underhållande.

Retro: The Sea

Med anledning av att den kryddiga sportflickan Melanie C den första maj släppte sitt nionde album Sweat så går jag här på bloggen igenom hennes tidigare fullängdare.
Idag har turen kommit till album nummer 5, som släpptes hösten 2011.

Visst är titeln lite fiffig förresten? Melanie C:s skiva heter THE SEA. Lite fyndigt ju!
Jag har den tyska utgåvan och på den ser låtordningen ut som följer.

  1. Think About It 4/5
    Albumets andra singel släpptes hösten 2011 och här talar vi om rivig upptempopop. Festlig musikvideo också.
  2. Burn 5/5
    Den dramatiska, känslosamma ”Burn” belönas med en full femma. Länge trodde jag att Melanie sjöng ”this bitch won’t burn” när hon i själva verket sjöng ”this bridge won’t burn”. Det var ju lite pinsamt. Mycket bra låt!
  3. Get Out of Here 3/5
    Ett typiskt albumspår. Låten har en tydlig melodi och en lätt aggressiv refräng, men jag glömmer lätt bort hela dängan.
  4. Weak 5/5
    Tredje singeln är en melodiös, dramatisk låt helt i Melanie C:s anda. Kanske skivans bästa spår.
  5. Stupid Game 3/5
    Här rockar Melanie till det lite. Jag upprepar det jag skrev här ovan: Låten har en tydlig melodi och en lätt aggressiv refräng, men jag glömmer lätt bort hela dängan.
  6. Let There Be Love 5/5
    Originalet gjordes av tyska duon Rosenstolz och då hette låten ”Liebe ist alles”. En låt helt i min smak.
  7. Drown 4/5
    Vacker midtempolåt. Lite lätt dramatisk och Sportys röst får stå i centrum.
  8. All About You 4/5
    Midtempo även här. Verserna är lite introverta medan refrängen är ganska dramatisk och utåtagerande. Jag glömmer ofta bort den här låten.
  9. The Sea 5/5
    Titelspåret är en typisk Melanie C-ballad. Mystisk och skön. Som jag skrivit tidigare så har Sporty minst en liknande låt på samtliga album. Oerhört bra.
  10. Beautiful Mind 2/5
    Se spår 3 och spår 5. Detta är nog albumets sämsta låt, men säkert tilltalar den någon. Mig ger den inte så mycket.
  11. One By One 4/5
    Här blir det lite åt det sockersöta hållet. En må-bra-låt i midtempotakt. Jag blir glad när jag lyssnar. Känner mig nästan lite småförälskad. I vem vet jag inte, men så känns det.
  12. Rock Me 4/5
    Första singeln var signaturmelodin till tysk tv:s bevakning av en fotbollsturnering för damer. Rivigt och lite rockigt. Så här lät Melanie C i början av sin karriär.
  13. Enemy 5/5
    Avslutande ”Enemy” är över åtta minuter lång och här är det en typisk, mystisk Melanie C-ballad igen. Oerhört vackert. Eventuellt bäst på hela albumet.

Som synes så är detta ett lite spretigt album (på samma sätt som andra skivan Reason var det). Låtarna är bra – och tidvis mycket bra – och den röda tråden finns där, men den går förlorad titt som tätt, för att sedan återvända.

Melanie C – Sweat

Mitt i min genomgång av Melanie C:s diskografi släpptes i natt klockan 00:00 nionde albumet Sweat! Farbror satt så klart uppe och väntade på att klockan skulle slå midnatt och albumet gick att ladda ner (aj, dessa moderna tider – annat var det förr när man ilade iväg till skivbutiken så fort de öppnade på morgonen).
Jag lyssnade igenom helheten ett par gånger i natt och idag har jag lyssnat på repeat och så här tycker jag:

  1. Sweat 3/5
    Albumets första singel släpptes redan i oktober och det tog ett tag innan jag fastnade för den. ”Sweat” kändes först inte som en ”riktig låt” (förmodligen på grund av att Diana Ross-samplingen är så dominant), men jag har lärt mig att tycka om den.
  2. Drum Machine 4/5
    Sprillans nya singeln – se videon nedan. Dansmusik med högt bpm. Låten i sig sticker inte ut i mina öron, utan den är snarare en lite blippig sak som bloppar på i bakgrunden utan att störa någon. Låten är så att säga ”behaglig”.
  3. What Could Possibly Go Wrong? 4/5
    I början av februari släpptes denna dansanta, härliga poppärla, som jag genast tog till mig. Tycker om drivet.
  4. Til It Breaks 5/5
    Oj oj oj, här har vi en full femma. Bitterljuvt. När det gäller texten så skriver jag under till hundra procent. Den här går jag verkligen igång på.
  5. Pressure 3/5
    Oj, detta låter väldigt 90-tal. Ja, som ett dansgolv på 90-talet. Efter ett ha lyssnat igenom albumet väldigt många gånger så är detta nog låten som jag tycker är sämst. Inte dålig, men minst bra.
  6. Emotional Memory 5/5
    Wow, så bra. Lite bitterljuvt igen. Jag är en bitterljuv person, så sådana här låtar går jag igång på. Vi snackar fortfarande dansmusik, men en lite mer introvert typ av dansmusik.
  7. Attitude 3/5
    Den tionde april släpptes ”Attitude” som fjärde låt från albumet och av de låtar som släpptes före själva albumet har just denna dänga varit min minsta favorit. Inte alls dålig, men… det är någonting som skaver. Jag får inte riktigt grepp om refrängen.
  8. Good For Nothing 3/5
    Återigen 90-tal. Lite Pet Shop Boys över det hela. Vilka nostalgiska trummaskiner! Låten känns, tack vare produktionen, lite ”dammig”. Och det säger jag med stor kärlek. Bra, men känns lite som en b-sida.
  9. Undefeated Champion 4/5
    Detta var tredje släppet – i mitten av mars fick vi höra denna, som går i samma stil som tidigare singelsläpp. Missa inte liveframträdandet nedan – vilka härliga dansare! Bra låt som inte innehåller några direkta överraskningar. Inget unikt, men bra.
  10. Cashmere 3/5
    Lite lugnare tongångar och låten går i lite annan stil än övriga bitar på albumet. Jag har lyssnat många, många gånger men jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om låten. Den sticker verkligen ut i sammanhanget.
  11. Free To Love 3/5
    Trummaskinerna från 90-talet är tillbaka! Vad härligt! Jag gillar hur låten långsamt byggs upp men när refrängen kommer så hade jag väntat mig någonting… större. En ”nja” eller ”okej då” låt.
  12. One Track Mind 5/5
    Lite lugnare. Lite mystik. Melanies röst i centrum. Mycket bra. Samtliga Melanie C-album har en eller två ballader som går i samma stil och jag gillar dem alltid. Stora känslor!
  13. Flick of the Wrist 5/5
    Albumet avslutas med en blippig dansdänga som även den doftar ljuvligt 90-tal. Det tog ett tag för mig att bli exalterad av denna låt. Jag förstod den först inte, men efter några lyssningar blev jag mycket förtjust! Jag tyckte först att hela låten var lite ”onödig” men nu hör jag ju att den är en perfekt avslutning och den har plötsligt blivit en av mina favoriter.

Kul, lite annorlunda intervju:

Retro: This Time

Med anledning av att Melanie C släpper sitt nionde album Sweat den första maj, så skriver jag några rader om hennes tidigare fullängdare. Idag är det dags för fjärde soloskivan This Time, som släpptes i mars 2007.

  1. Understand 4/5
    Skivan kickar igång med låten som kom att bli projektets sista singelsläpp. Det är poppigt med ett smårockigt gitarrsound. Melodin är mycket fin. Ett perfekt sätt att inleda.
  2. What If I Stay 4/5
    Redan på andra spåret byter vi riktning en aning. Tempot dras ner och de akustiska gitarrerna kommer på besök. Det är mysigt och härligt. Inget som hamnar på någon best of-lista, men bra i stunden. Jag fick först nyligen veta att detta är en cover på en annan gammal pärla jag aldrig hört.
  3. Protected 4/5
    Det fortsätter i ungefär samma stil. Midtempo och ganska akustisk känsla. Lite bakgrundsmusik över det hela. Härligt att höra Melanies röst!
  4. This Time 5/5
    Titellåten då. Wow! Vuxenpop i midtempo och Mels röst står i centrum. En mycket stark och fin refräng. Kolla in den snygga musikvideon här nedan.
  5. Carolyna 5/5
    Är det inte lite Red Hot Chili Peppers över det hela? Jag vet inte mycket om RHCP men jag kommer att tänka på dem. Mycket bra och gitarrigt och även här får vi en tydlig och stark refräng.
  6. Forever Again 5/5
    Så här låter Melanie när hon är som bäst. Midtempo och en lätt sorgsen melodi. Borde ha släppts som singel.
  7. Your Mistake 5/5
    Exakt som som ovan. Men ännu bättre. Så jävla bra! Texten är toppen och sånginsatsen närmast gudomlig.
  8. The Moment You Believe 4/5
    Jag nämner ofta det här med singelsläpp (som ju inte är lika viktigt numera) och nu gör jag det igen. Denna ballad var albumets första singel och jag har lite problem med det. Jag får känslan av att de (skivbolaget) inte vågar ta några risker. Allt ska vara så ”safe” och mellanmjölkigt som möjligt. Bra låt – men ett trist singelval.
  9. Don’t Let Me Go 3/5
    Även denna midtempolåt är en cover av en version jag aldrig hört. Det är helt mysigt och harmlöst och en aning intetsägande.
  10. Immune 3/5
    Nu märks det att inspirationen och de bra låtarna börjar ta slut för nu blir det ännu en menlös – men inte dålig – låt. Intetsägande.
  11. May Your Heart 4/5
    I sann Melanie C-anda dyker hennes typiska ballader upp i slutet och som vanligt blir jag varm i hjärtat. Mycket fint och bra och som jag nämnt tidigare så är det så härligt med låtar där C:s säregna röst står i centrum.
  12. Out of Time 3/5
    Samma fina balladkänsla fortsätter men denna låt rycker inte tag på samma vis. Det är ett gitarrigt, ösigt parti mitt i låten som stör mig en aning.
  13. I Want Candy 0/5
    Avslutande coverlåten var ledmotivet till en film och därför är låten inkluderad på detta albumet. Hatar låten. Lyssnar aldrig någonsin på den.

Sammanfattningsvis är This Time ett popalbum för vuxna människor. Verkligen inte Melanies bästa alster, men med många riktigt bra låtar.