Under den gångna månaden har jag lyssnat mycket på två helt färska album och dem tänkte jag skriva några rader om nu.
SAINT ETIENNE ”INTERNATIONAL”
Denna trio vet jag inte mycket om. Egentligen faktiskt väldigt lite: jag känner till den underbara hitlåten ”He’s On The Phone” (1995) samt att de skrev en låt till Kylie Minogue i ungefär samma veva. Åh, och låten ”Who Do You Think You Are” (1993) kommer jag så klart ihåg, men den var ju en cover.
I början av september lyssnade jag på en musikpodd där de talade om trions nya (och tydligen absolut sista) album och jag blev nyfiken. Började lyssna och jag älskade vad jag hörde. ”International” innehåller lite lågmäld Pet Shop Boys-doftande mjuk popmusik som verkligen faller mig på den darrande underläppen.
- Glad 4/5
Albumet börjar med en låt som mycket väl sätter tonen för helheten. Det är bitterljuvt på ett sånt där Pet Shop Boys-vis och jag gillar texten mycket.
It’s a lottery
But there’s only a handful of winners
Every time
If you miss every chance
Heaven knows why your heart feels so еmpty
All the time - Dancing Heart 5/5
Vi fortsätter i samma spår men den här är det lättare att sjunga med till. Gillar dessutom den sköna synthslingan som lurar i bakgrunden. Sångerskan Sarah Cracknell låter lite som Diana Ross, kom jag på efter ett tag.
This life has had its high points
And sure, there′s been some lows - The Go Betweens 3/5
Ett lite annat slags sound. Låter äldre än de första låtarna, så kanske var det lite åt det här hållet de lät tidigare? Jag förstår dock inte riktigt vad texten handlar om.
I hold your coat for you this weekend
Read your books and drive you home - Sweet Melodies 5/5
Lite lugnare tempo, lite mer avskalat. Oerhört vackert och skänker en viss bitterljuv sinnesstämning (igen).
You gave me sweet melodies
That sent me soaring on the breeze
You gave me sweet melodies
That take me higher - Save It For A Rainy Day 5/5
Här kan vi snacka om ett ljuvligt åttiotalssound i något uppdaterad kostym. En underbar låt med nonsenstext.
Don’t worry what the neighbours say - Fade 5/5
Albumets göra-slut-låt. Wow, så vackert. Och ja, Diana Ross-rösten finns där fortfarande…
I can feel our love… Fade - Brand New Me 3/5
Ett helt annat sound. Det låter som en hel orkester i bakgrunden. Bra, men lite för glatt och upptempo för mitt humör just nu.
Looking back, I could’ve been worse
But I could’ve been better too - Take Me To The Pilot 4/5
Lite drum ’n’ bass från tidigt 2000-tal. Skönt blippbloppig men inte så intressant text. Musiken och inte minst musikproduktionen är viktigast här.
Take me to the pilot
I feel I need to fly now - Two Lovers 5/5
Produktionen är så himla härlig. Lätt melankolisk melodi och en text om hemlig kärlek.
We were two lovers
Forced into secrecy
We were two lovers
Whose future was fantasy - Why Are You Calling 5/5
Börjar i samma anda som de flesta andra låtar på detta toppenalbum, men efter refrängen överraskas jag av en massa oväntade, stökiga instrument. Vokalisten blir väl lite frustrerad på sitt ex…
This is the clearest moment
Now I see what I meant to you
But I don′t understand
Could you please explain?
If it’s over, why you calling me again? - He’s Gone 5/5
Ingen ledsen text, trots titeln. Snarare är det en vän som blir peppad. Sköna synthtrummor från nittiotalet. Full femma även här. Kanske min slutgiltiga favorit!
Seeing you being strong
Seeing you moving on, makes my day - The Last Time 3/5
Jag har varit så generös så nu får det räcka med en trea. Dock, en fin avslutaning på ett mycket bra album som jag tycker att ni alla ska ge en chans.
Now I′m really glad we made the trip
Because only three survived
SOPHIE ELLIS-BEXTOR – PERIMENOPOP
Sophie däremot har jag följt ända sedan hennes första fantastiska album ”Read My Lips” (2001). Hennes skivor har varit ganska ojämna och de tre senaste var inte alls Sophie-poppiga och därför har jag knappt lyssnat på dem. Nu är Sophie dock tillbaka med ett riktigt härligt pop/dance-album med en titel som syftar på före–klimakteriet–pop. Lite vitsigt, men svårt att komma ihåg…
- Relentless Love 4/5
När vi nu hoppar från Saint Etienne till SEB så skruvar vi upp tempot lite, men soundet är ändå inte helt olikt på detta Sophies åttonde fullängdare.
Have you ever put your heart inside the biggest rollercoaster? - Vertigo 4/5
Tempot skruvas upp ytterligare. Nu är Sophie ute på dans och hon blir förtjust i en stilig karl. Och vem har inte blivit det några gånger under årens lopp?
Looking in your eyes
Dizzy in the glow, give me that vertigo - Taste 5/5
Här kommer albumets första fulla femma och vi lugnar ner oss lite. En ganska sensuell dänga. Ibland artikulerar inte Sophie tillräckligt tydligt så det kan vara svårt att höra vad hon sjunger (eller så är det fel på mig). Därför läser jag alltid texterna de första gångerna jag lyssnar på ett nytt album.
Baby, I don’t know what goes into your recipe
It just works for me - Stay On Me 4/5
Den här låter mer som Sophie på album 1 eller 2. Ett lite annat sound och det överraskade mig först att Stay On Me släpptes som singel. Jag vande mig dock snabbt och nu sjunger jag glatt med. Sophie är ute och raggar karlar igen, förmodligen iklädd en lagom slinkig, glittrig kort klänning. Om jag känner henne rätt efter alla dessa år.
Everyone’s got their eye
Got their eye on you
But I know there’s nothing they can do, do
Cause his eyes stay on me - Dolce Vita 5/5
Vi vet alla vad Sophie sjunger om här. Nu skruvade vi upp tempot en aning igen förresten. Väldigt mycket tidiga Sophie. Har gått från en fyra till en full femma med tiden. (Har lyssnat mycket på dessa bägge album.)
Nowhere to go so I just take it slow
I’ve got that summer state of mind - Time 5/5
Min första omedelbara favorit när jag först lyssnade mig igenom. Älskar den och nu kommer ordet som jag använde flera gånger om Saint Etiennes alster: bitterljuvt. Underbart. Sophies röst glider på ett elegant sätt.
And it’s not about how much you earn
The things we have, let ’em burn
And when the smoke is rising high
I will be there holding you tight - Glamorous 4/5
Sophie är som sagt ute och raggar karlar både en och två och tre och fler gånger på Perimenopop och det får hon ju göra om hon nu känner för det. Låten är bättre än den lite… trista titeln.
He’s drama, larger than life
A devil you think is heaven-sent
But he’s poison, clouding my head
And I always want that taste again - Freedom Of The Night 4/5
Albumets första singel övertygade mig först inte, men nu när jag hör låten i ett sammanhang så förstår jag den. Här hör den hemma. Men Sophie är inte hemma, ty hon är ute och stökar igen.
I can feel energy
I believe it’s healing me
All I need is sweet release
In the freedom of the night - Layers 4/5
Nu har Sophie äntligen släpat hem sitt byte och de rumlar runt mellan lakanen. Lite tjatig refräng men jag förstår Sophie. Äntligen fick hon till det och hon är mycket pigg och ärtig. Kör hårt!
Love is there under the surface
Come on, be straight with me under the covers - Diamond In The Dark 4/5
Sophie är VÄLDIGT nöjd med sitt byte. Nu är hon i extas och hon vill ha mer och mer och mer. Oj, oj, vad jag saknar denna sexiga känsla.
All of my, all of my, all of my, all of my sеnses
Telling me, telling me, telling me, telling me what I need inside - Heart Sing 4/5
MEN SÄG DEN LYCKA SOM VARAR. Trubbel i paradiset. Redan? Men skönt att varva ner lite nu när skivan börjar sjunga på sista versen.
But everything has changed
And all the colours faded
Can’t you bring me back to life? - Don’t Know What You’ve Got ’Til It’s Gone 5/5
Sophies nya kärlek höll inte (i verkliga livet är hon lyckligt gift sedan tjugo år) och skivans sista reflekterande låt är en stor favorit. Vi vet alla vad hon sjunger om. En perfekt avrundning.
And they say never look back
It doesn’t happen like that
Sometimes the memories attack
It’s true
And it’s all part of the map
The place I’m finally at
Made up of good and of bad
I’m moving on and
You don’t know what you’ve got until it’s gone
Som synes på mina höga betyg: två suveräna album som kom i rättan tid, lagom till hösten. Lyssna, lyssna!
Foto: albumomslag + AI.
”Karar 
