Nu har jag lyssnat på morgondagens sex låtar ett par gånger och så här säger jag:
Cimberly ”Eternity”
Kompetent pop och Cimman är halvfinska. Bara en sån sak. Hon har en fantastiskt fin, varm röst. Harmlös radiopop. Jag kommer nog att lyssna en del på denna i sommar.
Timo Räisänen ”Ingenting är efter oss”
Till min enorma förvåning gillar jag den här. Men. Och jag har ett stort men. Jag gillar inte rösten. Jag gillar inte när män sjunger ”högt”. Jag är gammaldags och tycker att män är män och kvinnor är kvinnor. Han låter fjollig. Men låten är riktigt härlig. Jag kanske kan köra denna på karaoke nån gång, och visa hur riktiga män sjunger.
Meira Omar ”Dooset Daram”
Ja, jag går igång på såna här tongångar. ”Etnopop” eller vad man ska säga. Ingen stor vokalist men jag dansar lite för mig själv. D.v.s. vaggar lite försiktigt från vänster till höger. Är inte känd för att vara någon stor dansare. Är för lat. Låten växer. Och en tonartshöjning får vi också. Bra!
Felix Manu ”Hatar att jag älskar dig”
Väldigt Kimmigt. Jag gillar sånt här överromantiskt, övertydligt trams. Är känd för min dåliga musiksmak, och denna bit går jag igång på. Fin melodi. Men! Trots att jag gillar låten så hamnar den inte på min spellista. Jag tröttnar liksom.
Erika Jonsson ”Från landet”
Det låter som att en stockholmare har skrivit en text om hur det är att vara från landet. Glöm aldrig att jag levde mina första 15 år i skogen i Västergötland, så jag vet vad jag snackar om. Inte bra. Ganska töntigt faktiskt. På ett dåligt sätt.
Smash Into Pieces ”Hollow”
Var de inte rockare? Det här är ju standardpop med en extra gitarr. Inte alls dåligt men ändå inte riktigt min kopp. Sköna trummor där i slutet.
Nästa vecka har vi vår final här i Finland och det är den jag ser fram emot. Melodifestivalen i år känns en smula avslagen, men jag tittar som vanligt.