Kollade helt ”random” på Eurovision 1961.
Och så dök en underbar fransos upp som sjöng för Luxemburg.
Jean-Claude Pascal. Och han gick och vann.
Jag talar dessvärre inte franska (eftersom jag var korkad och läste tyska istället) (ångrar det som tusan) men tydligen sjöng han om samkönad kärlek:
”The song tells the story of a thwarted love between the singer and his lover (”they would like to separate us, they would like to hinder us / from being happy”). The lyrics go on about how the relationship is rejected by others but will finally be possible (”but the time will come. […] and I will be able to love you without anybody in town talking about it. […] [God] gave us the right to happiness and joy.”). Later, Pascal explained that the song was about a homosexual relationship and the difficulties it faced.” (Wikipedia)
Vilken man. Redan 1961. Nittonhundrasextioett.
Var inte medveten om detta.
Jag vill bara ta Jean-Claude i mina armar, men han är ju dessvärre död nu, så jag hyllar honom lite så här i efterhand, så länge jag kan.
Och just därför föraktar jag dessa grönhåriga, aggressiva, näsringsprydda HBT(bokstav bokstav bokstav plustecken)-aktivister som inte är H. Eller B. Eller ens T. Som bara vill ha lite uppmärksamhet då de är en smula uttråkade och aldrig har fått kämpa för nåt.
Dessa som drar ett löjets skimmer över oss romantiska, normalbegåvade HBT-personer.
Se på Jean-Claude Pascal. Och mig. Lär er av oss helt normala, normalbegåvade, romantiska och monogama bögar.
”He was the first French soldier to enter Strasbourg in November 1944, while the German Army was still in the process of evacuating the city. For this, he received the Croix de Guerre in 1945.”
Ser man på. En liten, romantisk fjolla.
Hela texten på engelska:
We, the lovers – they want to separate us
They would like to prevent us from being happy
We, the lovers – it seems that it’s hell
That watches us or else the iron and the fire
It’s true, the idiots and the evil ones
Harm us, do bad things to us
However nothing is more obvious than love
We, the lovers, we can do nothing against them
They are a thousand and we are two, the lovers
But the hour is going to ring on the least difficult nights
And I could love you without them talking about it downtown
It’s promised, it’s written down
We, the lovers – the sun shines for us
And we sleep on the knees of the Good Lord
We, the lovers – He gave us the right
To be happy and to be joyful together
Then, the without-loves, the mis-loved
It will be necessary that we pay back
Those who have never been condemned
We, the lovers, we’re going to live without you
For the sky is with us, the lovers