Jag har inte berättat färdigt om min senaste resa, så nu fortsätter jag… De tidigare inläggen finns här.
Näst sista dagen lyxade jag till det och tog in på hotell. Det visade sig vara svårt att bara så där huxflux få tag i ett ledigt rum mitt i Tel Aviv, men efter några om och men och med lite hjälp av ex-maken så ordnade det sig och jag tog in på Sun Aviv – perfekt läge på Montifiori Street. Ja, jag rekommenderar hotellet för en natt eller två, men det är mycket enkelt och frukosten – som jag naturligtvis sett fram emot – var inte som vilken hotellfrukost som helst; hunken i receptionen plockade helt sonika fram kaffe och yoghurt och bröd och marmelad och juice när jag kom ner till det lilla, lilla kafét. Men som sagt: är du ute efter stadens sus och dus och mest bara sover på hotellet så funkar Sun Aviv bra. Pris per natt: 638,85 kronor.
…Och när jag googlade såg jag att någon som bott i samma rum gjort detsamma. Se här. Ha ha ha.
Avslutningsvis ett par eleganta Tel Aviv-bilder som jag fann på nätet (tack till fotografen). Visst är de underbara? Visst ser och känner man spänningen och pulsen?
Nästa gång bjuder jag på random city shots. Hej så länge.
Etikett: Tel Aviv
Grabben gläntar på garderobsdörren
Goda nyheter färdas snabbt över världen.
Det visar sig nu att jag, som hängde på bögbaren Evita i Tel Aviv för exakt en vecka sedan, borde ha varit där i afton istället.
Attans!
SMS från en vän.
Läs även andra bloggares åsikter om Harel Skaat
Mattips för Tel Aviv-resenären
Idag ska vi tala om maten. Det är ju så att varje gång jag besöker det heliga landet så slås jag av att maten är så otroligt god; oavsett om jag äter sallad eller pizza eller burgare eller pasta så smakar den gudomligt.
Salladen är så smakrik och fräsch att jag börjar ana att medan du väntar på din beställning så ilar personalen ut på bakgården och plockar ingredienserna direkt ur jorden. Inte undra på att det känns som att mineraler och vitaminer sugs upp av kroppen på ett aldrig tidigare skådat vis.
Vid ett besök i Israel så kan jag lova att du kommer att äta den israeliska standardsalladen flera gånger. Den serveras konstant och överallt och trots (tack vare?) att den är oerhört simpel så är den väldans smarrig.
Israelisk sallad
Tomat, gurka och charlottenlök skärs i små, små tärningar. Lite olivolja, salt, citronsaft + citronpeppar på det (och kanske lite bladpersilja), allting blandas och voilà!
Naturligtvis fotograferad framför min nya menora.
När du besökt marknaden Shuk HaCarmel (ett måste för alla turister) så är du nog en smula hungrig efter alla ljuvliga dofter som finns där (se bild ovan). Då slinker du in på gatan intill: Nachalat Benyamin (även den ett måste för turister). Precis i början ligger hamburgerhaket Agadir. Sätt dig på uteserveringen och de vänliga servitriserna tar hand om dig. Beställ Mushroomburger + chips + en Goldstar (öl) och njut. Fantastiskt god burgare!
När du strosar längs den fantastiska shoppinggatan Dizengoff (en upplevelse i sig) så känner du kanske plötsligt för lite energipåfyllning. Stanna då till på nummer 122 (eller 123) och ät en pizza slice på Il Pizzaiolo. En enkel liten pizzabit – men ack så god. Pluspoäng för trevlig (snygg) personal.
När du vill äta riktigt god italiensk mat så går du till Rustico på Rothschild Blvd. Smaka en vegetarisk pasta med ”citron någonting” – gudomligt god! (Och jag är ändå inget stort fan av italiensk – mesig – mat.) Var beredd på att du kan få köa ett tag innan du får ett bord – under tiden kan du ila över till spanska La Champa runt hörnet och ta dig ett glas eller lite tapas. Oroa dig ej – personalen på Rustico ringer dig när ditt bord är redo att ta emot dig.
Frukost äter du med glädje på Loveat, som finns på flera ställen i stan. Organisk, nyttig och god mat! (Se mitt tidigare inlägg.)
Avslutningsvis… När du vandrar längs den spännande King George Street (se bild här) och känner hungern pocka på så slår du dig ner på Saquella (på nummer 46) och beställer mozzarellatoasten. Den är mycket smarrig och salladen den serveras med gör dig gott.
Det var några tips. Enjoy!
Läs även andra bloggares åsikter om tel aviv
Anteckning från flyget
Låt mig berätta om Birgitta.
På planet till Tel Aviv tänker Birgitta, glad i hågen över att äntligen få lite sol i ansiktet, att det är en strålande idé att nappa på flygbolagets erbjudande och beställa taxfree som betalas och fås på hemresan. Smidigt och utan krusiduller, väser hon säkert till någon väninna.
Birgitta sätter sig ner och spänner fast säkerhetsbältet så hårt det går och därefter kryssar hon i både det ena och andra i broschyren och när hon nu sitter på planet mot Stockholm och personalen börjar dela ut de beställda varorna så måste de (naturligtvis) ropa ut vissa namn eftersom resenärerna (så klart) bytt platser med varandra.
Det ena namnet efter det andra ropas upp och till slut återstår endast en påse med taxfreeartikar. ”Ja, då har vi bara en påse kvar”, säger flygvärdinnan, ”och den tillhör Birgitta. Ja… Det står endast Birgitta på lappen”.
Ha ha ha.
Nu vet jag inte om jag är trött och flamsig men jag kan inte sluta skratta åt söta lilla Birgitta så nu måste jag skriva ner det här eftersom jag inte vill sitta och flabba rakt ut och till synes helt omotiverat.
Pånyttfödd har jag kommit hem från det heliga landet*
Kom hem igår. På Arlanda slet jag upp min resväska och letade fram något långärmat och satte mig därefter på bussen mot city (chauffören var för övrigt en ursinnig (på taxiförarna) arabisk man – lite humoristiskt i sammanhanget). När jag kom hem hade Sebbe och jag kramkalas och sedan somnade han som en stock medan jag kände mig jetlaggad (trots den minimala tidsskillnaden). Lade mig vid 03 men somnade förmodligen inte förrän runt 05 och tre timmar senare väckte Sebbe mig. Han satt på sin fönsterplats och sa: ”vänligen dra upp persiennen så jag kan se ut över mina ägor”.
Jag gick och handlade en enorm kasse (israelisk och i tyg naturligtvis) Mellanösternmat och innan jag fyllde kylskåpet skrubbade jag det rent, rent (fatta). Ska packa upp och tvätta och laga till en libanesisk lunch med israelisk sallad. Låt mig återkomma till maten vid ett senare tillfälle – den är ack så god och smakrik. Mina nya hebrepopskivor spelas i bakgrunden och den nya menoran (ett fynd på Shuk HaCarmel) står i fönstret. 25 små Shekels (50 SEK) köpte jag den för. 800 SEK kostade en liknande som jag såg på loppis på Södermalm för några veckor sedan…
Förresten så… Nej, jag fortsätter senare. Har så mycket att berätta!
*Detta sker vid varje resa.