Bitterfittor och tråkballar

I USA får homosar inte gifta sig (förutom i nån enstaka stat, om jag förstått det hela rätt). Heterofilerna, som inte har något med de ickeheterofilas eventuella äktenskap att göra, går och röstar om detta. Alldeles för galet för att jag ska orka tänka mer på det just nu.
Däremot tycker amerikanerna att det är gott och härligt att gifta sig hos Dr Phil på TV. Fatta vilken mardröm. Kvinnan, som ville stå brud, kved och gnällde då karln inte ville gifta sig. Vips satt han pressad och stressad i tv-programmet, framför en präst (och Dr Phil och dennes horribla hustru) och… gifte sig.
Därefter kommer damen som varit gift sex gånger in på scenen. Hon fick en fin, religiös uppfostran och ”tror inte på utomäktenskapliga sexuella relationer”. Alltså gifter hon sig varje gång det kliar lite i fittan.
Det är jättesunt, tycker de over there.
Två tjusiga män eller damer, däremot, som varit ihop i 20 år och inget hellre vill än att få relationen på papper – med allt vad det innebär – får dock inte, ty ovanstående idioter får som sagt gå och rösta om detta.
Och de säger nej. De är ju så miserabla och olyckliga och bittra att de gör allt för att hindra andra människors lycka.
Jag kräks.
Män kan bli kära i män, kvinnor kan bli kära i kvinnor; vi ska alla ha samma lagar och regler. Inget konstigt med det.
gay love

Så kallad fredag 2

Jag sitter i mitt nya sovrum och trivs. Har fått en del gjort och jag har känt sjukdomen svettas ut ur min herrkropp. Har dock ett redigt lock för örat så jag spelar musik på mycket hög volym (fortfarande gospel).
Tömde en hylla och fann en massa prylar och papper som ska kastas. Hittade kärleksbilder på mig och en karl och jag rev dem. Mycket befriande.
Förresten så kollade jag på ena ESC-semin från i år och när länderna som gick vidare till final avslöjades så kom de i en fin ordning: först ett muslimskt land. Sedan ett kristet, ett judiskt och ett katolskt. Fint va! Det är sånt man noterar när man varit hemma en hel vecka.
Nåväl. Nu samlar jag kraft så att jag orkar bära ner ett bord till källaren.

Och jag hittade nåt från Kyliekonserten… So gay.

Fredag, gubbfläsk, mellow, kallprat

Hej mina små fredagssolar.
Nu njuter ni va? Snart är ni lediga och härliga. Lön får ni också. Ni älskar livet och känner er upprymda och tuffa.
Jag jobbar långvecka och får inte sovmorgon förrän på måndag. Det känns så där, men jag säger som jag brukar säga till min morgontrötta kollega: vi är glada och tacksamma över att vi har jobb.
Nu går vi vidare till nästa ämne.
Det där tugget jag lyssnat på, i vad som känns som 400 år, om att ”ju mer du rör på dig desto bättre sover du om nätterna” är ju bara bull. För mig är det uppenbarligen tvärtom. Att ta en 7 km lång powerwalk tidigt på kvällen och en varm, avslappnande dusch som kronan på verket borde ju bädda (hehe) för en god natts sömn. Men nej. Jag sover sämre än på mycket länge. Men jag ger mig inte – gubbfläsket ska fortsätta brinna i helvetet.
Jag hittade en mycket rolig applikation till iPhonen. Run Keeper heter den och den räknar både kilometer och brända kalorier och inte minst – den skickar via GPS:n uppgifterna vidare till nätet så att du kan se exakt hur du rört dig. Med karta och allt. Och gårdagskvällens runda stämde på pricken! Mycket inspirerande.
Nästa ämne.
Jag är inne i min mellow fas. Ligger i badet och lyssnar på Lene Marlin.
Nästa ämne.
Organiserad religion fungerar inte. Det märks extra tydligt i dessa tider när den ena kristna personen hyllar samkönat äktenskap och den andre fördömer det. Gud säger bla bla till en person och blö blö till en annan. Människor kommer således aldrig någonsin kunna samsas i religionens namn och därför måste religionen bli en ytterst privat sak. Tack.
Nästa ämne.
Jag älskar att bo i stan – stadskatt som jag är – men jag är så trötter på att aldrig få vara helt i fred. Helt anonym. Helt och hållet för mig själv. Det börjar redan på morgonkvisten. Jag möter tidningsbudet (kallprat), jag möter damen med taxen (kallprat). Jag kommer hem och möter porrgubben (kallprat), jag möter den där tanten som alltid hälsar på sin son. Samma tid vareviga dag. Lagar hon middag åt honom eller vad? (Kallprat.) Jag strosar med Sebbe. En massa glin ska gulla (kallprat). Möter en massa såna där fundamentala hundägare (kallprat). Aaargh. Låt mig vara. Bara en endaste liten dag. Jag är så mätt på människosläktet.
Nästa ämne.
Min blogg blir seg ett par gånger per dygn. Vi snackar runt 15-tiden på eftermiddagen och så runt 22 på kvällen. Superirriterande vardagsmoment. Vad beror detta på?