Bokat och klart

Vad gör man när man känner sig hängig?
Man bokar hotellrum i Tel Aviv.
HURRA!
Nu är det gjort.
Jag bestämde mig till slut för att bo på hotell under hela min vistelse, istället för att bo hos ES. Det hade kunnat bli fel och jobbigt. Man vet ju inte hur livet ser ut i september! Jag kan ju ha pojkvän exempelvis – och hur skulle det då se ut om jag övernattade hos en (väldigt) hunkig israel!? Nu slipper jag heller inte oroa mig för frukost* och internet**, eftersom båda ingår, så jag är så glad så.
*Hur ofta äter man egentligen av den där frukosten som ingår? Inte ofta va.
**Jag vill ju kunna skriva om mina upplevelser.

Goda råd, tack

Jag har ett dilemma.
Jag har som sagt bokat min biljett till Israel men jag har ännu inte bokat hotell. Kollar över hela nätet och hittar en massa men det är ju lite svårt att veta vad som är vad i en stad man aldrig tidigare besökt (Tel Aviv). Jag frågade min nätvän ES om han kände till något “ok hotell som ligger centralt”. Han svarade att jag kan bo hos honom, och det var ju väldigt rart av honom.
Nu vet jag inte hur jag ska göra.
Jag har aldrig träffat ES, men en god vän till mig har vid några tillfällen träffat hans vän IB, som jag haft kontakt med i ett och ett halv år (och som jag ser som en god kamrat).
Det var ju väldigt trevligt gjort av ES att erbjuda mig husrum, men tänk om det blir “konstigt”.
Nu är den stora frågan: ska jag bo hos ES och riskera “konstigheter” eller ska jag boka hotell? Här måste jag inflika att det inte är jättebilligt att bo en vecka på hotell i Mellanösterns homomekka.
Med konstigheter menar jag:
*han kanske vill ha mig
*jag kanske inte kan komma och gå som jag vill
MEN samtidigt verkar han vara en person som man kan prata med. Så kanske, om jag tar upp dessa punkter, går det strålande?
Jag vet ju trots allt att han är reko, genom min andre vän.
Nu har ni helgen på er att ge mig goda råd.
Tack på förhand, raringar.
(Med bilden vill jag illustrera att alla mina isravänner är väldigt för fred och leva sida vid sida-orienterade.
De anser att landet ska hålla sig inom gränserna som drogs efter andra världskriget men tycker samtidigt om muren/stängslet då den minskat självmordsattackerna (dvs. syftet med hela grejen) med runt 98 %.)
Innan detta inlägg blev färdigskrivet ringde ES mig. Han sa: “Om jag erbjuder dig att bo hos mig vill jag ju åtminstone höra din röst”. Han lät mycket fin och trevlig.

Breaking News

Vi är många som undrat var Carola gömmer sig efter MF-dramat.
Jag kan nu avslöja sanningen.
Carola gömmer sig i Israel, rapporterar mina judiska undergroundkällor.
Alla hotell i Tel Aviv är bokade pga. högtidligt firande så Carro bor hos en schlagergrabb (ev. fjolla – låt mig återkomma).
Hon kommer stanna där “ett par dagar till”.
Update: Hahaha. Hahahaha. Ja. Han är schlagerbög. Carro bor hos en schlagerbög.

Från Haifa kom han en måndag då solen stod högt och fåglarna sjöng sina vackraste sånger

Herr Israel (29) fann mig på ett sådant där community “för homo-, bi-, queer-, transpersoner och deras vänner” den 21 december förra året. Han kommenterade mina ögon, vilket lät väldigt såsigt på engelska men jag faller ju för sådant. De följande veckorna hördes vi bara sporadiskt men den första januari i år, när jag kom hem efter en (bra) date (som slutade dåligt) satt vi och samtalade halva natten och det var både spännande och trivsamt. På något sätt (plan?) fann vi varandra. Sedan dess har vi haft mer eller mindre daglig kontakt, på ett eller annat vis.
Det framgick snart att herr Israel – som är ett stort fan av de nordiska länderna – hade planerat komma till Stockholm någon gång under sensommaren/hösten men i och med vår fina, blomstrande vänskap började han arbeta på att kunna tidigarelägga sin resa. Vilket han lyckades med. Några dagar innan han skulle sätta sig på planet drabbades familjen av ett dödsfall och trippen fick ställas in. Plötsligt kändes det som att vi aldrig skulle komma att ses och våra samtal var inte längre lika täta eller långa.
Snart meddelade herr Israel mig att han hade ett nytt datum. Jag valde att ta det lite lugnt och inte planera så mycket förrän han de facto befann sig i landet. Och plötsligt stod han där vid t-banestationen och log. Exakt samma leende jag sett på foton och webcam. Och han var minst lika rar IRL. Men hundra gånger blygare. Tre dagar hade vi tillsammans. Och vi spenderade dem mestadels i hemmet. Där vi gjorde vardagliga saker och talade om vardagliga ting. Trevligt.
Nu är han på väg hem till Haifa och här går jag med magen i vädret och slöstuderar hebreiska så att jag ska kunna kommunicera med svärmor. För att det är spännande.
Jodå, jag tror vi kommer ses igen och att vår vänskap kommer blomstra likt årstiderna. Jag vill gärna hälsa på i Haifa. Dessutom vill jag gärna träffa herr Tel Aviv. Men mer om honom en annan gång.