Det är söndag och söndag står för eftertanke.
Idag tänker jag på att hur jag än äter nyttigt, bär cykelhjälm när jag cyklar bland Stockholms galna fotgängare (speciellt de som utan att blinka slänger ut barnvagnen mitt i cykelbanan), bär säkerhetsbälte de tre gånger per år som jag sitter i en bil, använder flytväst då jag en gång vart tionde år befinner mig ute till havs, använder kondom när jag får komma till en gång vart femte år, så kan det ändå komma en galning och ta livet av mig. Bara så där.
Ännu en anledning till att leva här och nu, och inte oroa sig så förbannat över en framtid som kanske ändå inte kommer.
Så. Idag tänker vi på detta.
Jag arbetar några timmar till och därefter packar jag ihop och går på semester. Igen. Och jag tänker njuta av varenda stund eftersom det kan vara mitt livs sista semester.
(Detta inlägg har så klart sitt ursprung i det som hände i favoritstaden Tel Aviv igår kväll. Exakt samtidigt som jag hängde på favoritkrogen i den andra favoritstaden Stockholm. Tack och lov hann jag – innan någon kommenterade det – radera det blödiga inlägg jag skrev i natt. Ja, jag satt i telefon med mitt ex och kände mig allmänt dramatisk och sorgsen.
Det som hände var alltså att en maskerad galning klev fram till en lokal där homosexuella tonåringar träffas för att tala om livet och lyckan och avsaknaden av den och öppnade eld. Två avled och många skadades och än en gång påminns vi om att vi fortfarande är hatade och föraktade i denna galna värld. Extra absurd känsla med tanke på gårdagens prideparad i Stockholm.)
Etikett: Israel
I final
Och ni vet vad jag önskade
Ja, jag rörde vid klagomuren och jag bad om någonting.
När vi var i Yafo, förresten, så fanns där en sån där löjlig bro där man kan vidröra sitt stjärntecken och önska något.
Jag frågade Y: “Nå, har du önskat något?”
“Nej”, svarade han, “jag tror inte på sånt.”
“Det kanske du borde”, svarade jag. “Det jag önskade förra gången jag var här är nu rena rama sanningen.”
Crazy
Några snabba bilder och rader
Jag är hemma nu och jag mår sådär. Sebbe blev jätteglad och nu sover han sött. Saknar dock Y så mycket att min kropp inte riktigt fungerar. Kan inte tänka rationellt. Här kommer i alla fall några foton och en videosnutt.
Y:s fina bil. Med flaggor och allt när han hämtade mig. 🙂
Enorma festligheter då Tel Aviv firar 100.
Ett par och en klagomur.
Marknad.
Assnyggt foto.
Helgdag och helt tomt.
Min förbannat snygga pojkvän.
När vi åt världens godaste falafel.
När vi gick på bio (The Reading – mycket bra).
Imorgon ska jag berätta om min tatuering.
Video från Jerusalem.
Om en låt ska sammanfatta denna resa så är det denna. Ritas Hayinu Gdolim (vi var stora/bra). Så fruktansvärt fin. Fruktansvärt. Så underbart med artister som kan förmedla en känsla. Även om man inte förstår ett ord… så förstår man allt.