Eftersom Zlatan nu är på tapeten så kan jag inte släppa den där drömmen. Ja, det var i förra veckan jag vaknade lycklig men matt efter att ha drömt en väldigt intensiv dröm om mig och Zlatan. Vi hade en affär; en hemlig kärleksaffär. Han låg där bredvid mig i bingen och allt var så vackert (och erotiskt).
Tidigare har jag mest varit *** på Z men nu har det gått från att vara endast ett köttsligt begär till något så mycket mer.
Kan inte sluta tänka på Zlatan och vår vackra, sensuella romans.
Han har hängt med ett tag – söker man på bloggen så kommer det upp ett gäng fina inlägg. Bäst är kanske detta (obs, lite ekivokt).
Etikett: hunkar
Det var gott att slippa suga in gubbfläsket för första gången sedan jag var en tonårig streckgubbe
Så igår gick jag för första gången på länge på klubb.
En sån där klubb dit mätta farbröder med hår på bröna går.
Väninnan utbrast: ”Åh du milde, visste inte att det fanns en klubb för håriga män. Sånt har vi inte ute på vischan.”
Jag svarade: ”I love Stockholm.”
Det blev en spännande kväll – dock spännande på fel sätt.
En av vännerna ilade iväg till Södersjukhuset mitt i allt (inget allvarligt) (självklart fick han ingen hjälp, ty vården i landet suger, trots att Reinfeldt nyligen sa att den är den bästa i världen) (hahaha).
Jag och vän 2 ilade snart efter.
Sedan ville sjukhusvännen fortsätta partajandet men det ville inte jag. Så jag hämtade Sebbe hos hundvakten och gick hem.
1. Hur kan man inte tycka att män är lajbans? 2. Klottrigt var det på herrarnas.
1. Okej, bilden är arrangerad – jag skulle ALDRIG hänga ut kärlekslemmen framför en ränna. Fy farao så primitivt och vidrigt – eller sykligt som man säger i Västergötland. 2. Det var inte igår farbror vaknade med en klubbstämpel på handleden. Förr i tiden var jag tatuerad med dessa fem morgnar i veckan.
Toabilden var naturligtvis inspirerad av Madonna.
Allt är Madonna just nu.
Allt.
Åh, vad jag saknar henne.
Skyddad: Två älsklingar
Daily Dana: Min nya kärlek?
Kampanjen fortsätter.
Och okej, kanske figurerade detta klipp i det förra – lösenordsskyddade – inlägget. Kanske inte. Kanske är jag stormandes kär i denne man. Kanske inte. Kanske skrev jag till honom på Facebook idag. Kanske inte. Men fy farao vad jag älskar hans vandring längs Dizengoff Street i Tel Aviv.
Och nej, mina lösenordsskyddade inlägg är inte särskilt hemliga, men jag vill inte alltid svara för dem inför hela världen (hehe). Lösen får du – om du kan ”legitimera” dig – genom att maila mig. *Smack*