Jag smygstartade igår men idag kör jag igång på allvar.
Jag har 33 dagar på mig att fräscha till mig.
Låt mig återkomma.
Etikett: hälsa
Kräm
Dagens lunch tillbringade jag på apoteket. Det är så härligt att storhandla där då allt känns nyttigt, reko och bra.
En massa krämer och salvor blev det. Både nyttiga och sköna. Jag upptäckte till min förfäran när jag kom till jobbet att jag tagit ur alla mina läppcerat, lypsyler och trutkrämer ur väskan (jag har oftast tre aktiva stift åt gången) så därav brådskan till apoteket.
Därefter blev det ett väldigt nyttigt mål mat (min syster inspirerade) och en promenad genom city, som bjöd på bland annat ögonkontakt med en vardagsklädd Pekka Heino.
Inga brownies för mig, tack
Det bjöds på brownies på kontoret.
Jag gick ut i köket men på vägen dig kände jag min gubbkropp dallra så jag vände om och slog mig ner på min plats tomhänt.
Kollegan tyckte jag var fånig.
Med viktig röst sa hon: Kim! Ju fler kilon du bär på – desto mer man av dig finns det att älska.
Jag spände ögonen i henne och väste: Nu håller du käften. Annars spöar jag dig.
Kampen är hård och den har bara börjat.
Mat och motion
Det var väl den perfektaste av perfekta höstdagar.
Jag promenerade genom city och över öarna och broarna och solen sken och träden var gula och röda och kepsen höll solstrålarna borta från ögonen mina. Jag gick snabbt, snabbt och kände fläsket skaka. “Av, av, loss, loss”, väste jag medan jag promenerade hela vägen hem.
Väl hemma hade jag en kryddig vegfärs som väntade och jag hade tänkt äta den med fullkornspasta men istället fick jag den udda idén att byta ut pastan mot… brysselkål. Ja, skratta ni, men det var faktiskt väldigt gott!
Nu vilar jag och Sebbe lite men snart ska vi bylsa på oss, ta iPoden i fickan och ge oss ut och vandra den där för mig i lördags ännu okända rundan.
Jag lyssnar gärna på Danas Cinque Milla när jag motionerar. Blir på bra humör och så är ju låten snabb och perfekt för raska promenader. Humor är när en transsexuell sångerska sjunger “I have a party in my house, I serve bananas, bananas, bananas, potatoes… and some co-co-cock”.
Bilden som ger mig ätstörningar
Jag hade ett litet, litet minne av att jag i fredags sprang på en bekant och att vi kanske blev fotograferade så jag kollade en sån där mingelsite igår kväll och plötsligt stirrade jag på mig själv. Eller min flera kilometer långa mage rättare sagt.
Den senaste tiden har jag ätit som en fågel och motionerat som en rapp iller men ändå ser jag ut som en rultig flodhäst.
Mycket deprimerande.
Nya hårda tag från och med denna vecka:
– jag ska äta så få kolhydrater som möjligt
– jag ska inte ha socker i mitt kaffe ens på fredagar
– jag ska inte äta något överhuvudtaget som inte är helt livsnödvändigt
– jag ska inte dricka alkohol
– jag ska röra mig ännu mer (får jag ont i hälen igen får jag väl skära av den)
Man kan inte vara 30+, singel och RULTIG. Ingen vill ha en fet partner. Ingen.