Och jag talar inte bara om ESC.
Här är den censurerade versionen:
Fredag: Hade så sett fram emot att gå ut en sväng men jag somnade i soffan. Det var det.
Lördag: Väldigt ur fas och en aning irriterad. Men lite vågad. Fick för mig att vissa initiativ var jättebra. KIM! Jag SMS:ade alla mina utländska vänner och bekanta och X och önskade god eurovisionlycka. Herr Israel meddelade föga förvånande att han skulle rösta på Island och Sverige.
Åkte på väldans trevlig ESC-fest i min fina t-shirt. Stämningen var på topp men dalade under omröstningen.. Och drinkarna blev starkare. Och starkare. Och rena. Därefter skulle vi klubba – vilket jag sett fram emot länge. Kön var dock på tok för lång så efter lite dividerande köpte jag mig en vegoburgare och tog en taxi hem.
Ångestattack.
Jag glömde mobilen i taxin och… Åh! Orkar inte berätta. Men efter väldigt många om och men fick jag tillbaka den på morgonkvisten.
Söndag: Naturligtvis mycket trött och sliten och hade gärna slappat i hemmet hela dagen men vännen R hade födelsedagsmiddag på krogen så jag hade inget val. Upp på hästen igen. Det var trevligt dock. Många fina människor och god mat. Hem i god tid. Somnade i soffan.
Nu är en ny vecka här och som vanligt är jag inte riktigt redo. Har pratat ESC med irländaren. Han röstade på Norge.
Låt detta bli en bra vecka.
Etikett: ångest och eufori
Måndag – den nya vilodagen
Eftersom måndagar är rätt tradiga och lite lätt ångestframkallande tänkte jag bjuda på mina goda tips för att hålla humöret uppe under kommande måndagar. Gör som jag gjorde igår:
* Maila en vän du bara kan vara med. Utan krusiduller.
* Skriv: jag är sugen på mat, vin och girltalk. Du kommer garanterat få ett svar i stil med: “fixa maten så tar jag med mig vinet”.
* Kvällen tillbringar ni tillsammans i soffan. Ni äter god mat, dricker ett par glas rött och småpratar (”gissa vem jag såg på väg hit! Han som flirtade med dig online för ett tag sedan. IRL är han rultig, tunnhårig och har dålig hy”).
* Därefter ser ni fem avsnitt av er favoritserie. I vårt fall blev det DIRT.
* Ni får för er att ni är sugna på glass och passar på att inhandla ett paket när ni är ute med hunden.
* Oops! Ni spontanköpte chips också.
* Frosseri, frossera.
Vips visar klockan läggdags och helvetesmåndagen är över och dagen blev oändligt mycket trevligare än du någonsin kunnat förutspå.
Ett tips bara.
I garderobens gömmor
Igår gläntade jag på garderobsdörren och tittade ut längst där inne fann jag två enorma mappar med diverse tidningsutklipp + posters. Jag slog mig ner på golvet och bläddrade frenetiskt bland mina fynd. Bl.a. fanns extremt många popaffischer från tidningen Okej, som jag naturligtvis prenumererade på när det begav sig, och jag hittade en väldig massa Lili & Sussie-posters. Sebbe var mycket intresserad så klart.
Titta nu alla i gardeoben/klädkammaren/förrådet! Ni kommer finna en massa kul saker ni inte kom ihåg att ni hade.
Jag skrev för ett tag sedan att jag har svårt att må bra när jag vet att någon annan inte gör det. Ett konkret exempel fick vi i söndags då tioåriga Engla försvann. Ja, det låter även denna gång mycket pretentiöst men jag kände att hur skulle jag nu kunna njuta av mina lediga dagar? Hur kan jag sitta och gnälla över någon petitess när tösen kämpar för sitt liv (?) och hennes nära och kära är utom sig av oro? En kan ju bara föreställa sig vanmakten.
Det blir extra påtagligt när det händer så nära, rent geografiskt. Dock måste jag påpeka att jag även i detta nu mår lite dåligt när tanken slår mig att just nu råkar Haykolina i Armenien illa ut och om ett par timmar blir lilla Gittan i Tyskland mobbad när hon går till skolan.
Det påminner mig om ett besök hos psyko:
– Vad är det som gör dig deprimerad?
– Titta ut genom fönstret.
Det säger allt.
Update: För övrigt är hela grejen med Engla konstig. Vilka är oddsen att någon just där och då har lust att testa sin nya kamera? Och råkar fota henne? Och en efterföljande bil? Som dessutom tillhör en sexförbrytare. Konstigt, konstigt. Och mycket tragiskt. Det gör ont i hjärtat.
Nu ska jag ta mig samman och hämta mer kaffe. Därefter ska jag på begäran skriva ner saker att ta upp på eftermiddagens möte. Arbeta. Åka hem till Sebbe på lunchen. Jobba. Gå på möte och föra protokoll. Åka hem. Sova.
Hoppas ni får en solig dag (i sinnet).
Det händer ingenting
Det står still just nu. Det händer ingenting och jag har noll intressant att blogga om. Dagarna ser ut som följer: jobbar, åker hem, umgås med Sebbe, somnar i soffan, går ut med Sebbe, glor, sover.
Det är TRÅKIGT.
Jag vill ha sommar och jag vill ha action. Nu!
Det mest spännande som hänt de senaste veckorna är att jag blivit av med min ena glasögonputsduk. Det är sant – så tragiskt är det. Jag har letat överallt men hittar den inte.
Det är min spänning det.
Jag får inte ens några roliga mail så jag har inget att återge. Träffar inga kul människor ute heller. Jag har redan träffat dem alla. Stockholm är slut. Nya vindar, tack.
Ett småkul mail fick jag för ett tag sedan. Tror ej jag har delat av mig av det ännu. Det kom från en ABCDE F-kändis som var lite inne och cool i slutet av 90-talet. Vi kurrade lite en gång och gick på hans d-kändisfest på ett b-hak på Sveavägen (numera en sportbutik) men det mindes han uppenbarligen inte då han skrev: “du verkar vara en kul kis”. “Varför ringde du aldrig tillbaka då?” svarade jag.
Söndagsrapport
Men käre vän. Så här sent har jag väl aldrig skrivit dagens första inlägg!? Jag brukar ju få fram något redan innan klockan slagit åtta på morgonen…
Sjuk fortfarande och äntligen hemma från jobbet och äntligen har jag några dagars ledighet framför mig.
S var med mig på jobbet och nu är han mycket trött efter en lång arbetsdag plus promenad både till och från kontoret. Ska ta ut honom på kvällstoa nu. Sedan får han sova vidare medan jag i min tur ser filmen The Hebrew Hammer.
Ciao.
PS Jag ska inte, som jag gjorde förra veckan, skriva om det faktum att sådana jag träffat, dejtat, varit ihop med hör av sig på söndagar då de har söndagsångest, eftersom jag fick ilskna telefonsamtal om det. Men jo. Det hände även idag… 😉