I garderobens gömmor

Igår gläntade jag på garderobsdörren och tittade ut längst där inne fann jag två enorma mappar med diverse tidningsutklipp + posters. Jag slog mig ner på golvet och bläddrade frenetiskt bland mina fynd. Bl.a. fanns extremt många popaffischer från tidningen Okej, som jag naturligtvis prenumererade på när det begav sig, och jag hittade en väldig massa Lili & Sussie-posters. Sebbe var mycket intresserad så klart.
Titta nu alla i gardeoben/klädkammaren/förrådet! Ni kommer finna en massa kul saker ni inte kom ihåg att ni hade.
Jag skrev för ett tag sedan att jag har svårt att må bra när jag vet att någon annan inte gör det. Ett konkret exempel fick vi i söndags då tioåriga Engla försvann. Ja, det låter även denna gång mycket pretentiöst men jag kände att hur skulle jag nu kunna njuta av mina lediga dagar? Hur kan jag sitta och gnälla över någon petitess när tösen kämpar för sitt liv (?) och hennes nära och kära är utom sig av oro? En kan ju bara föreställa sig vanmakten.
Det blir extra påtagligt när det händer så nära, rent geografiskt. Dock måste jag påpeka att jag även i detta nu mår lite dåligt när tanken slår mig att just nu råkar Haykolina i Armenien illa ut och om ett par timmar blir lilla Gittan i Tyskland mobbad när hon går till skolan.
Det påminner mig om ett besök hos psyko:
– Vad är det som gör dig deprimerad?
– Titta ut genom fönstret.
Det säger allt.
Update: För övrigt är hela grejen med Engla konstig. Vilka är oddsen att någon just där och då har lust att testa sin nya kamera? Och råkar fota henne? Och en efterföljande bil? Som dessutom tillhör en sexförbrytare. Konstigt, konstigt. Och mycket tragiskt. Det gör ont i hjärtat.
Nu ska jag ta mig samman och hämta mer kaffe. Därefter ska jag på begäran skriva ner saker att ta upp på eftermiddagens möte. Arbeta. Åka hem till Sebbe på lunchen. Jobba. Gå på möte och föra protokoll. Åka hem. Sova.
Hoppas ni får en solig dag (i sinnet).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.