Månad: november 2006

Om mig del 2

Idag har jag:

– Jobbat med min vän Patriks pojkvän. Han är trevlig.
– Hämtat Sebbe hos Hundvakten och promenerat hem.
– Insett att jag gått ner 3 kilo (sju kvar).
– Tvättat.
– Blivit erbjuden att gå på date. Hinner dock inte denna vecka.
– Blivit erbjuden att gå på promenad med en främmande man.
– Samtalat med stora storebror på MSN.
Hittade fler frågor:
Är det omoraliskt att vara otrogen?
Omoraliskt? Svårt ord. Onödigt! Och ångestframkallande. Har man gått över bron kan man psykiskt inte gå tillbaka.
Är det moraliskt acceptabelt att höja priset på en snöskyffel från 150 kr till 800 kr när det snöar?
Det är girigt men om folk inte lär sig att köpa snöskyffel innan vintern är det rätt åt dem. Samma sak med att klaga på höga priser på 7Eleven. Om man nu måste storhandla där får man stå sitt kast.
Är det acceptabelt att begå självmord?
Svår fråga. Spontant nej, men befinner man sig i ett sådant läge spelar det ju ingen roll. Jag vet.
Är det acceptabelt att ge dödshjälp?
Ja, jag tycker nog det.
Är det okej att döda en för att rädda fem personer?
Nej. Det går säkert att ordna ändå…
Tycker du att man har mindre rätt till vård om man själv har förorsakat sin sjukdom exempelvis narkotikamissbruk?
Verkligen inte. Då skulle ju en massa absurda situationer uppstå. Var drar man gränsen? “Jaha, du har själv valt att ge dig ut och vandra i fjällen, förvänta dig ingen hjälp vid oväder”. “Du valde att gå hemifrån och bussen körde på dig – så trist för dig. Du borde stannat hemma”.
Intervjufrågor:
Berätta tre saker som människor skulle bli förvånade över att veta om dig?
Oj, den här tar tid. De som känner mitt pryda jag kan nog förvånas över mitt minst sagt perversa sinne för humor och tvärtom. Min bror är förvånad över att jag är “psykiskt stark” (han sa det alldeles nyss). Är det någon som blivit förvånad över någonting hos mig? Berätta för mig!
Varför bloggar du?
Jag började i självterapeutiskt syfte när jag öppnade min hemsida. Sedan när bloggexplosionen kom gillade jag inblicken man fick i “vanliga” människors “vanliga” vardag.
Betyder kärlek mer för dig än vänskap?
Kärlek är vänskap och vänskap är kärlek. Men jo, jag skulle nog välja the big Love framför the big Friendship.
Vad kan man leva utan?
Allt utom sig själv. Även om det mesta blir väldigt mycket tråkigare då.
Hur ofta lagar du mat hemma?
Varje dag. Färdigrätter är en styggelse. Restaurangmat är fet och på tok för saltad.
Vilket lands matkultur tycker du bäst om?
Indiens.
Hur svarar du i telefonen?
Beror på vem det är som ringer. Just nu är jag inne i en “Monica Larsson”-period. Annars “Hej, det är Kim”.
Hur ser folk dig?
Jag tror att många misstolkar min osäkerhet som stöddighet.
Värsta känslan?
Ångest.
Favorit tv-program?
Desperate Housewives och Oprah 🙂
Är du vidskeplig?
Mycket.
Vart går din drömresa?
New York.
Vilka personer beundrar du?
Människor i misär som skrattar, dansar och sjunger.
Vilket djur skulle du vilja vara?
Katt tror jag skulle passa. Är nog lite kattaktig.
Har du någon fobi?
Skrymslen, som jacken på undersidan av en svamp.

Om mig

Tio första
Första bästa kompis: Tiina (med långa blonda flätor).
Första bil: –
Första kärlek: Jarno.
Första semester: Finland med familjen någon gång i slutet av 70-talet.
Första jobb: På snabbmatshak. Sommarjobb som målare samt renovering av fallfärdigt hus (!) mm.
Första piercing: I vänster öra som tioåring.
Första konsert: New Kids On The Block.
Första köpta skiva: Carola, Kikki, Herreys… Minns ej exakt vilken jag personligen köpte först.
Första riktiga kärlek: Eduardo (drama).

Åtta senaste
Senaste alkoholdrycken: Vodka 31/10.
Senaste bilfärd: Någon gång i mars.
Senaste filmen du såg: Djävulen bär Prada.
Senast ringda telefonsamtal: Minns ej, ringer sällan.
Senaste bubbelbadet: För ca ett år sedan (sägs vara romantiskt men.. nej.)
Senast spelade CD: t.A.T.u. “Dangerous And Moving”.
Senaste gången du grät: I måndags (lite snyftande bara).
Senaste måltiden: En proteinshake. Smak: vanilj.
Sju har du nånsin
Dejtat en av dina bästa kompisar? Nej.
Blivit arresterad? Ja.
Blivit kär vid första ögonkastet? Ja.
Varit på tv? Ja.
Fått ditt hjärta krossat? Ja.
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Förmodligen. Ja. Jo, det har jag. Ska inte göra om det dock.
Busringt till nån? Ja.
Sju saker du har på dig
1. Mörkblå jeans.
2. Lila tröja.
3. Svart halsduk.
4. Svarta strumpor.
5. Svart täckjacka.
6. Svart manchesterkeps.
7. Svarta flashiga Dior-glasögon.
Sex saker du gjort idag
1. Promenerat.
2. Talat med min brors fru på MSN.
3. Busat med hunden.
4. Varit irriterad.
5. Brustit ut i sång.
6. Fotograferat.
Fem favoritsaker (ingen speciell ordning)
1. Mobilen.
2. Datorn.
3. Skivorna.
4. Jeansen.
5. Sebbe så klart, men han är ingen “sak”. Glasögonen.
Fyra personer du kan berätta allt för
1. Richard
2. RÅ
3. Micke
4. Gucci-Tina
(Jompa, Patrik osv. Alla mina vänner kan jag berätta allt för, de ytliga bekanta har jag varsamt avlägsnat).
Tre val
Svart eller vit? Svart.
Sommar eller vinter? Vinter.
Choklad eller chips? Chips!
Två saker att göra innan du dör
1. Övervinna demonerna.
2. Sluta vara ett känslomässigt vrak.
En sak du ångrar
1. Att jag tillåtit att bli trampad på.
Favorit…
Färg: Grön.
Plats: Köksbordet.
Fordon: Cykel.
Djur: Hund.
Affär: Second hand-CD-butiker.
Serie: Desperate Housewives.
Café: Går aldrig på café (trångt och obehagligt).
Skor: Tunga med fet sula.
Brukar du..?
Titta på dig själv i spegeln: O ja.
Gnälla: Nej.
Skrika: Tyvärr inte.
Sova: Sällan.
Drömma mardrömmar: O ja.
Drömma sexdrömmar: Aldrig.
Försöka vara annorlunda: Inte längre.
Klä dig i svart: Jodå.
Hata folk: Nej.
Lita på folk: Nej. Eller jo – vännerna så klart.
När..?
Åt du senast: Den där proteinshaken för ett par timmar sedan.
Läste du en bok senast: Jenna Jamesons “Att älska som en porrstjärna” läser jag just nu.
Var du på konsert senast: Cher för ett par, tre år sedan.
Köpte du något senast: Mjölk till min shake för ett par timmar sedan.
Sjöng du senast: Jag gnolar konstant.
Klagade du senast: Nyss. Med all rätt!!
Vem..?
Saknar du: Mor, far, syster, bror, bror.
Rörde dig senast: Mitt ex.
Kysste dig senast: Mitt ex.
Gjorde dig riktigt glad senast: Moder Jord.
Fick du sms från senast: Gucci-Tina.
Har du..?
För många vänner: Nej, men tillräckligt. Och fina och bra är de.
Färgat håret: Jag är en vandrande hårfärgstub.
Brutit några ben: Nej.
Några piercings: De är numera officiellt avlägsnade. Förutom den fräscha ringen längs upp i vänster öra.
Egen dator: 3.
Gjort bort dig rejält: Det var faktiskt längesen.
Bra självförtroende: Enormt sugigt.
Sagt “jag älskar dig” till någon idag: Nej.
Blivit kär i någon på nätet: Inte direkt. Men det har lett till det.
Är du..?
Förstående: Mycket.
Osäker: Mycket.
Intressant: Mycket!
Hungrig: Ja, men som Oprah säger; “När man känner den där hungerskänslan och vill ha nåt i sig och låter bli att äta riktigt känner man hur kroppen börjar förbränna fettet”.
Smart: Ja, men jag använder tyvärr inte alla mina resurser. Ska försöka börja med det dock.
Barnslig: Gubbtant.
Pratglad: Sällan.
Blyg: Snarare reserverad.
Glad: Då och då.
Ledsen: Oftare.
Arg: För sällan (det är då jag brukar få som mest gjort).
Svår: Kanske. De säger det, men jag vet inte.
Lätt att förföra: Nej och ja.
Bra på att ge komplimanger: Ja.
Bra på att få komplimanger: Ja.
Antingen eller..?
Katt eller hund: Hund.
Varmt eller kallt: Kallt.
Vatten eller land: Land nära vatten.
Musik eller tystnad: Musik dygnet runt men tystnad inombords.
Bok eller film: Film.
Leva eller dö: Leva först och sedan dö.

Dagens hundinlägg

Jag är en sådan där som talar med sig själv. Jag pratar och pratar och har alltid gjort det. Kanske är det därför jag är så tyst bland folk – jag är färdigpratad.

Nu har jag ju dock en hund att samtala med och boy, det gör jag. Har tidigare berättat om hur jag, när jag lagar mat, berättar för Sebbe exakt vad jag gör. “Nu tar husse en visp och så vispar jag…” “Nej, Sebbe vänta. Inte färdigt än…” “Jaaaa, är det gott?…” Jag vet inte hur mycket alla andra talar med sina husdjur men jag har en känsla av att jag är lite over the top.
Nu leder det ju till bra saker. De senaste månaderna har Sebbe lärt sig vad “Nu går vi över” betyder. Det låter ju alltid likadant och kommer spontant i samma tonläge. Vips kilar han således över gatan. Han har gjort stora framsteg när det kommer till “Vänta” också, även om där finns en del att lära. Det bästa är dock att innan han hugger in på maten väntar han tills jag säger “Varsågod”. Då blir jag lite stolt.
Hans tonårstrots har börjat gå över. Jag fick ta i med hårdhandskarna ett tag när han ville visa vilken alfahanne han är och det har gett resultat. Han är så söt när vi är ute och strosar och vägen/stigen delar sig och han (om han går lite i förväg) väljer fel riktning. Då säger jag “Sebbe här” och han hoppar raskt över till den andra vägen/stigen.
Som sagt: terapi på hög nivå.

Skog

Idag upptäckte jag ett så kallat smultronställe. Jag och Sebbe var på långpromenad i ett skogsområde vi aldrig strosat i tidigare, trots att det ligger väldigt nära hemmet. Plötsligt befann vi oss rätt högt upp på ett litet berg och det var det mysigaste stället jag vistats på på länge. Att promenera i skogen är verkligen oerhört lugnande (klyscha, jag vet) och jag rekommenderar det för alla stressade själar där ute. Nog för att jag har mina manodepressiva tendenser men jag fylldes plötsligt av en lyckokänsla jag inte upplevt på länge. Det låg någon typ av förväntan och spänning i luften och det var ljuvligt.

Jag är så nöjd över att bo där jag bor – gångavstånd till stan och lika nära till skogen.
Dagens mail:
“hej! jag blir väldigt glad och berörd av att läsa dina bloggar:) du verkar väldigt personlig och varm ha de fint”

Fill me up, Mr. Petrol

Dagen har varit konstig. Gick upp klockan 7 eftersom elektrikerna skulle börja jobba i huset en halvtimme senare och jag ville inte ligga och sova när de ringde på dörren. Eftersom jag känner mig själv så pass väl visste jag att jag inte skulle orka flytta undan sängen på morgonen (för att elektrikerna skulle komma åt eluttagen bakom sängen i mitt eget byggda “sovrum”) så det gjorde jag redan igår kväll, vilket innebar att jag sov på en snabbt ihoprafsad hård bädd på det kalla golvet.

Vet ej när elektrikerna kom för jag och Sebbe var ute och vandrade i Hammarbyskogen (eller vad det heter) i närmare två timmar och när vi kom hem var de i full gång. Det tog dock en evighet innan de var klara. Okej, det var en överdrift, men jag hann läsa ett helt nummer av Illustrerad Vetenskap + en bilaga om Galápagosöarna två gånger. Samtidigt som jag var tvungen att hålla Sebbe ur vägen för karlarna. De var trevliga dock. En hette Micke. Den andre fick jag inte veta namnet på men han var snygg. Smyglyssnade på deras konversation; den snygge skulle gå ut imorgon och Micke hade tackat nej till att träna Assyriska. Jag sa till den snygge att jag inte hade kunnat skruva ner en lampa eftersom jag inte hade några verktyg (lögn – jag hade verktyg men visste inte hur jag skulle få upp lampan igen om jag tog ner den). Han svarade snällt att det inte gjorde något. “Jag fixar det”. En sån behöver jag. En händig en. Jag är händigare än jag ger sken av – är helt enkelt mest lat.
När de äntligen gick slog jag igen mina tidningar och gick ut med Sebbe. Då träffade vi raggargrannen – han som köper porrtidningar som han stolt går och bär på på väg hem och oj! Han är visst kvarterets skvallertant! Stod i porten och talade med honom längre än jag någonsin talat med en granne (jag är inte känd för att vara verbal direkt). Fick veta både vem som snart dör i cancer och att en uteliggare flyttat in i de temporära toalett- och duschutrymmena på gården (pga. stambytet). Jag hade svårt att slita mig men när ytterligare en granne gjorde oss sällskap och raggargrannen började om med sin berättelse såg jag min chans och sa hej då.