“Så klart att den nya alliansen är det här millenniets största blåsning.”
Jag blir mer och mer kär i Lena Sundström för varje vecka som passerar.
Månad: november 2006
70 är det nya 30, eller?
Okej att den där 55-åringen stötte på mig i söndags men nu är måttet rågat. Dagens flirt var 73. Allvarligt talat. Var är alla 30-åringar? Ge mig en trevlig, någorlunda (i mina ögon) attraktiv, omtänksam, jordnära 30-40-åring och jag ska aldrig klaga mer.
Idyll
Å, så härligt att jag fick ur mig min ilska innan jag gick och lade mig igår. Dessutom sov jag bättre än på länge, mycket tack vare den iskalla blåsiga promenaden. Med ett avbrott kvart över 7 då en man kom för försyn ang. det omtalade stambytet. Vis som jag är ställde jag klockan på 7, klädde på mig och la mig i sängen och sov tills han ringde på dörren.
Nu har jag och Sebbe varit ute och det är sånt där underbart soligt vinterväder. Sebbe fullkomligen älskar snö. Kanske minns han den från i vintras då han kom till mig. Han skuttar så det yr och han ser helt lycklig ut. Dessutom träffade vi en väldigt trevlig kvinna med en pudel vid namn Chappo (som jag minns från i somras). Hundarna sprang lösa i snön och allt var en idyll. Så pass att vi slog följe ända hem (vi fick gå i rask takt eftersom vi mötte hunddagiset, hunddagis=drama).
“Ha en bra dag”, flämtade jag fram.
“Detsamma”, pep hon.
Work = cash
Så ja. Nu är jag på jobbet och det känns underbart. Efter att inte ha haft en “normal” inkomst på över ett år (först pga sjukskrivning på heltid i ett halvår, sedan halvtid i ytterligare några månader och slutligen minilön pga studier) ser jag fram emot att jobba järnet och HÅVA IN cash. Jag ska bli rik som Maria Borelius, ordna upp en buffert till nästa gång jag stupar och jag ska äta nyttig och god mat. En slösa ska bli en spara.
Jag älskar att arbeta.
Morgondrama
Har just varit ute och bevittnat årets första snöfall. Härligt!
Vad som skulle bli en lugn morgon innan jobbet blev drama. Låg och sov då det ringde på dörren. En lapp trillade ner genom brevinkastet och jag bestämde mig för att låtsas inte vara hemma. Snart verkade någon försöka ta sig in i lägenheten och Sebbe blev hysterisk. Jag var således tvungen att öppna och nu börjar detta eviga spring inför stambytet. Ev. asbest ska läsas av, kakelprov ska tas, nytt lås ska installeras, elarbeten ska utföras. Jag hatar att ha folk springande i hemmet.
I alla fall: för att inte verka helt psyko låtsades jag vara jättetrött och förvirrad. “Jag har jobbat natt”, sa jag och imponerades själv av min fläckfria skådespelarprestation.