Nicke

Det är lustigt hur vissa saker är och förblir medan andra ständigt ändras. Tänkte på det idag när jag promenerade förbi platsen där Palme blev skjuten. Det var 20 år sedan idag. För 20 år sedan var jag 11 år. Helt olik mig på utsidan men på väldigt många sätt densamma på insidan.
Nu ska jag träffa en kamrat; Nicke.
Idag har jag gjort sånt jag brukar skjuta upp; lämna böcker på biblioteket, gå ut med sopsorteringen, boka tvättid, sortera papper, kopiera papper… Dessutom börjat förbereda fredagens fest.

Groggy

Nyvaken. Måste lyfta ett varningens finger. Tar man Theralen måste man se till att ha tid att sova ut ordentligt. Sex timmar räckte inte och jag var helt borta idag. Kunde inte gå rakt. Sluddrade. Usch. Som om jag vore full. Däckade i soffan när jag kom hem. Vet att jag pratat i telefon några gånger, men detaljerna är borta.

Bred tävling my ass

Har sett Melodifestivalen på DVD nu. Tror nog att rätt låtar gick vidare. Men hallå; The Elephantz. Snälla. Vill vi höra sådant bara för att tävlingen ska vara så “breeed” som möjligt? Nej tack. Och jag har aldrig förstått varför det är ok för män att skutta runt i bar överkropp men förbjudet för kvinnor. För mig är det exakt samma sak.
Festen igår var den bästa ever. Jag som hatar bordsplaceringsfester hade bara lovely människor omkring mig. Ironiskt nog även två mattelärare. Var det ett tecken? Jag kan verkligen inte räkna. God mat var det också.
Efteråt blev det dans på Connection och ett par Kim-drinkar. 78 kr men mums. Delade taxi hem och somnade i soffan.
Fick ett sms i morse; “vill du spela badminton på polishuset?”. Hahahaa. Jag? Badminton?

Biljetter

Glömde säga att jag ska gå på förhandsvisning igen! För ett par veckor sedan var det Brokeback Mountain och idag när jag kom hem låg två biljetter till förhandsvisningen av Transamerica på hallgolvet! Förra gången gick jag med min bäste vän. Den här gången vill jag ta med mig en het dejt.
Till min brorson; det är ok om du grillar sallad. Eller gärna majs. Eller vegokorv! Men nu har jag ju börjat småäta kyckling, så why not!?
Bäst i Mello är hittills Linda Bengtzing. Har dock stora förhoppningar på Bodies Without Organs.