Sitter och mailchattar med en vän och försöker fundera ut vad jag ska göra för att inte vara så misstänksam mot allt och alla hela tiden. Varför är jag så störd på den punkten? Har noll tillit till människor, utgår från att alla är skitstövlar och ska vara ondskefulla mot mig. Det är enormt frustrerande och tar så oändligt mycket tid och energi. Varför kan jag inte bara luta mig tillbaka och njuta av det goda som serveras? Jag måste försöka skaffa mig en annan syn på saker och ting, men det hela går så långt tillbaka i tiden att det inte går att ändra på i en handvändning.
Nåväl. Nu ska jag se klart Desperately Seeking Susan och sedan fortsätta läsa Känn rädslan och våga ändå (Susan Jeffers).
Månad: juli 2005
Barbi Benton
En gång i slutet av åttiotalet då jag smårotade i mina föräldrars vinylsamling hittade jag några LP-skivor med en viss Barbi Benton som jag aldrig hade hört talas om. Slog på en platta som hette Something New och föll pladask för denna underbara countrydoftande sjuttiotalsmusik.
En underbar låt på ovannämnda album, skriven av Tom Waits, är San Diego Serenade. Den är kort och gott fantastiskt vacker.
Smör
Eternal Sunshine
Inatt har jag sett Eternal Sunshine of the Spotless Mind med Jim Carrey och Kate Winslet. Mycket trevlig och smart romantisk film i stil med I huvudet på John Malkovich. Den gick väl kortfattat ut på att man inte kan fly från sitt öde. Kärleksfullt och fint. Winslet är en av mina favoriter. Underbar kvinna med integritet. Oj, oj, klockan är 05:45 och jag börjar bli sentimental. Vill sova.