Det gör ont

Idag har jag toktvättat. Det var lagom kul. Men mest har jag oroat mig för min tandköttsinflammation (?). Mitt ansikte är svullet nu. Det gör inte så farligt ont på dagarna men jag vaknar alltid mitt i nätterna av smärtan. Det känns orättvist! Jag sköter min mun och mina tänder och ändå har jag ständiga problem med dem.
Jag har bestämt mig för att avvakta. Är det inte bättre på måndag går jag till tandläkaren. Det tar emot. Jag vill inte bli ruinerad nu igen. Det är rätt tragiskt att man i ett land som Sverige drar sig för att söka vård på grund av att man blir just ruinerad.
Jag fortsätter sitta här och gurgla bakteriedödande munvatten.
Jag har slutat snusa också.

Två dagar kvar till semestern

Nyanländ till kontoret och idag är jag verkligen dödstrött. Om semestern inte var på gång skulle jag kanske inom kort gå under.
Igår när jag tvättade upplevde jag drama! Vi har en sådan där enorm tvättstuga där det finns nio tvättgrupper. Tyvärr, vill jag tillägga. Jag skulle hemskt gärna tvätta i ensamhet.
Det var två damer som skällde på varandra. Jag är rädd för aggressivt kvinnofolk så jag tordes inte stanna och tumla sista maskinen utan hängde upp rubbet i hemmet istället. Väldigt ungdomligt med tvätt hängande överallt.
Sedan tittade Gringo förbi. Till Sebbes stora glädje eftersom jag inte hade någon energi till lek och stoj.
Och nu sitter jag här som en rugguggla och har just för första gången blockerat någon på Communityt. För två-tre år sedan r å k a d e jag hångla med någon jag inte borde ha hånglat med och han skriver och skriver och jag svarar inte och svarar inte så låt mig vara för helvete. Blockeringar är egentligen inte min grej – jag vill ju att alla kanaler och gränser ska vara öppna. Men ibland orkar jag bara inte hålla fast vid mina principer.

Och det var väl 50 grader i tvätteriet

Äntligen färdig med tvätten! Fatta att jag tvättade gardinerna! Och sofföverdraget! Och kuddar! Och två täcken! Och alla handdukar jag äger!
Har inte hunnit städa klart då jag klippte hår. Hundvakten blev fin och nöjd och vi avslutade det hela med söndagspizza framför andra halvan av sista Six Feet Under.
Nu varvar jag ner framför datorn. Måste bli trött så jag kan sova och kliva upp halv sex igen. Lång dag imorgon.
Sov gott.

Tvättstugemys

Det slog mig återigen. Tänk vilket knäppt samhälle vi lever i då en sådan sak som en trevlig kvinna i tvättstugan fick mig på strålande humör. Vår konversation var hemskt kort och ytterst alldaglig. Men ett leende gör så mycket i denna dystra värld. Klyschor återigen men leenden och vänliga blickar sprider sig som ringar på vatten. Det är det lilla som betyder något. Det är det lilla som gör det stora. Gosh, vad lycklig jag känner mig helt plötsligt. Ska sitta vid min dator och spela plattor hela dagen. I love life (har min fördubblade dos av antidepressiva något med saken att göra tro? Eller var det kvinnan i tvättstugan?).