Visdomstand

Så, i fredags kväll var jag hos tandläkaren för att låta dra ut visdomstand nummer tre av fyra.
Av någon anledning var jag en smula rädd, vilket jag sa till min underbara tandläkare Marta.
Hon lugnade mig och satte igång med bedövningsprocessen.
En kvart senare kavlade hon upp ärmarna och började jobba.
Fem minuter senare sa hon ”We’re done”. Jag sa: ”Are you kidding me?” ”No”, svarade hon.
Det var så fantastiskt att det gick så lätt och smärtfritt.
Jag vill helt enkelt lugna dig som är nervös inför tandutdragning – det m å s t e inte vara jobbigt och smärtsamt. Det k a n gå superlätt!

1. Väntrum. 2. Rädsla i väntrum.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Privat: Sanningen om kvällen

Aj aj, mina Facebook-uppdateringar från ikväll skvallrar om att jag har varit på den årliga extremsionistiska judiska bögbloggarträffen, men så är det dessvärre inte.
(Men visst har jag fräsig humor!)
Nej, jag var hos tandläkaren Marta (älskar henne) (som tandläkare) för att få en ny krona. Inte fasad, som jag trodde. Nu vet jag att ”krona” betyder ny ”tand” runtom hela stumpen, medan ”fasad” betyder endast – just – en fasad på framsidan som böjs under tanden upp på baksidan.
Hursomhelst.
Det var ingen match. Det gick bra och snyggt blev det.
Därefter skulle tand-Marta gräva upp en bit skelett eller tand (ingen vet) som hon på röntgen för en månad sedan såg att hade blivit kvar eller uppstått, efter den där tanden som hon drog ut för ett år sedan (haha, på DAGEN faktiskt, ser jag nu).
Ja, det var bara det att det visade sig vara svårare än väntat. Marta vände och vred, bedövade mer och mer och till slut var hon alldeles svettig och ja, hon avbokade kvällens ”utekväll med tjejerna” då hon blev så utmattad av det hela. För att inte tala om hur jag kände mig. Trots SÅ HÄR mycket bedövning så gjorde det ont och jag var helt finito när jag till slut gick därifrån.
Fick se den där lilla biten hon opererat bort och den var verkligen liten som en kattand, men ack så besvärlig.
Därefter gick jag hem till granngrabbarna (fjärde kvällen på raken) för att hämta Sebbe, men blev kvar för bedövande spritrunda. Gjorde mig gott.
Nu är jag hemma med min värkande käft. Dock med ny, fin krona.

Privat: Allmänt jidder och lite gnäll

Vad ska vi säga mer idag då?
*Att jag undrar hur mycket snö det egentligen finns i Herrens himmel.
*Att jag ogillar årstidsgnäll men måste ändå tillägga att den här årstiden suger musten ur mig. Att ta sig upp och iväg på morgnarna är en enda plåga. Detta trots extra tidigt sänggående på grund av – ja, just det – den extrema tröttheten som smyger på mig redan klockan 19 på kvällskvisten.
*Att jag besökte granngrabbarna (numera officiellt sammanboende) och de hängde upp tavlor tillsammans och jag höll på att gå sönder av avundsjuka och sorg (dock ej missunnsamhet).
* Att jag drack en proteinshake till lunch. Och åt två bananer till frukost.
* Att jag funderar på att åka och hälsa på Berlinjuden. Han är väldigt, väldigt rolig och smart. Våra konversationer skulle kunna ges ut i bokform.
* Att Sebbe är piggare än på länge – far runt som ett yrväder.
* Att jag ska dra ut de två sista visdomständerna.
* Och på fredag får jag en ny krona.
* Och sedan ska jag bleka tänderna.
* Att chefsperson just kom in och sa: ”Du är väldigt fin i den tröjan – väldigt vacker! Är man vacker så får man liksom ta det.”
* Att jag greppar efter halmstrån.

Privat: Nya glajor och nya gaddar

Ni vet ju hur sällan jag storsmilar offentligt.

Säg gärna hej till mina nya tänder och ännu nyare glasögon.
Aj aj, sicken lång men effektiv runda jag drog på stan. Ja ni förstår: jag gillar ju inte att ränna runt på byn i allmänhet och jag ogillar väldigt starkt att ’shoppa’. Därför planerar jag allting till punkt och pricka – idag började jag på Drottninggatan och arbetade mig fram längs gator och gränder tills jag kom till slutdestinationen på Regeringsgatan.
Jag vill prisa min nya fantastiska tandhygienist Nasrat som gjorde ett strålande jobb. Dessutom var hon glad och käck och besvarade ordentligt mina många frågor. (Ja, Nasrat är slöjbärande muslim – hon visar tack och lov sitt vackra ansikte – och jag förstår ju att ni tror att jag ogillar muslimer bara för att jag inte är crazy about Islam, men så är det inte. Ni är bara fördomsfulla och trånga i huvudet, era as.)
Vidare vill jag tacka optiker-Theo. Aj aj, en sån läcker-smäcker mulattpuma. Frågan är bara om du flirtade eller inte. Skönt var det i alla fall när du smekte mina tinningar.
Avslutningsvis vill jag tacka Prada för de eleganta bågarna. Oj oj, så stiliga de är.
Hemma och lunchar. Snart ut och iväg igen…

Privat: Åter hos käftis

Jag måste bara berätta att hos tandläkaren såg jag
1) man med världens längsta ögonbryn – som stora bomullstussar – och
2) otroligt ful, oerhört vältränad man med det långa, stripiga håret i högt uppsatt, damig hästsvans.
Därefter tog min trivsamma portugisiska tandläkarinna en titt på ”mitt problem”, skrapade lite tandsten från en tand (och bokade in mig hos hygienisten nästa vecka) och lade nån gegga på problemområdet som vi ska titta närmare på om två veckor, ty vi behöver en hel timme för det ändamålet, så det var bara att boka om.
Väldigt dyrt.
Inte undra på att Svenne ler sitt tandlösa smil.
Hemma nu efter min andra vecka som pursvensk måndag-fredag-arbetare. Det känns ashärligt! Ska jobba några timmar hemifrån nu, men sedan börjar HELGEN.