Mat och motion

Det var väl den perfektaste av perfekta höstdagar.

Jag promenerade genom city och över öarna och broarna och solen sken och träden var gula och röda och kepsen höll solstrålarna borta från ögonen mina. Jag gick snabbt, snabbt och kände fläsket skaka. “Av, av, loss, loss”, väste jag medan jag promenerade hela vägen hem.
Väl hemma hade jag en kryddig vegfärs som väntade och jag hade tänkt äta den med fullkornspasta men istället fick jag den udda idén att byta ut pastan mot… brysselkål. Ja, skratta ni, men det var faktiskt väldigt gott!
Nu vilar jag och Sebbe lite men snart ska vi bylsa på oss, ta iPoden i fickan och ge oss ut och vandra den där för mig i lördags ännu okända rundan.
Jag lyssnar gärna på Danas Cinque Milla när jag motionerar. Blir på bra humör och så är ju låten snabb och perfekt för raska promenader. Humor är när en transsexuell sångerska sjunger “I have a party in my house, I serve bananas, bananas, bananas, potatoes… and some co-co-cock”.

Från koja till slott

Jag satt och googlade på hålan jag växte upp i.
Hamnade på ortens (invånarantal: “ca 150″) fritidsförenings hemsida och hade mycket roligt.
Tog del av bilderna som fanns där: “bilder från vägbygget 2002″ och “bygget efter branden” var underhållande fotoalbum.
Jag tog också del av protokoll från föreningens möten. Detta är viktiga saker! Det ska spelas boule och det ska orienteras och vem ska ordna så karln från växthusföreningen kommer och berättar om trädgårdsskötsel?
De har ett klotterplank också och efter fisketävlingen läste jag en kvinnas djupa tankar: “Det var sammanlagt 10 vuxna och 7 barn som deltog (om jag räknade rätt). Med tanke på åtgång på korv o bröd så verkade det vara fler?”
Ja, jag säger då det! Dags att plocka fram miniräknaren nästa gång. Och vet du inte att Gösta i den gula villan säkerligen är mycket glad i mat!?
***
Nu blir det helg och jag sitter på kontoret och skakar köttet till Dannii Minogue. Woohoo. Jag ska hem och dona lite och sedan ska jag träffa en vän och öla.
Efter att ha tagit del av ovanstående hemsida måste jag ju njuta av att jag:
– är singel
– bor i Sthlm (inne på 14:e året nu)
– har vänner
– är smartare än man först anar
– är roligare än mitt tunga sinne skvallrar om
– har en garderob full av nytvättade, vackra plagg
– har nytvättade finherrunderbyxor i samma garderob
– vågar leva det liv Skaparen planerade för mig
Ha en god helg. Lev livet! Lev det!

Hemma är hemma



Jag har skrivit om det en miljard gånger men jag skriver om‘et igen.
När jag flyttade till min nuvarande lägenhet + stadsdel för snart fyra år sedan kände jag för första gången i mitt liv (faktiskt) att jag kom hem. Ni vet – ofta när man flyttar och småtrivs där man bor ser man ändå lite fram emot nästa ställe. För första gången kändes det inte så, och det var underbart.
Här är det är lugnt och grönt och skönt och man kan promenera till city. Vad mer kan man begära? Ett stort plus är att här bor väldigt få huliganer (min första lägenhet låg i ett riktigt huliganområde och jag blev trakasserad och spottad på i stort sett varje dag (sant). På den tiden fanns inte termen “hatbrott” men hade den funnits hade statistiken sett betydligt dystrare ut).
Idag har jag och Sebbe strosat våra ljuva gator upp och ner och vi tog också en tur till Hammarbybacken. Det är underbart att stå där uppe och blicka ner över staden.