Jag fortsätter promota svensk musik i Mellanöstern

Jag berättade just för ex-maken att sommaren har kommit till Stockholm.
Han satt på jobbet och lyssnade på Timoteij (”I love them!”) (”I knew you would, since it is very, very ’Swedish pop’ and I know you love this kind of music.”)
I alla fall. När jag berättade om sommaren så svarade han:

Bra. So:mmer is Ljuva.

Så sött. När man ser hans tappra försök (och inte minst hans Ö) så vill man ju bara krama honom.
Hans (och min) favoritdänga från albumet:

Ni minns kanske hur mycket jag gjort för Sverige!

Åh, Antti!


I väntan på den fantastiska finländska sångaren Antti Tuiskus nya album har jag finsk fredag med de gamla alstren.
Herr Tuisku blev känd och berömd för sex år sedan då han kom trea i Idol (en annan fining vann, nämligen Hanna Pakarinen (ESC 2007 ”Leave Me Alone”)).
Antti har släppt fyra fina plattor + en julskiva tror jag, men den ignorerar jag såklart fullständigt.
Gossen är så populär att han för tre år sedan släppte två album på samma gång: Rovaniemi (innehållande mjukare musik) och New York (betydligt klubbigare).
Ja, Antti kommer från Rovaniemi. Han bor dock idag i den fantastiska staden Helsingfors.
Nya singeln ”Juuret” (rötter) –>

”Sekaisin” (typ galen/mixed up) från albumet ”New York” –>

Den fina ”Valo” (ljus) från albumet ”Rovaniemi” –>

Madonna Celebration

Den dök huxflux upp på iTunes – Madonnas nya singel Celebration.
Vad tycker jag om den då?
Jodå. Den känns som en låt som inte fick vara med på Confessions On a Dance Floor. Jag gillar den. Nyskapande är den inte, men den ska ju trots allt fronta en samlingsskiva.
Älskar att Madonna sjunger med sin 80-talsröst. Den dök ju upp igen på förra albumet. Och den är kvar. Woohoo.
Älskar så klart pratan! Väldigt Physical Attraction (från allra första albumet). Ekona är goa de med.
Celebration växer nog från en trea till en fyra vilken sekund som helst. KKKKK
Läs även andra bloggares åsikter om Madonna, skivrecensioner, Celebration

Musik är män och män är musik

Nu har jag hämtat mig efter alla mina utbrott. Det är ack så skönt att avreagera sig (därav denna blogg).
Jag är på osedvanligt bra humör trots mina tre timmars sömn så nu ska jag berätta något trevligare (?).
Häromnatten drömde jag om mitt ex. Det var oroväckande vackert.
Igår spelade jag Maddes Get Together och vips var jag tillbaka med mitt ex. Ni vet hur musik väcker minnen till liv. Inte bara minnen förresten, utan känslor.
Jag måste försöka se till att inte ha pojkvän när nån av mina favoriter släpper nytt material för om när det går åt skogen vill jag inte förknippa musiken med männen. Även om det är vackert av och till.

Music gets the best of me (but guess who gets the rest of me)

Förresten. Musik är ju det bästa som finns (okej, förutom Sebbe och karlar dårå) och visst är det en helt fantastisk känsla när musiken tar över en. Som nyss när jag lite halvnere och psykiskt tokstressad stod och diskade. Plötsligt var det som om jag klev in i en helt annan sinnesstämning. Jag kände mig fri och lycklig och var tvungen att stänga av vattenkranen, höja musiken och helt enkelt dansa loss ett tag.
Sedan tog låten slut och jag återgick till diskandet.