Jag saknar Madrid idag. Tänk att landa på Barajas, ta en taxi in till stan. Checka in på ett ljuvligt hotell och sedan strosa runt i shoppingkvarteren. Därefter slinka in på en genuin liten spansk sylta och äta fet, kryddstark mat innan man går hem till hotellet och tar en tupplur. Tänk att sedan ta en dusch, klä sig extra hunkigt/sensuellt medan man sippar på ett glas vin till tonerna av Rosa Lopez “Mas”. Därefter är det dags för en drink på hippa Liquid. Å, så ljuvligt. Framåt 01:00 tar man så på allvar steget ut i Chueca och det stora torget kantat av krogar. Skratt och stoj i massor. Hunkar och hunkissor (okej, mest hunkar… Vi snackar Chueca här!).
Jag vet inte riktigt varför Madrid får mitt friska icke-rökar-hjärta att slå så hårt. Jag älskar ju hela Spanien. Kanske beror det på att jag i min arla barndom hade en brevvän där, Patricia, och att min första utlandsresa på egen hand tog mig till staden (och Antonio… så klart). Jag var nyss fyllda nitton och upptagen endast av att njuta av livet. Jag önskar så att jag hade kvar förmågan att njuta på samma sätt idag men det är svårt när man är äldre och visare. Det finns ju en morgondag och den är inte alltid rosaskimrande.
Efter den beryktade första resan landade jag i Madrid gång på gång på gång. Jag besökte Valladolid, Alicante, Barcelona och små, små byar jag inte minns namnen på – men ändå är det i Madrid jag har mitt friska vegetarianhjärta.
Å, min vän – jag saknar dig så och After Darks låt “En natt i Madrid” får mig att gråta av längtan. Jag kommer snart och besöker dig igen.
Mi amor! Mi vida!
Etikett: Madrid
Pro
För en halvtimme sedan när jag var på väg till jobbet såg jag två prossor. De satt utanför Hötorgets tunnelbana (utgång Malmskillnadsgatan). Den ena drack öl och hade på sig hörlurar. Den andra pladdrade iklädd neongrön kjol som kan ha varit av tyll. Väldigt Cyndi Lauper. Ibland står en kyrklig organisation där och bjuder prossorna på kaffe. Undrar vad de pratar om.
Min kollega Miss C brukar få förslag från sexköpare. Hon börjar bli riktigt irriterad. Hon går ut och röker och det kommer fram en man; “Hejsan, står du här..!?”
Något liknande har aldrig hänt mig i Stockholm. Däremot i Madrid (om vilket jag berättat tidigare) och en gång i Helsingfors. Vid närmare eftertanke hände det i Stockholm också. Cirka 1996. Länge sedan. Är väl för gammal och ser för respektabel ut numera.
Bostadskarriär
Från föräldrahemmet flyttade jag till en annan stad där jag bodde som en av tre i en studentlägenhet. Jag betalade 700 i hyra och hade en inkomst på 1000 (inget studielån här inte..). Efter det kom jag till Stockholm som nittonåring och bodde med min dåvarande i en hyrestvåa i Vasastan. Efter uppbrottet levde jag ett halvår i en andrahandslägenhet i Aspudden. Därefter for jag till Madrid på obestämd tid och huserade på ett billigt motell i stadsdelen Chueca. När pengarna var slut och jag bara blev erbjuden jobb som typ Liza Minnelli på nattklubbar eller som hora (som jag skrivit om tidigare) kom jag hem till Stockholm med en femtiolapp på fickan och bodde med en kompis i dennes minimala etta på Ringvägen på Söder tills hans pojkvän flyttade in och jag höll på att kvävas. Flyttade till en kompis som bodde i ett källarrum i en villa i Brommas fiiinare kvarter innan jag fick ett förstahandskontrakt i en av de mest beryktade invandrartäta stockholmsförorterna. Blev kvar där i ett och ett halvt år men orkade till slut inte med glåporden och påhoppen som jag upplevde VARJE dag eftersom jag var en av endast två personer med nordiskt utseende (omvänd rasism jajamen). Fick höra saker som; “du hör inte hemma här” och folk spottade (!) på mig på tunnelbanan. Jag var ständigt rädd och vågade inte tvätta på ett helt år eftersom tvättstugan låg på torget som var fullt av arbetslösa aggressiva ynglingar. Skrev ett brev till VD:n för bostadsbolaget och fick förtur i den interna byteskön och tog mig till en “västeuropeisk” förort inte långt därifrån. Där bodde jag i en hyresetta på 29 kvm i sju år innan jag för ett och ett halvt år sedan lyckades byta upp mig till min drömetta-som-känns-som-en-tvåa med balkong och fönster åt två håll alldeles söder om Söder – exakt där jag vill bo.
Prosseäventyr 1
Här kommer min utlovade berättelse om när jag blev tagen för prostituerad i Madrid. Det var många år sedan då jag hade blont svallande hår och mycket slank kropp inklämd i svarta tajta kläder – det var visst snyggt på den tiden. Jag stod på klubben Blanco y Negro ett stenkast från bostaden i stadsdelen Chueca.
På den här tiden var jag ganska ung och naiv och tänkte inte så mycket på alla hemliga koder som finns i nattlivet. Jag tänkte heller inte på att det fanns manliga prostituerade.
Jag var väldans förtjust i bartendern som såg ut som en blandning av Elvis och Chris Isaac. Han tyckte dock att jag var på tok “för bra för honom” och när jag bad honom vidareutveckla det sa han; “Fuck, all I think about is fuck”. Jag replikerade förföriskt; “Why don’t we think about it together?” (Jag var inte helt allvarlig så klart eftersom sex och snusk aldrig varit min starka sida. Är ju praktiskt taget okysst.)
Det var egentligen inte detta jag skulle berätta så nu tillbaka till saken; jag stod där i baren en sen augustikväll och samtalade med en amerikan. Han undrade vad jag gjorde i Madrid och jag förklarade att jag ville jobba lite men bara blivit erbjuden att uppträda som Liza Minnelli på haket bredvid (inte min kopp te). Då sa amerikanen att han trodde jag jobbade som prossa. Jag stod tydligen alltid i den änden av baren där alla prossor brukar stå. Jag svarade något i stil med att det verkligen inte var något för mig men han ville inte take no for an answer och sa; “You could make a lot of money as a prostitute in Spain, they would go mad for a guy like you”.
Det var den berättelsen. Nästa gång ska jag berätta om när jag blev erbjuden att köpa sex. I Madrid? – Ja. På samma ställe? – Ja. För många år sedan? – Nej. 2005? – Ja.
