Etikett: högtider

Dessa dagar hör hemma i historieböckerna

I ett upplyst, modernt samhälle (med religionsfrihet) har vi påtvingade religiösa kristna helgdagar. Det är inte okej.
I min bransch spelar helgdagar så klart ingen roll – vi kan jobba dygnet runt och året runt. Och vi gör det. Jag exempelvis. Just nu. Efter en långpromenad genom vår extremt nedskräpade stad (skärp er, jag skäms). Sebbe är trött och ligger i fönstret och sover.

16 år senare

Idag firar jag 16 år som stockholmare.
Fatta.
Sexton.
Som en oskyldig nittonåring kom jag till staden, med en fullmatad resväska och ett huvud fullt av drömmar och fantasier. Med betoning på naiva fantasier…
Mitt första år bodde jag på Dannemoragatan och det var en omtumlande tid som jag minns med blandade känslor.
Jag hade inte besökt nämnda gata sedan 1995, men nu kände jag att det var dags! Sebbe och jag åkte dit och knäppte några bilder och jag berättade allt om svunna tider. Han var inte särskilt imponerad.
Det stora med denna sextonårsdag är att Stockholm nu är den stad jag bott längst i. Det förra rekordet låg på 15½ år och då var det fråga om min västergötlandshåla.
Numera kan jag helt enkelt med gott samvete kalla mig stockholmare. Dock vill jag gnälla lite och säga att Stockholm var roligare förr (tänk de glada åren i slutet av 90-talet). Staden känns numera skrämmande konservativ och torr (bär du röda skor så blänger folk). Skärp er.
Lev och låt leva!



Sebbe ville naturligtvis gå in och ta sig en titt på den ganska fula tvårummaren.


Bild från Eniro.

Ännu en urvattnad högtid

Era töntiga granar ligger kvar på gator och torg (och Sebbe gillar att slå en stråle mot dem, bild från igår) och nu drar ni in ert loppiga ris och pyntar det med vulgära fjädrar. Ni sminkar er till horiga kärringar och grenslar kvasten och gnuggar er mot den tills ni ylande lyfter mot skyarna.
Fortsätt så, så jobbar jag under tiden.
Ni kan roa er med att läsa vad jag skrev om Skärtorsdagen för tre år sedan. Mycket informativt.
Ni kan även läsa det superkorta inlägget Påsken kommer, hönan gråter.

Om nyårsafton

kim milrellSå hur var nyårsafton?
Jo, den var nästan perfekt.
Efter jobbet åkte jag hem och ugglade ett tag. Snart började jag poppa och ju tätare fyrverkeriattackerna kom desto mer höjde jag volymen. Ljuvligt.
Ett tag senare korkade jag upp koshervinet och strax före 21 kom en vän över. Lugnt och trevligt; Madonnakonserten på tv (vi såg trots allt båda konserten live), Eurovision 1982, 1985 och 1987. Fantastiska ESC-år.
Vinet flödade och det bubblade glatt i skumpaglaset och det serverades ost och kex.
Sebbe var en raring som låg mellan oss i soffan. Medan raketerna skräpade ner gården utanför sov han sött men då och då öppnade han ögonen och undrade vad det var som lät.
Innan jag kom i säng (vid ett, halv två nånting) så skickade jag naturligtvis ett SMS till Italienaren. Noterade i morse att han svarat (inbjudande) under natten. Araben den förste hörde förresten av sig under kvällen – han är riktigt rar så jag borde kanske ge honom en andra chans.
Det blir nog ett spännande år det här.
Tyvärr så störde jag mig på att mitt ex Y glömde min födelsedag. Barnsligt av mig, men så är det. Han önskade gott nytt år men det var allt. Nåväl. Han fyller år om tre dagar så jag kanske ska ”glömma” hans födelsedag jag också.
I morse var jag nog lite tipsy när jag klev upp och åkte till jobbet men dagen gick som i ett huj och nu är jag ledig över helgen. Jag ska i och för sig jobba några timmar hemifrån, men det gör jag så gärna.
Fick besök av en vän på jobbet idag, vilket var trevligt. Jag har så många (!) finemangfina kamrater. Puss på dem.
Idag hade jag äntligen tid att ta en titt på iWeb. Kul. Började så smått göra om min hemsida.