EFIT 110425

EFIT. Ett foto i timmen.

07:30 På kontoret. Sömntutan Sebbe ska sova.

08:30 Morgonsol, plastblomma och damig ram. Fantastiskt.

09:45 Gossen har vaknat.

10:43 Dagens lunchlåda: tortellini i ugn. Och så min vita strumpa - har ju vita skor på mig idag.

11:44 Städerskan/lokalvårdaren dök upp och plötsligt blev det liv i luckan.

12:59 Pular med en animering - mitt nya tidsfördriv (väntar på det mesta).

13:58 Publicerar "Mona deserves a raise".

14:57 Äntligen dags att gå hem.

15:14 Soliga, härliga vyer.

16:00 Vissa platser i Gamla stan är överfulla - andra helt folktomma.

17:37 Jag har dammsugit i denna extremhetta (som är min bostad) och nu är jag svettig och matt.

18:20 Sitter med granngrabbarna på min balkong och planerar kommande renoveringen.

19:12 Granngrabbarna hade med sig nån typ av chokladig dessert.

20:01 Ena gästen fryser. Vilken tur att han hade fluffiga tofflor med sig...

21:29 Småpratar med god vän på Qruiser.

22:50 Uppdaterar herr iPhone och går till sängs. Tack för idag.

Samhälle: ”Påsk”

Jahapp, nu firar ni påsk igen. Medan jag arbetar. Ja, det var lite bökigt att ta sig till kontoret då det låg spyor och krossat glas överallt. Ty ni ”firar” ju ”påsk”. (=Super ner er efter era superjobbiga ”oxveckor”.)
Det här med påsk: Jesus, korsfästelse, kycklingar, ägg, kaniner, påskkärringar, tiggande glin. Lite av varje och helt enkelt too much!
Härlig dag på kontoret. Tyst och skönt. Sebbe sover och jag jobbar undan arbetsdag 12 av 12 och snart tar vi helg och ser fram emot sovmorgon!
Igår besökte vi de älskade granngrabbarna och här bjuder jag supergeneröst på ett par bilder från äventyret.

Privat: Årets andra MP-besök är avklarat

Igår var vi på Mälarpaviljongen igen. Vattnet kluckade, solen sken och finbiran slank ner. Även halloumiburgaren + de magiska rödbetschipsen svaldes med stor glädje.
Dessvärre var solen inte särskilt värmande och det hela slutade med en sån där Svennefilt. ”Varför gör vi så här?” Min inte så hårige vän svalde en klunk rosévin innan han fortsatte: ”Sitter här och fryser och lider. Så fort solen tittar fram så ska vi prompt ta vårt pick och pack och flytta ut och här sitter vi nu – insvepta i loppiga filtar*.”
Jag minns inte vad jag svarade men det var nog något i stil med ”så kallt är det inte”.
Jag tänkte att jag skulle ta och hålla koll på exakt hur många Mälarpaviljongska burgare jag smäller i mig i år. Siffran är nu uppe i 2.


Jag ville gärna fotografera den stilige ynglingen så min inte så hårige vän fick agera modell.
*Exakt så sa han ej, men jag vill ju gärna kimma till det en smula innan det går i tryck.