Etikett: ångest och eufori

Off

Jag har varit lite off de senaste dagarna. Jag har inte haft någon matlust – har tvingat i mig en liten portion sallad per dag (och jag som i vanliga fall äter som en häst) och jag har haft skrivkramp. Igår kväll satt jag rakt upp och ner i soffan i flera timmar och tänkte. Bara så där. Lät tankarna mala och vistas i miljöer de inte besökt på länge. Märklig tid, det här.

Jag & Han

Det är söndag och söndagar är synonyma med reflektion.
Det känns som om jag gått in i något slags balanserat skede i livet. Det började för nio månader sedan då min senaste relation avslutades. Den var oerhört stormig och krävande men också alldeles underbar. Till slut sög den musten ur mig och allt annat fick prio två. Naturligtvis fanns bara en utväg och där är jag nu.
Detta balanserade liv går mig dock på nerverna. Det är så behagligt att det är tråkigt. Kanske har jag en S/M-ådra i mig. Kanske mår jag som bäst när jag får lida lite. Kanske känner jag mig mer levande då.
Jag och Han har väldigt lite kontakt idag, vilket känns konstigt, men jag vågar helt enkelt inte. Är rädd för att jag, om jag skulle träffa Honom, skulle kasta allt och plåga mig själv lite extra. Vet helt enkelt inte vad jag känner och så länge jag inte träffar Honom riskerar jag ingenting. Så jag låter tiden gå och gå och gå tills jag känner mig på säker mark. Men kommer den dagen någonsin? Om vi inte ses lär jag ju heller inte veta.
Jag har inte ens bedövat mig med andra. Så himla moget av mig. Jag har lärt mig av mina många misstag.
Men när vet man att känslorna är borta om man aldrig ses?
När vet man att det är fritt fram?

Ågren och skolprojekt

Jag hade hemsk ångest när jag vaknade i morse. Drömde konstiga drömmar i natt. De var nattsvarta och fyllda av ensamhet och jag smygrökte (!) på väg hem från tunnelbanan i en stad som kändes som en blandning av New York och London.
Jag och Sebbe tog en extra lång promenad för att lugna husses nerver. Strosade i Hammarbyskogen och blev på bättre humör av lugnet, tystnaden och den lite lätt höstlika marken.
Sedan satt jag och samtalade med min vän PG på MSN i över en timme. Han är så bra och känner mig så väl. Bra vänner är a och o.
Satt och skannade en massa bilder för att finna inspiration till skolprojektet. Har kommit halvvägs på en Barcelonabild. Jag ska göra något väldigt mysko av ett annat foto jag hittade. Det blir säkert kalas.

United 93 & snuskiga mail

Jag har just sett United 93 vilket kanske inte var den bästa idén jag haft. Idag är något av en ångestdag men jag vet inte varför. Känner mig svag och ynklig och jag kan inte påstå att jag känner mig bättre efter filmen. Borde sett några Sex and the City-avsnitt istället.
Kollade min Qx-sida och det plingade till. Trodde för ett ögonblick att jag fått ett trevligt mail från någon trevlig men som vanligt får jag bara meddelanden från folk som kallar sig Sväljerkukdjupt och liknande. Ja, ja, vissa klagar på att de aldrig får några meddelanden överhuvudtaget men det vore nästan trevligare.
I söndags förresten såg jag en babe i baren och just innan vi började prata såg jag att det var en jag dejtat ett par gånger. Hann just fråga mig själv varför jag avvecklade det hela när jag insåg att han har så otroligt påfrestande röst i kombination med att han är ung (vilket man inte tror när man ser hans två meter långa kropp) och säger saker som bara väldigt unga personer säger. No way Jose.
Jag fick en mp3-spelare med posten idag. En sådan där liten rackare man blir lovad när man börjar prenumerera på Illustrerad Vetenskap. Som av en händelse fick jag två likadana små paket och jag var just på väg att öppna det andra då jag insåg att det var adresserat till snyggogrannen. Nu vet jag alltså ännu en sak om honom; vi har likadana mp3-spelare och vi prenumererar på samma tidning.