Norge: Vore jag lite mer svennig så skulle jag bojkotta grannlandet

Det kom ett brev till Aftenposten:
Jøde som skjellsord, med underrubriken Helt seriøst, når skal dette hatet ta slutt?

Her om dagen skulle jeg i en Bar Mitzva (kan sammenlignes med en kristen konfirmasjon), og slektninger fra flere land kom for å feire. Min farmors søsken var for svake til å gå til synagogen. De gikk bort til en taxi, og sjåføren spurte hvor de skulle. Mannen hadde bakgrunn fra Midtøsten*, og ville ikke kjøre dem til synagogen. De ble forfjamset, men gikk til neste taxi. Det samme skjedde. Dette er helt utrolig!

*Säg det inte högt, ty då kallar Mona Sahlin dig… ja, just det.
Tipstack: Oslo taxis refuse to drive to the synagogue.
Läs också: Making sense of Norwegian anti-Semitism.

Judendom: Redo för Pesach

Israeliternas uttåg, målning (cirka 1896-1902) av James Jacques Joseph Tissot, 1836-1902.
Det osyrade brödets högtid är här – det är med andra ord dags att fira uttåget ur Egypten (Exodus), d.v.s. Pesach!
Det är mycket som ska göras! Hemmet ska städas grundligt. Kyl och frys ska tömmas och skrubbas och inte minst ska Chametz avlägsnas [Passover Preparation – Removal of All Chametz], d.v.s. allt som är gjort av något av de fem sädeslagen; råg, vete, korn, havre eller spelt. (Tips: How to Celebrate Passover eller varför inte: How to Celebrate Passover as a Christian.)

Det hebreiska ordet pesach betyder ”passera förbi” och på engelska brukar termen ”passover” användas. Detta syftar på Andra Mosebok 12:23, där Gud meddelar Moses att han kommer döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem, men passera förbi de dörrar som insmorts med blod från ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed de judiska gossebarnen överleva. [Länk]

Ingen rast, ingen ro! Nu sätter vi fart och sedan säger vi Pesach Sameach!

Söt!
Relaterade inlägg: Chag Sameach, Påsk och Pesach på tapeten.

Judendom: Säg hej till Purim!


Jag satt nyss i solen på verandan och läste Esters bok (för första gången) – Purim är ju trots allt här. Mycket spännande berättelse. ”På grund av allt det som stod i detta brev och som judarna själva hade bevittnat och upplevt, antog och fastställde de för egen räkning och för sina efterkommande och för dem som ansluter sig till dem seden att oföränderligt varje år fira dessa båda dagar på föreskrivet sätt och på bestämd tid.”
Purim borde passa medelsvensson mycket bra eftersom man ska dricka vin tills man inte längre kan skilja mellan uttrycken arur Haman (Haman är förbannad) och baruch Mordechai (Mordechai är välsignad). Lajbans.
Copy/paste från Wikipedia:

Purim är en judisk högtid som vanligtvis infaller i mars månad. Ordet betyder ”lott” och kommer av att Haman tänkte dra lott om vilken dag judarnas utrotning från Persien skulle ske. Historien återberättas i Esters bok, där det berättas att drottning Ester förrådde Hamans planer inför kung Ahasveros. Haman blir hängd, men Hamans påbud om att judarna får dödas kan inte stoppas. Ahashveros utfärdar då ett nytt påbud som tillåter judarna att lyfta vapen mot sina fiender, vilket de också gör. Enligt Esters bok dödades 75 000 perser.
Dagen före festen fastar man; sedan läser man ur Esters bok (Megillat Ester) i synagogan på kvällen och morgonen.

När Hamans namn läses skakar barnen i skallror och för oväsen så man slipper höra hans namn. (Underbart!)
I synnerhet brukar barn klä ut sig på purim, ofta till någon av gestalterna i Esters bok.
Under purim äter man bland annat hamantasch.
Purim firas 14:e dagen i månaden Adar vilket vanligtvis innebär mars månad.

Läs mycket, mycket mer här.