Författare: Kim da Costa

UMK-katastrof! (Men heja stiliga italienska karlar!)

Vilken fruktansvärd UMK-katastrof! (UMK är Finlands uttagning till Eurovision Song Contest, för den som inte vet.) Igår kväll bjöds vi på en fantastisk produktion på alla vis och Käärijä och Erika Vikman framförde sin nya singel ”Ruoska” (piska). Jag gillar den väldigt mycket efter några lyssningar. Älskar att Käärijä låter så blasé i verserna och jag går igång på de tunga gitarrerna (konstigt va!).
Att jag höll på Sara Siipola och hennes fantastiska ”Paskana” (som skit) sedan dag 1 är ingen hemlighet.

Hon kom tvåa. Bara tvåa. En fruktansvärd ”humorlåt” vann och jag tänker inte ens skriva dess namn eller på något vis promota denna styggelse.
Det sitter alltså tittare – som inte kan sitt (nej, mitt) ESC och de bryr sig egentligen inte – som röstar på nåt ”tokigt” bara för att det är ”kul”.
Dra åt skogen, säger jag.
Det är som att släpa in mig på en fotbollsplan bara för att jag är ”en kul kille”. (Det skulle sluta i katastrof.)

Nog om det.

Jag tittade på Sanremo-festivalen i veckan. Italiens supermusikfest, där vinnaren erbjuds att representera landet i ESC. Festivalen började i tisdags, med hela trettio akter, och avslutades söndag morgon runt 05:30. Många bra låtar men ingen som jag skulle belöna med en full tolva i ESC. Vinnare blev till slut Angelina Mango som framförde låten ”La noia”. Bra!
Jag slogs av de manliga deltagarnas fantastiska utstyrslar!

Jag skrev på sociala medier tidigt i morse:
Alla de stiliga italienska karlarna är klädda till tänderna i svindyra italienska plagg och programledarna bara pratar och pratar och pratar. Karlarna bär också jättemycket smycken. Mycket glitter och glam, och det går ju jag igång på. Mycket högklackat, men på ett manligt (!) vis. Väldigt mycket stora örhängen, djupa urringningar och handskar. (Verkar vara en het trend, men vad vet väl en enkel man som undertecknad.) Väldigt mycket spets också.
Alla i publiken är uppklädda till fest. Mycket elegant. Timme ut och timme in hurrar, jublar och dansar de. Att de orkar.

Här kommer en bildkavalkad på diverse män som dök upp i programmet. (Skärmdumpar från Rai 1.)


Avslutningsvis: Melodifestivalen var lika tråkig igår kväll som förra veckan. Vad har hänt? Bleka låtar, samma trynen, samma jargong. Tröttsamt. Orkar inte ens skriva om spektaklet. Finns så att säga ingenting att säga.

Observing the disgusting Israel-hatred #Eurovision

I hope that Eden Golan will wear this fabulous outfit in Malmö.
Screenshot: youtube

Igår kväll valde Israel – efter en väldigt lång tävling – vokalisten som ska representera landet i Eurovision Song Contest och valet föll på den fantastiska Eden Golan. Här kommer ett inlägg på engelska. Bara för att.

It’s ’interesting’ to observe the burning Israel-hatred at the moment. For example the ’ban Israel from Eurovision’ lunatics.

Last night I saw some woman (with a very Swedish name, which doesn’t surprise me, unfortunately) commenting on a post on Eurovision’s Instagram and she was so stupid. First the same old ’ban Israel’ comments and then she posted a gif that said ”I stand with my Muslim friends”. 🤔

So she just said that
a) all Muslims are Hamas-loving terrorists and
b) there are no Muslims living in Israel.

And as I wrote on X-Twitter this morning: it’s the same disgusting people calling for a ban now, that do this every year – ongoing war or not. And it’s the same people that EVERY year ask ”Why is Israel even in Eurovision – it’s not a European country” but they NEVER ask why Australia is participating.

So, they are simply just Jew-haters and they are so stupid and I am so sick and tired of stupid people.

They really are like sheep and just run where ever all the other sheep are running. Just wait and see when the ’leader sheep’ changes directions – these idiots will follow.

(If you don’t know the rules of the EBU (European Broadcasting Union), you should just shut your hateful mouth.)

Jag sa ”Bolivien”, men Stubb sa ”Zambien” OCH ”Namibien”

När jag studerade spanska för 20 år sedan gjorde jag bort mig en gång när jag skulle översätta en text från spanska till svenska och jag skrev ”Bolivien” istället för ”Bolivia”. Har skämts över detta ända sedan dess.

Men! Igår när jag såg presidentvalsdebatten mellan de två kvarvarande kandidaterna så hörde jag Alexander Stubb säga ”Zambien” och ”Namibien”, istället för ”Zambia” och ”Namibia”, så nu skäms jag inte längre. 😓

Jag var trots allt bara en väldigt ung, enkel medborgare medan han är en mogen PRESIDENTKANDIDAT.

Val och UMK – en spännande vecka väntar!

I många herrans år har jag ju använt personligt, pop och politik som bloggslogan och just den här veckan stämmer ju detta in extra bra.
Vi har UMK-final på lördag och presidentval på söndag, så jag är ju eld och lågor.
Blake och jag förhandsröstade redan och det var inte helt lätt, kan jag avslöja. För första gången i världshistorien kommer jag inte att avslöja vem jag röstade på (som om någon nu skulle vara så himla intresserad).

Däremot kan jag avslöja att jag i Tävlingen för ny musik kommer att rösta på Sara Siipolas helt fantastiska låt ”Paskana”. Jag tycker att den är alldeles ljuvlig.

Det har varit bråda veckor som ESC-fanatiker då jag har sett de nationella finalerna från Luxemburg, Norge, Spanien, Ukraina och Malta.
Spaniens vinnare ”Zorra” tycker jag mycket om. Synd bara att vokalisten Nebulossa inte har en starkare röst.
Luxemburgs vinnare ”Fighter” gillar jag ännu mer och Tali kan verkligen sjunga. Detta är SÅ ESC!
Melodifestivalens första deltävling var dock riktigt tradig.

Carola dök upp i Norges final i lördags och hon visade vem det var som var stjärnan bland ”stjärnorna”. WOw!

Lilla rumpan!

Ett ganska konstnärligt foto, om du tittar noga. Knäppt inifrån Apoteket på Mannerheimvägen.

Nu hände det även min Blake, för första gången. Min första hund Sebbe drabbades av detta och jag skrev om det här och här. Vi talar om ANALSÄCKSINFLAMMATION.

Blake började bete sig lite konstigt i förrgår. Han var lite loj, helt enkelt. I natt sov han ensam på soffan och det gör han bara när han är lite förkyld eller är lite risig i magen. Annars sover han alltid tätt intill mig i sängen. Jag visste därför att nu var det nåt som inte var helt okej.
På morgonrundan ville han inte gå. Han slog ner lilla rumpan i backen hela tiden och när vi kom hem och jag duschade honom så kände jag en böld i hans stuss. Jag visste direkt. Ringde till veterinären och en halvtimme senare var vi där. Analsäcken tömdes och vi hämtade ut smärtstillande och antibiotika. Nu är han lite pömsig, men vid gott mod.

Ni som har husdjur vet hur fruktansvärt det är när ens älskade inte mår bra och de inte kan kommunicera med ord. Men man känner ju sitt husdjur och lär sig att läsa av dem (och de dig).

Det var en jobbig dag det här.
En riktigt rövig dag, helt enkelt.