Mitä synnyinmaassani oikein tapahtuu?

Lyhyt suomenkielinen raportti tulevista jännittävistä eduskuntavaaleista synnyinmaassani. Draamaa riittää! Ruotsin vasemmisto on joutunut skandaalista toiseen, kun valtava määrä ehdokkaita on paljastunut kirjoittaneen rakkauskirjeitä tuomituille palestiinalaisterroristeille. Mukaan lukien sellaisille, jotka ovat murhanneet lapsia. Skandaali toisensa jälkeen. Kokonaisia ehdokaslistoja on jouduttu heittämään roskakoriin, koska ehdokkaiden (”Mustafa”, ”Fatima” jne.) on paljastunut ylistäneen terroristijärjestöjä ja lokakuun 7. päivän tapahtumia ynnä muuta. Vasemmisto on todellakin kuin viemäri.

Muutama päivä sitten vaaliväittelyssä liberaalien puoluejohtaja, fantastinen Simona Mohamsson, kantoi daavidintähteä kaulakorussaan, tukeakseen Ruotsin juutalaista vähemmistöä. (Hänellä itsellään on juuria ”palestiinassa” ja Libanonissa, joten ele oli erityisen hieno.) Silloin vasemmistohullut tietenkin ilmestyivät paikalle – myös varsin vaikutusvaltaiset sellaiset – (ja lähes kaikkien nimet olivat tietysti jotain ”Mustafan” ja ”Fatiman” tapaista) ja huusivat, että Mohamsson oli ”petturi” ja että hänet ”pitäisi polttaa”.

Mohamssonin kannanottohan ei koskenut Israelia, vaan nimenomaan RUOTSIN JUUTALAISTA VÄHEMMISTÖÄ.

Sitten meillä on sosiaalidemokraatit, jotka ovat vuosikausia haukkuneet ruotsidemokraatteja. Nyt he ovat kuitenkin varastaneet ruotsidemokraattien politiikan ja teeskentelevät, että he ovat ”aina ajatelleet näin”. Ja tietenkin media antaa heidän päästä pälkähästä, koska media rakastaa sosiaalidemokraatteja.

Siinäpä nopea raportti synnyinmaastani. Syyskuun 13. päivästä tulee jännittävä vaalipäivä. Ulkomailta lähettämäni ääni on jo postitettu (minulla on siis kaksoiskansalaisuus), ja voit varmaankin arvata, ettei se mennyt vasemmistolle.

(Tekoäly auttoi kääntämisessä.)

Foto: privat.

11 years in Finland

On this day 11 years ago, I arrived in Finland with my first two dogs, Sebastian and Clifford, after leaving my country of birth, Sweden, behind. And I haven’t looked back since.

Finland is no paradise, but it certainly is friendlier and much more sane. And I like friendly, sane people and places. It’s also much more relaxed, and everything works just a little bit better.

And since I’m very gay (but one of the normal ones), I naturally chose to arrive on Madonna’s birthday, so I’ll never forget the date… (Happy 68th, M!)

1. Waiting for the ferry.
2. Arriving in Turku/Åbo.
3-4. On the road with my lovely boys.

Madonnas fantastiska Confessions II

Jag ville låta Madonnas nya album ”landa” lite innan jag skrev om det, och nu har vi levt med Confessions II i ungefär en månad, så nu är jag redo att skriva några rader. Jag väljer som vanligt att ta mig an ”deluxeversionen” med 16 låtar – det finns ju även en kortare version med bara 12. (Tokigt! Kan inte alla artister och skivbolag bara sluta med det? Antingen är en låt ett albumspår eller så är det det inte. Så gammaldags är jag.)

  1. I Feel So Free 4/5
    Första smakprovet från albumet fick vi i april då denna promosingel släpptes och låten var ett fantastiskt intro till vad som komma skulle. Madonna lockar oss till dansgolvet och vi följer gärna med. ”That’s why I like to go dancing: safety in numbers”.
  2. Good For The Soul 4/5
    Det här är härlig klubbmusik med kanske lite överproducerad robotlik röst, men ändå så himla svängigt. ”Let down your hair and breathe in the air”.
  3. One Step Away 5/5
    Samma sköna klubbkänsla men med en lite ”ryckigare” melodi, om nu någon förstår vad jag menar med det. Madonnas röst låter helt ljuvlig! Inte det minsta robotlik, utan snarare rå och ”nära”. ”Come and get salvation, all God’s children can be saved”.
  4. Bring Your Love (feat. Sabrina Carpenter) 3/5
    Första riktiga singeln från albumet (om det nu fortfarande finns singlar) var duetten med den för mig helt okända Sabrina Carpenter. Jag är väl för gammal för att hänga med. Jag är faktiskt inget jättefan av denna dänga. Det är någonting med refrängen som inte tilltalar mig och jag tycker att rösterna är lite konstigt producerade – jag kan inte riktigt höra vad de sjunger. ”I have a confession, I did it all for love”.
  5. Danceteria 5/5
    Vi når fram till den omtalade låten om där allting började – på nattklubben Danceteria i New York. Detta är så mycket Madonna det någonsin kan bli. Pratsång, ”tuffa” och mycket överraskande ”dance breaks”. Detta ÄR den Madonna vi fanatiska fans älskar. ”Everyone here is a work of art”.
  6. Read My Lips (feat. FEID) 5/5
    En av mina absoluta favoriter; jag älskar när Madonna drar till med lite latinopop. Den där FEID, som jag inte vet någonting om, som rycker in i slutet av låten hade jag faktiskt klarat mig utan. Annars älskar jag allt med denna medryckande superdänga. ”You’re just bro–ken, broken up inside”.
  7. Everything 4/5
    Denna hårt producerade låt hade kunnat ligga på något tidigare album. ”Music” kanske, eller till och med på ”MDNA”. Det tog ett tag för mig att ta låten till mig, men nu tycker jag väldigt mycket om den.
    ”No one wants to go outside, it’s okey, it blows my mind, so come inside into the light”.
  8. Love Sensation 3/5 (feat. Kylie Minogue 4/5)
    Jag var först inte särskilt förtjust i den här och det beror nog dels på att låten är så… enkel. Så ”1A”, så att säga, och refrängen är lite… trist och tjatig. Men sedan kom den nya versionen, med Madonna och Kylie, och oj oj, vad Kylie lyfter denna annars ganska mediokra bit. ”It’s a drug that I can’t stop taking, baby, let’s get high”.
  9. Love Without Words 5/5
    Här är ännu en låt som det tog lite tid för mig att helt kunna uppskatta. Den är mycket blippbloppig och den där robotrösten är tillbaka, men här passar den verkligen in i ljudbilden.
    ”This is a temple of sweat and surrender”.
  10. Bizarre (feat. Martin Garrix) 5/5
    När jag hörde denna låt, om äktenskapet med Sean Penn, första gången så blev den genast en av mina höjdpunkter på albumet. Så väldigt POP! Så väldigt Madonna. ”Movie star, deep blue eyes”.
  11. School 5/5
    Tredje låten som jag först inte riktigt förstod mig på, men som jag kom att älska. Hårt och ”tufft” producerat. Otroligt skön att ha i lurarna och bara njuta.
    ”Maybe you’re Picasso, but you’re also a liar”.
  12. Fragile 4/5
    Denna avskalade ballad om Madonnas bortgångne bror Christopher tog jag omedelbart till mig. Har ju själv förlorat en bror…
    ”People really think that there’s a beginning and an ending, to this thing called life, but energy never dies, this is just a portal we’re going through, but still, it’s hard to let go”.
  13. My Sins Are My Savior (feat. Stromae) 5/5
    Det är så OTROLIGT roligt att de här har samplat Army of Lovers låt ”My Army of Lovers”. Det är så fantastiskt underbart kul! ”I was not lost, I was just broken, they tried to take me down, they tried to take my crown, they whispered lies, they tried to break me, but I would not give in, my sins are my savior”.
  14. Betrayal 4/5
    Det här är en väldigt naken och djupt privat ballad om Madonnas bortgångna styvmor. Lite rå här och där, men med ett slut som skvallrar om försoning.
    ”Used to hate you, I don’t hate you”.
  15. The Test (feat. Lola Leon) 3/5
    Denna udda bit, som framförs med dottern Lola, lyssnar jag nästan inte alls på. Den känns inte särskilt intressant, utan mer som ett terapisamtal som de bägge damerna hade kunnat behålla inom familjen. ”You didn’t ask for all the flashing lights, I didn’t think of how it could disturb, or how it hurt”.
  16. L.E.S. Girl 4/5
    Denna avslutande lugna låt är en självbiografisk bit om när Madonna var en ung kvinna i New York. Mycket fin. En perfekt albumstängare.
    ”She wears his leather jacket out in the rain, sleeps to forget his name, polaroids are taped to the wall, can’t forget that boy at all, Lower East Side Girl, lost in a Fragile World”.
  17. Bonusspår: Hot Sauce 5/5
    Men det är inte helt slut ännu! På Icon Edition finns nämligen den här egentligen väldigt löjliga och supersimpla låten, men jag har kommit att älska den! Återigen: Madonna goes Latin. ”Más, más, más”.

Som ni ser så är detta ett fantastiskt album och det är så skönt att känna att Madonna äntligen är tillbaka i toppform, efter några halvdana album under de senaste 15-20 åren.
Nedan bilder på några av de otaliga utgåvorna.
Har du inte lyssnat ännu, så gör det!

Jag i rykande färsk podd

I dag var det premiär för en podd som spelades in i torsdags. Jag samtalar med den svenska prästen Helena Edlund, om allt sånt som jag brukar blogga eller jollra om på sociala medier: det förfärliga Pride, Sverige Vs. Finland, pojkflickor och tomboys, Israel o.s.v.
Obs. Jag visste inte att jag skulle vara ’on camera’ så jag ser ut som en svettig semesterfirande farbror.
Mycket nöje!

Jag slutade nästan blogga!

Hej kära (trogna) läsare.
Det har varit några dramatiska månader och jag var verkligen på vippen att helt lägga ner bloggen. Min älskade hund Blake Carrington blev nämligen sjuk. Känner man mig ens lite så vet man hur mycket mina hundar har betytt för mig.

Blake led – precis som Norges skandalomsusade kronprinsessa – av lungfibros. Han gick på tung medicin den sista tiden och när medicinen slutade verka blev det snabbt sämre. Till slut handlade hans hela existens om att andas. Då gjorde jag det oundvikliga: jag ringde veterinären och bokade en tid och två dygn senare var Blake i himlen. Det blev tack och lov en ”värdig” och helt odramatisk död. Han låg i min, fick en spruta och ett par sekunder senare lade han ner sitt huvud på arm för sista gången och han vaknade inte mer. Han var borta.

Jag ska berätta lite mer om vad som har hänt sedan dess, men jag gör det en annan dag. Både bra och dåliga saker. Och lite ”övernaturliga” (d.v.s. helt naturliga).

Men hur som helst. Efter Blakes död hamnade jag i en vansinnigt djup och tung och svår depression. Jag låg i sängen i en månad och jag hyperventilerade och drabbades av bedrövliga panikångestattacker. Jag kontaktade till och med vården och fick lugnande tabletter.

Dessutom, mitt i allt detta, var det dags att förnya mitt webbhotell. Det är nämligen inte helt gratis att ha en hemsida, så som jag har denna blogg. Jag tänkte att jag struntar i det. Förfallodatum kom och gick. Sedan fick jag panik. Jag är ju bloggare. Jag måste ju ha kvar min blogg!
Men med det sagt… Om någon vill sponsra en ensam mans närvaro på internet, så hör av dig till mig. kiremik [@] gmail.com.

Vi hörs snart igen.
Jag tänker inte sluta blogg.

Foto: Privat, Sista bilden på Blake.