Ich bin eine hälsporre

Häromdagen klagade jag över mina onda hälar för min vän sjuksköterskan-som-blev-civilingenjör. Han sa; “du kanske har fått hälsporre“. Jag, som aldrig tidigare hört det fula ordet (könsvårtor, någon?), ville inte riktigt veta mer om saken eftersom jag då med all säkerhet skulle få för mig att det var just denna åkomma jag drabbats av. Men idag tog jag mod till mig och googlade. Och allt stämde så klart.
Om en idrottare inte värmer upp ordentligt, eller om en person med stillasittande arbete kastar sig ut i intensivt idrottande, kan vadmuskler och hälsenor överansträngas. Dessa fäster vid hälbenet och vid överbelastning av hälsena och vadmuskler blir det en extra uttänjning av fotsulans senband och muskler. Överbelastning kan resultera i sträckning, inflammation (steril) och till och med små bristningar av senbanden.
(…) För att kompensera för de upprepade skadorna på senan kommer din kropp att försöka reparera den på samma sätt som den reparerar ett brutet ben, nämligen genom att packa in den i kalk. Resultatet av denna process är en liten utväxt på hälbenet, en hälsporre.
(…) Smärtan lindras under vila men förvärras när du belastar foten igen. Detta är särskilt utpräglat när du går upp på morgonen.
Jag har just tillbringat min lunchrast med att handla skor (en väldigt, väldigt tråkig syssla och inte minst utgift). Hoppas det blev bra skor nu.
Jag kilade även in på Systemet för att handla Bacardi (FESTlig helg!) och kassören sa med basstämma; “Hur gammal är du?” “Trrrettiotrrre”, pep jag med trippla R.
Läs även andra bloggares åsikter om

Jag är er slav

Ert ord är min lag.
Ni röstade fram min nya frisyr och eftersom jag är en man som står vid sitt ord presenterar jag härmed bevis på att jag gjort som jag blivit tillsagd.

1. Raka av dig helskägget 2. Smek ditt lena tryne.
3. Gnid in det välgörande serumet (som finns i hårfärgsförpackningen) i toppar + på speciellt slitna partier. 4. Kleta på ett tunt lager vaselin längs hårlinjen i ansiktet, vid öronen och nacken för att undvika färgfläckar på huden.
5. Blanda färgen. I detta fall L’oreals ljust guldbruna färg. 6. Fördela jämnt över håret. Lite extra bakom öronen.
Dagen efter. Insmord med brun-utan-sol för att motverka en blek look. Voila!

Just nu: Pinsam tystnad

Jag frågade den unge heterofilen:
“Vilket år är du född?”
Han hörde uppenbarligen fel och började prata om hår.
Allt blev väldigt fel så jag har god lust att gå hem tidigt idag.
Så här går det när jag försöker kallprata. Ska sluta ens försöka. Hädanefter håller jag käft och öppnar munnen endast när jag blir tilltalad.

Intervju med en tysk

tysk flagga
Intervju!
Se där! Jag har träffat en tvättäkta tysk och naturligtvis passade jag på att ställa några frågor.
Denne anonyme tysk har bott i Sverige i drygt ett år. Han är ung och hunkig, gift med en man och arbetar inom vården.
Vilken är den största skillnaden mellan Tyskland och Sverige?
Att man måste kämpa för sin lön – åtminstone i den offentliga sektorn, det finns ingen bok eller tabell var jag kan titta hur mycket jag ska få.
Det känns jobbigt och jag har alltid känslan att man är underavlönad.
Och att alla politiska beslut kan fattas så snabbt.
Vad saknar du mest med Tyskland?
Mest saknar jag att fatta snabba beslut och inte prata i månader och år om ett ämne. Här händer liksom inget.
Samt mer jobb. Känner mig understimulerad på jobbet medan svenskarna tycker: “Oj, vad var det jobbigt idag”.
Vad är det bästa med Sverige?
Affärerna är öppna hela veckan. Huspriserna är lagom höga. Människorna är inte så kontakträdda som det står i böckerna och tidningarna. Nästan alla myndighetsärenden går att sköta via dator.
Varför är Tyskland ett så härligt liberalt land?
Vet ej om Tyskland är ett så liberalt land. Men i så fall kanske eftersom där bor mer än 82 miljoner och inte bara drygt 9 som här. Och så har det säkert med historien att göra att det inte ska hända en gång till att allt bestäms på ett zentralt* ställe.
*zentralt, mina vänner, zentralt!

Lycka är…

…när Sebbe lägger sig ovanför huvudkudden och placerar sitt håriga huvud bredvid mitt på kudden. Där ligger vi och snoozar ett tag innan vi ger oss ut i regn och rusk.
När jag kom till jobbet var jag övertygad om att den rolige bögkollegan skulle vara på plats (eftersom han igår sa “vi ses imorgon”). När jag ringde på dörren stod jag och läste DN och när dörren öppnades sjöng jag med min vänaste falsettstämma “goood mooorgooon”. När jag inte fick något glatt svar tittade jag upp och såg min nye grabb-grabbkollegas förskräckt förvånade min. Nåväl. Det bjuder jag på. Jag har förresten lite svårt att veta vad jag ska samtala med honom om men jag kom på häromdagen att vid ev. pinsam tystnad kan jag, eftersom han är långhårig, fråga vad han använder för balsam.